Emmaboda glas grundades år 1919 och med att tillverka planglas. Idag är de helägda av Saint-Gobain och tillverkar inte längre glas från grunden utan bearbetar enbart planglas. Målet med arbetet är att kartlägga energiåtgången per producerad kvadratmeter glas baserat på vilka processer de genomgår. De största energiförbrukarna på Emmaboda glas är tre eluppvärmda ugnar och det blir utgångspunkten för hur glaset ska kategoriseras. Glaset kategoriseras i tre grupper och energiförbrukningen per grupp beräknas med minsta kvadratmetoden. Det finns en stor mängd mätdata i form av elförbrukning och producerad mängd glas att tillgå och den analyseras för att sedan härledas till önskad produkt. I arbetet tillämpades ett beräkningsprogram för att lösa problemen numeriskt. En viktig förutsättning för denna metod är att produkterna har olika energiförbrukning i förhållande till producerad mängd, eftersom de annars blir svårt att göra en uppdelad energikartläggning för varje produkt om två olika produkter har likartade energiförbrukningar.

Under åren 1985 till 2005 har Gävle kommun kontrollmätt ett antal byggnaders grunder inom centrala Gävle med finavvägning. Syftet med dessa mätningar var att kontrollera eventuella sättningar och övervaka hur dessa utvecklades. Nu, 2011, upprepas några av mätningarna i detta examensarbete och syftet är att jämföra dem med kommunens tidigare mätningar. Examensarbetet resulterar även i att rutiner och metoder för fortsatta mätningar dokumenterades, punktskisser för de avvägda dubbarna upprättades och deras position lades i ett eget GIS-lager. Vid insamlandet av ny mätdata användes instrumentet Leica Wild NA3000 med invarstänger. Områdena (Berggrenska gården, Södra strandgatan och Norra skolan), avvägdes i slingor runt objekten som återanslöts till samma punkt. Detta underlättade uppställningen av observationsekvationer när utjämningarna gjordes med hjälp av minsta kvadrat metoden. För att eliminera behovet av ett externt höjdsystem kontrollerades de relativa höjdskillnaderna. För upprättandet av punktskisser och GIS-lager inspekterades avvägningsdubbarna visuellt och fotografier av dem togs. Efter detta infördes information samt bilder enligt en mall. Resultaten visar att det finns rörelser i alla tre byggnader som har undersökts. Dessa var mindre längre bort från Gavleån. Störst rörelser fanns i ett av objekten nära ån, där betydande rörelser upptäcktes. De rutiner som upprättats för fortsatt mätning baseras på tekniska specifikationer från SIS och Handbok till Mätningskungörelsen (HMK) från Lantmäteriet. Under arbetet uppstod ett antal problem, till exempel saknade de äldre data som tillhandahölls från Gävle Kommun information om sikt- och tåglängder. Data hade också endast en angivelse om resultatnoggrannhet vilken angavs till 0,5 mm. Detta innebar att MK-metoden förkastades för de äldre data till fördel för kontroll enligt GUM typ B. Trafiken i centrala Gävle medförde även vissa problem med vibrationer vid mätningarna. Metoden för mätningar byttes från analoga instrument med planplattemikrometer till digitala instrument. Eftersom förändringar och rörelser har konstaterats i byggnaderna är det intressant att även i framtiden följa dess fortsatta rörelser. Det är vår förhoppning att årliga uppdateringar av mätningarna kommer fortsätta att ytterligare ge bättre insyn i hur marken och husen rör sig. Om ytterligare byggnader skulle ingå i mätprogrammet, så kan ytterligare en produkt bli en tydligare inblick i hur hela området rör sig. Kommunen har också i dagsläget ett projekt där kajkanten från Gavleån och ut på Gävle strand avvägs varje år för att kontrollera dess sättning. Detta skulle också kunna inkluderas i de fortsatta mätningarna varje år. / Between the years 1985 to 2005, the municipality of Gävle surveyed a number of buildings in the central parts of Gävle. The purpose of these surveys was to monitor the movements of the buildings. Now, in 2011, some of the surveys are repeated and compared with the municipality's surveys as above. In addition to repeated surveys, the thesis also describes procedures and methods for future surveys to be carried out by Högskolan i Gävle (HiG for short). Point sketches of the surveyed levelling studs were produced and their position was entered into a separate GIS layer. For the collection of new data the instrument Leica Wild NA3000 with invar rods was used. The surveys were executed in closed loops around the objects and reconnected at the starting point. This facilitated the use observation equations for the least squares method. In order to eliminate the need for an external height system the relative height differences were used. For establishing the point sketches and GIS layer, the studs were inspected visually and photographed. After this the information and images were added according to a template extracted (and slightly adapted) from "Handbok till mätningskungörelsen". The results show that there are movements in all three objects. These were smaller further away from Gavleån. The largest movements were in one of the objects near the river, where significant differences in movements were detected. The procedures established for the repeated surveys are based on specifications from the SIS Technical Specifications and the "Handbok till mätningskungörelsen". In the process a number of problems were detected, such as missing information in the data supplied by the municipality of Gävle such as the lengths of sights and traverses. The data had also only an indication of the accuracy of the results, which was reported to be 0.5 mm. This meant that the least squares method was rejected for the older the data for the benefit of control under Guide to Uncertainty in Measurements (GUM for short) type B. The traffic in the central part of Gävle also led to some problems with vibrations in the equipment. The method of measurement was changed from analog instruments with plane plate micrometer to digital instruments. Since changes and movements have been found in the objects, it is interesting to continue the monitoring. For the continued surveys it is our hope that annual updates of the data will continue to further enhance transparency in how land and buildings move. If more objects placed around the city will be added, one of the additional products could be a clearer model of how the whole area is moving. There is also a municipality project where the quayside from Gavleån and out to the beach of Gävle is surveyed every year to check for movements. This could also be included in the ongoing surveys each year.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar lycka. Studien baseras på tvärsnittsdata för år 2014 och omfattar 19 Europeiska länder. Data kommer från The European Social Survey och den beroende variabeln är individens självuppskattade lycka. Modellen utgår från Grossman-modellen där fysisk aktivitet ses som en insatsfaktor i produktionen av hälsa och hälsa i sin tur är en del av nyttofunktionen. Modellen estimeras i tre versioner med både ordnad probit och minsta kvadrat-metoden. En version estimeras med en interaktionsterm för att analysera hur fysisk aktivitet och hälsa samvarierar och påverkar lycka. Resultaten visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på lycka. Fysisk aktivitet har både en direkt och en indirekt effekt på lycka genom efterfrågan på hälsa. Interaktionstermen visar att fysisk aktivitet och hälsa samvarierar. Den positiva effekten av fysisk aktivitet är som störst för individer med dålig hälsostatus.

