Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka. Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.

Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen: - Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället? - Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället? - Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning? - Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden? Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem. Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt. Dessa resultat överensstämmer till stor del med resultatet i den föregående ADAD-uppföljningen, samt med tidigare forskning. / The purpose of the study is to examine the social situation of youths that have been in institutional care, regarding drug abuse, criminality and mental health. The aim is also to examine their experiences from the time at the institution. Following questions of issues are illustrated in the study: - Is there any change in usage of alcohol and drugs from the registration to the follow up occasion? - Have the youth´s criminal behaviour changed to the follow up occasion? - Is there any change in mental health to be found since the registration? - What kind of experiences are gained during the institutional care? These questions have been answered with data from registration and follow up interviews with 105 youths, previous in institutional care. The results are compaired with an earlier published ADAD follow up. We also discuss the results on the basis of Levin´s (1997; 1998) and Andreassen’s (2003) debate about institutional care, and other research findings. Conclusions that can be made from this study are that the situation of the examined youths has improved slightly and that the majority of the youth have positive experiences. Even so, many of them still have behaviour problems and emotional difficulties. None of the youths have quit using drugs, 84 per cent are still criminal and many report feelings of depression. These results agree with the earlier ADAD follow up, and with other research findings.

Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvården har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik. Metoden som användes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade på akutmottagningen och 4 på ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frågor samt frågor om ålder, kön och antal år som sjuksköterska. Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man. Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom området kunde leda till bemötanden som inte alltid blev så bra. Även förutfattade meningar och patienternas yttre inverkade till viss del på omvårdnaden som gavs. Samarbete med andra yrkesgrupper som möter missbrukare efterfrågades. Studien visar på att mer utbildning inom detta område behövs, och förslag har getts på hur detta skulle kunna tillgodoses. / The purpose with this study was to describe what knowledge nurses working within the emergency treatment have, and how they experience the response of patients with problems of abuse. The method used was field survey. Eight nurses were interviewed, four of them worked at the emergency treatment and four worked in the ambulance. The result was shown with three categories and six subcategories. The investigation group consisted of seven women and one man. The interviewees emphasized the problem with too little education about abuse and suggested how more education could be provided for. They experienced that negative experience and little knowledge within the area could lead to responses that were not always that good. Even prejudices and the patients appearance affected to some extent the given nursing. Co-operation with other occupational groups who meet addicts was asked for. The study points out that more education within this area is needed and propositions have been made on how this could be provided for

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

The aim of this study was, with a theoretical approach, to examine women’s alcohol- and drug problems. Our questions at issues considered early debut, heredity and environment as well as which factors can explain women’s use of alcohol and drugs. This study is based on 5 international published articles, Swedish literature and reports and a minor questionnaire meant to be at help in our analysis of the material. We examine our material with the control theory, the social learning theory, the masculinity theory and developmental psychological theory. Research shows an increase in young women’s alcohol and drug abuse and possible reasons are increase of media exposure, changed gender roles, sexual abuse, stress and mental health problems and social marginalization. Our questionnaire shows similar results as earlier research. We found that peers and boyfriends influenced the women in our study in their early onset and that heredity and environment also is pertinent factors for developing abuse of drugs and alcohol. For the women in our study, there seems to be a lack of protective factors which researchers find important. On the contrary, there seemed to be several numbers of risk factors who could explain the women’s development of alcohol and drug abuse. Keywords: Abuse, addict, adolescence, alcohol, drugs, drug misuse and women.

The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.

Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.