Sammanfattning Forskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när en person vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer i personens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hitta faktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkohol och droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sex intervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inom området. Resultatet visade att negativa konsekvenser orsakat av missbruket motiverade personen till att fatta ett beslut om att sluta missbruka. Faktorer som underlättat i uppbrottsprocessen har varit byte av bostad och avbrott från gamla sociala relationer. Ytterligare har nya sociala relationer, inre förändring samt nytt synsätt på livet varit betydelsefullt för upprätthållandet av nykter- och drogfrihet. / <p>140929</p>

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i missbruk några år senare. Barnen var dock en drivkraft som behövdes för att åter komma till insikt om att leva drogfritt. Konsekvenser för barnen var otrygghet, separationer, att föräldrarna inte finns där känslomässigt, en kaotisk hemmiljö, ogynnsamma föräldraattityder i form av ilska samt psykiska problem, vilket bekräftas av tidi-gare forskning. Insikten om missbrukets konsekvenser var dålig under tiden för missbruk men samtliga har efter behandling lyckats leva ett drogfritt liv, vilket gynnat barnens anknytning och relationen till föräldrarna. Det sociala arvet är ständigt närvarande i dessa personers liv. Att som barn vara utsatt för försummelse är sammankopplat med att utsätta sina egna barn för samma sak enligt tidigare forskning. Detta bekräftas i viss mån av mammorna men det finns även en strävan efter att vara den perfekta föräldern och att motverka det sociala arvet. Resul-tatet visar att det finns annat än missbruk som påverkar föräldraskapet och relationen till bar-nen, så som det sociala arvet, psykisk ohälsa, ekonomiska svårigheter, skilsmässor och sepa-rationer.

No description available.

Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.

Syftet med studien var att belysa vilka riskfaktorer som kan påverka missbrukets svårighetsgrad hos ungdomar i öppenvård. Frågeställningarna har handlat om ifall man kan se ett samband mellan specifika riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad i UngDOK och hur antalet riskfaktorer påverkar. Uppsatsen är en tvärsnittsstudie baserad på en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av material från UngDOK. Det har under studiens gång tagits fram tidigare forskning för det valda området för att kunna skaffa sig en överskådlig blick av vad som är relevant. Hypotesen var att ungdomar med många riskfaktorer löper större risk att utveckla en hög svårighetsgrad i sitt missbruk. För att analysera materialet har statistikprogrammet IMB SPSS 23 använts. Resultatet visar att de riskfaktorer som har ett signifikant samband är fritid/sysselsättning, problem i skolan, missbrukproblem- psykiska problem- och våld i uppväxtmiljö, fysiskt- psykiskt- och sexuellt våld, depression, våldsamt beteende, allvarlig händelse och tidigare vård. Ett signifikant samband kunde även hittas mellan antal riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad.Det vill säga att ju fler riskfaktorer en ungdom har, desto svårare missbruk.

<p>Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.</p>

Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

Bakgrund: Att som vårdpersonal möta patienter med missbruk inom den somatiska vården har uppgetts vara svårt. När dessa personer läggs in inom den somatiska vården bemöts de ofta med samma fördomar som finns ute i samhället. Patienter med missbruk upplever själva hur en stereotyp bild av dem format deras vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruks- eller beroendeproblematik inom den somatiska slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på åtta kvantitativa och fyra kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom, där den första är Inställning till patienter med missbruk, den andra Besvär i patientmötet med subkategorierna Svårigheter med bedömning och behandling samt Svårigheter relaterade till kunskapsnivåer. Den tredje kategorin är Vårdpersonalens egna känslor i mötet med subkategorierna Att vara rädd, Att känna sig utmattad samt Att känna sig arg och frustrerad. Fjärde kategorin är Det professionella mötet med subkategorierna Brister i det professionella mötet och Skyldigheter i det professionella mötet. Sista kategorin är Faktorer som bidrar till ett positivt möte. Slutsats: När en person med missbruk läggs in på en somatisk slutenvårdavdelning väcks många känslor hos vårdpersonalen. Det finns flera fördomar gentemot denna grupp som patienter. För att skapa en god vårdrelation måste vårdpersonalens kunskap om missbruk utvecklas, i kombination med stöd från både specialistutbildad personal och från den egna arbetsplatsen.

Missbrukssjukdomar är vanligt förekommande runt om i världen och kan ha stor påverkan på personers livssituation. Fördomar hos vårdpersonal kan leda till stigmatisering och försämrad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med missbrukssjukdom, med fokus på blandmissbruk. 16 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och det resulterade i 4 kategorier: att drogerna skapade en identitet som de var rädda att mista; att vara tvungna att passera gränser som de egentligen inte ville; att prioritera missbruket före sin familj, vänner, arbete och bostad samt att ha en önskan om att bli omtyckt och behandlad med respekt. I litteraturstudiens resultat framkom upplevelser av att en identitet kunde infinna sig vid droganvändning, upplevelser av sociala och ekonomiska förluster samt rädslor kopplat till missbruket. Det framkom även känslor av att inte räcka till som förälder och att drogerna styrde livet. En slutsats som framkom var att det behövs en ökad förståelse för missbrukssjukdom för att förhindra stigmatisering och fördomar.

No description available.