The study has been conducted to find out whether aesthetic expressions and experiences can benefit the smallest children's language development. How do the teachers at the preschool relate to aesthetic expression? Do they think that aesthetic expression and experience will be favorable for stimulating children's language? Children perceive through their senses, logically aesthetic expressions should promote children's learning and development. How does this claim stand in relation with the smallest children's language development and teachers' views on aesthetics as a pedagogical tool for language stimulation? To get closer to the answer a survey have been done. The selection group consisted of six preschool teachers. The preschool teachers have responded to questions about aesthetics in relation to the smallest children`s language development. The study also looked at relevant research and literature. The analytical reflections of the preschool teacher's answers in the study shows that aesthetic expressions and experiences are favorable for the language development. It also appears that the most important aspects of children's language development is about dialogue, interaction and confirmation of the child. Something that you can clearly see the pattern of in the research literature and the study materials included in this study. Aesthetics is important in preschool, but it needs to be richer in meaning and in its form and content. / Studien har genomförts för att ta reda på om estetiska uttryck och upplevelser kan gynna de allra minsta barnens språkutveckling. Hur förhåller sig pedagoger på förskolan till estetiska uttryck? Anser de att estetiska uttryck och upplevelser kan vara gynnande för att stimulera barns språk? Barn upplever genom sina sinnen, logiskt borde estetiska uttryck gynna barns lärande och utveckling. Hur förhåller sig detta påstående i relation med de allra minsta barnens språkutveckling samt pedagogers syn på estetik som pedagogiskt verktyg för språkstimulering. För att komma närmare svaret har en surveyundersökning genomfört. Urvalsgruppen har bestått av 6 Pedagoger verksamma på avdelningar för de allra minsta barnen. Pedagogerna har fått svara på frågor kring estetik i relation till barns språkutveckling. Studien har även tittat på relevant forskning och litteratur. Studien visar utifrån analyserande reflektioner att de tillfrågade pedagogerna kan se att estetiska uttryck och upplevelser är gynnande för barns språkutveckling. Det framkommer också att de viktigaste aspekterna kring barns språkutveckling handlar om dialog, samspel och bekräftelse. Något som man tydligt kan se mönster av i den forskning, litteratur och det undersökningsmaterial som behandlats i studien. Estetik är viktig för förskolan, men den behöver bli rikare i sin betydelse, i sitt innehåll och i sin form.

