I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.   Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.   Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.

Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.

Studien är en kvalitativ ansats inom det socialvetenskapliga forskningsområdet som syftar till att studera hur internetdroger marknadsförs på hemsidan MysteriousPlants, hur medlemmar på det sociala internetforumet Flashback diskuterar kring ämnet internetdroger samt att undersöka hur myndighetspersoner arbetar för att motverka internetdroger. Studien har genomförts med hjälp av retrospektiva observationer av MysteriousPlants och Flashback samt av intervjuer med myndighetspersoner. Studiens teoretiska utgångspunkter består av hälsopsykologi, ekologisk systemteori och interaktionsteori. I resultatet framkommer hur MysteriousPlants marknadsför sina varor. En slutsats som framkommer i analysen är att marknadsföringen på hemsidor som säljer internetdroger inte skiljer sig avsevärt från internetsidor som säljer andra varor. Det framkommer hur medlemmar på Flashback interagerar med varandra i diskussionerna. En slutsats som har kunnat dras utifrån detta är att forumet Flashback bidrar till en mer öppen interaktion angående internetdroger jämfört med i den fysiska världen. I resultatet framgår det också hur myndighetspersonerna i sina professioner arbetar utifrån rådande lagstiftning och med befintliga metoder, det finns både nationella och internationella strategier. En slutsats är att internetdroger är ett relativt nytt fenomen och ett växande problem nationellt som globalt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk. Vad gäller upplevelsen av att ha makt över sin egen situation förmedlade intervjupersonerna en känsla av maktlöshet gentemot socialarbetaren. Studiens analys visar att tänkbara orsaker till brukarnas upplevelser kan vara organisatoriskt grundande, då de kan förklaras genom bristande resurser såsom ekonomi, tid och kunskap. Brukarna uppgav det som önskvärt att socialarbetaren visat större engagemang och visat mer empati gentemot dem. Bristande resurser hos brukaren förklaras genom begreppet inlärd hjälplöshet.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.

Studien syftar till att undersöka socialarbetares erfarenheter av att använda vård- och genom-förandeplaner i socialtjänstens missbruksvård. Fokus ligger på socialarbetares upplevelser av vård- och genomförandeplaner som arbetsverktyg, klientens delaktighet, samt samverkan mellan aktörer i samband med planering. Kvalitativa intervjuer av åtta socialarbetare har ge-nomförts. Resultatet visar att socialarbetarna har olika inställning till planerna, samt erfaren-het av en rad möjligheter och utmaningar med arbetsverktyget, delaktighet och samverkan; vilket tyder på en komplexitet. Om och på vilket sätt socialarbetarna hanterar intentionerna om vård- och genomförandeplaner och sitt handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrat, kan kopplas till huruvida de finner planerna vara meningsfulla, hanterbara och begripliga. En rad handlingsförslag ges till socialarbetare, chefer, dataprogramskonstruktörer, politiker, lagstif-tare och forskare, inklusive förslag på vidare forskning.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen. I familjer där missbruk förekommer är också risken för våld och konflikter mellan föräldrarna stor, vilket direkt eller indirekt kan drabba barn i dessa familjer. Vår analys, med kopplingar till anknytningsteorin, påvisar att barns otrygga anknytning till sina föräldrar/er kan öka risken att barn hamnar i utanförskap, och blir socialt isolerade från sin omgivning, och förmågan att knyta nya kontakter påverkas. När det gäller våld och barns utsatthet påvisar anknytningsteorin att barn själva kan ta över ett aggressivt beteende och utföra våld utanför hemmet.  Diskussionen belyser socialtjänstens roll att förhindra att barn far illa, och hur viktigt vi anser det är att olika sociala miljöer där barn vistas, exempelvis skolan, samarbetar och kan upptäcka förekomster hos barn som kan tyda på en otrygg hemmiljö, där barn kan behöva extra hjälp och stöd.

Bakgrund: Personer som har ett riskbruk av alkohol har en måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Vid riskbruk ökar risken för att utveckla alkoholmissbruk. Alcohol Use Disorders Identification Test [AUDIT] är ett frågeformulär för att screena överdrivet alkoholdrickande. Socialstyrelsen rekommenderar rådgivning vid skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. kort rådgivning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans alkoholspecifika screening och rådgivning till vuxna personer som har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed, sökorden var Alcoholism, Counseling och Nurses. De sex artiklarna som ingick i studien granskades och värderades utifrån en granskningsmall. Artiklarnas resultat bearbetades utifrån en textanalys och sammanställdes i litteraturstudien. Resultat: I studierna gav sjuksköterskorna alkoholspecifik rådgivning/samtal till personer med skadligt alkoholbruk. I de flesta studierna minskade antal standardglas per vecka och antal intensivkonsumtionstillfällen per månad mer i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter genomförandet av interventionen. Slutsatser: Studierna i arbetet visar att sjuksköterskan har möjlighet att påverka en persons alkoholvanor på ett positivt sätt och därmed bidra till en förbättrad hälsa för individen.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ”normal”.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av sju djupintervjuer med personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar. Vi valde den metoden för att få en djupare förståelse för deras livssituation.   Resultaten visade att oavsett i vilken fas i livet våra intervjupersoner befann sig i så var de alla överens om att deras uppväxt på ett eller annat sätt påverkat deras liv idag. De nämner problem i deras förflutna, bland annat svårigheter i relationer och bristen på trygghet och tillit, men alla visade även styrkor som kommit ur deras erfarenheter.

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009). Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra. Dock anser de som genomgått olika program att dessa varit övervägande bra. En stor bidragande orsak till att respondenterna till slut tagit sig ur sin kriminella livsstil visade sig vara motivation.