När flera yrkanden står emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och där inget alternativ anses vara bättre än det andra, har lantmätaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vår frågeställning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frågeställning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlätta tillämpningen av FBL 11:7. För att få en djupare förståelse om klyvningsinstitutets innebörd och användning krävdes omfattande litteraturstudier. Detta var det första steget i vårt arbete där vi studerade propositioner, förarbeten och kommentarer till fastighetsbildningslagen. Vi läste även rättsfall, rapporter och utförde intervjuer på lantmäterimyndigheten i Stockholm. Nästa steg i processen blev att undersöka klyvningsärenden. Lantmäterimyndigheten i Stockholm tillhandahöll arbetsrum, datorutrustning och inloggningsuppgifter så att vi kunde använda oss av sökmotorn Trossen , som är ett digitalt databasarkiv. Genom programvaran kunde vi söka upp klyvningsärenden och sedan granska dess akter i fastighetsregistret. Syftet med granskningen var att gallra ut alla överenskommelser och endast använda de ärenden som hade något samband med vår frågeställning om tvistande lottilldelningar. Sökningen begränsades till fem år tillbaka i tiden och med hälften av Sveriges län. Hela sökningen har statistiskt redovisats i undersökningen. Vi kunde sedan klassificera typsituationer utifrån de rättsfall och ärenden som vi erhöll genom undersökningen. Klassificeringarna blev följande: - Dispositiva metoder - Medling - Tvingande metoder (minsta olägenhet utan oskälig kostnad) - Separering - Hävd och avsikt - Sämjedelad fastighet - Hus på ofri grund - Lottning Lagrummet bör utformas i en riktning som ger lantmätaren ökade möjligheter att besluta i situationer där parterna är oense om uppdelningen. Med klarare riktlinjer för hur de personliga omständigheterna ska användas, undviks slumpen genom lottning.

Amerikanska köpoptioner (säljoptioner) ger en investerare möjligheten, men ejskyldigheten, att köpa (sälja) en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris framtill och med optionens löptid. Ett fundamentalt problemen gällande dessa finansielladerivat berör prisättningen av dessa. Prissätning kan göras inom det populära BlackScholes­ramverket. I modellen förutsätts värdet på de riskfyllda tillgångarna följa engeometrisk brownsk rörelse; det går då att härleda analytiska uttryck för priserna påeuropeiska optioner med det riskneutrala måttet och arbitrage­argument. Vidare kanman under samma ramverk härleda priset för amerikanska optioner numeriskt.Antagandena som modellen förutsätter är däremot omstridda. Det är välkänt attpriset för de flesta tillgångarna som handlas på marknaden inte har konstantvolatiltiet, vidare är fenomen som volatilitets­leenden oförenliga med BlackScholes­modellen. I denna rapport används ett numeriskt tillvägagångssätt där de historiskaavkastningarna för den underliggande tillgångens används som ett sätt attapproximera sannolikhetsfördelningen för dessa. Genom detta minimeras deinskränkningar som annars görs på formen för fördelningen. Vägar simulerasdärefter varur en minsta kvadrat Monte Carlo­metod används för att bestämma prisetpå optionen. Denna metod utvärderas därefter mot det klassiska antagandet omnormalfördelade avkastningar. Utvärderingen görs genom en kvalitativ ochkvantitativ studie kring hur utfallen blir beroende på underliggande antaganden. Vifinner att priset generellt sett blir dyrare när denna metodik tillämpas. Optionen blir isynnerhet dyrare när den är ITM. För optioner som är OTM är priserna väldigtlika.

Denna rapport beskriver ett projekt vars syfte är att underlätta valet av bakteri- estammar till testpaneler som används av Q-lineas instrument ASTar®. ASTar® är ett automatiserat instrument för snabb antibiotikasensitivitetstestning (AST). Med testpanel menas en uppsättning av bakteriestammar som används för träning av den algoritm som används av ASTar®. De huvudsakliga målen med detta projekt är att ta fram indikatorer som kan användas för att utvärdera en testpanel samt att skapa verktyg för visualisering av en testpanel. Indikatorerna återspeglar en pa- nels spridning, täckning och redundans. Spridning är hur många olika MIC-värden en testpanel innefattar för varje antibiotikum och hur utspridda de är, täckning är antalet MIC-värden som varje antibiotikum har i en testpanel och redundans är kopplat till hur unikt varje MIC-värde på panelen är. Med MIC-värden menas den minsta koncentration av antibiotika som hämmar en bakteries tillväxt. I detta projekt har indikatorer tagits fram för att kunna kvantifiera en panels spridning, täckning och redundans, och enkelt kunna jämföra olika testpaneler utifrån dessa aspekter. Ett skript compare.py har skrivits i programmeringsspråket Python för att skapa en visualisering som jämför de kvantitativa indikatorvärdena för olika paneler i relation till de högsta möjliga värdena. Ytterligare ett skript, master_vis.py har skrivits för att generera olika visualiseringar av en panel och dess täckning, sprid- ning och redundans. Sex olika grafer och två tabeller kan genereras med detta skript. Dessa visualiseringar och tabeller visar bland annat hur utspridda MIC-värdena är på en panel, hur många känsliga, intermediära och resistenta MIC-värden som finns för varje antibiotikum på en panel och hur många unika MIC-värden som finns för varje stam på panelen. Slutligen har även ett tredje skript skrivits, kallat isola- te_selection.py. Detta skript utgår från de framtagna kvantitativa indikatorerna för att välja ett specificerat antal stammar till en panel och utvecklades för att under- söka hur indikatorerna skulle kunna användas för att påverka stamvalet. Möjligen skulle en liknande implementering kunna göras i Q-lineas nuvarande stamvalsskript. Samtliga skript, visualiseringar och beräkningsmetoder som har arbetats fram i det- ta projekt är tänkta att kunna användas av Q-linea för att underlätta deras fram- tagning och utvärdering av testpaneler.

I Sverige finns många rödlistade arter vilka hotas av utrotning i olika utsträckning. Det finns även flera exempel där skydds- och bevarandeåtgärder utförts och som framgångsrikt bidragit till en stabilisering av arten. Vitryggig hackspett är en art i akut behov av kraftiga insatser för att Sverige ska kunna få en livskraftig stam. Två åtgärdsprogram har hittills tagits fram med just detta mål, ett för perioden 2005–2008 och ett som gäller från 2017–2021. Ett flertal åtgärder föreslås i programmen, främst med fokus på återupprättande av lämpliga habitat för vitryggen. 2020 blev ett lyckat år för arten men dess hotstatus kvarstår. Frågan är varför de åtgärder som utförs inte har gett det önskade resultatet? Det största problemet är just bristen på lämpliga habitat. De områden som finns är inte av tillräckligt hög kvalitet och kan därför inte hysa populationer stora nog för att hackspetten inte ska dö ut. Nationellt hade troligtvis en population på runt 200 – 300 par utgjort en tillräckligt stor grupp för att undvika ett utdöende. Som det ser ut nu är den svenska stammen uppdelad i ett antal delpopulationer. Om dessa grupper vore sammanlänkade genom att individer hade möjlighet att röra sig mellan områden i en så kallad metapopulation hade överlevnadschanserna ökat ytterligare. Både den norska, finska och ryska stammen är stabilare än den svenska och en förhoppning finns om att alla dessa populationer i framtiden ska kunna utgöra en mer storskalig metapopulation. För att detta ska ske krävs i första hand bättre habitatbiotoper som dessutom innehåller de vedlevande insekter som främst utgör hackspettens föda. Det är osäkert om de arter vitryggen livnär sig på finns i tillräckligt stor utsträckning i de svenska skogarna. Det krävs storskaliga restaureringsåtgärder av lövskog för att främja både de vedlevande insekterna och hackspetten. Trädslag som asp, björk och al behöver gynnas genom skötselåtgärder och produktionen av död ved, främst stående, måste stimuleras för att snabbare få fram tillräckliga volymer. Om inte dessa åtgärder vidtas har den vitryggiga hackspetten knappast en framtid i de svenska skogarna.

<p>Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.</p><p>Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.</p><p>För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians.</p>

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas. Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet. För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians.