Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling. Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer. Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen. 90% av kvinnorna hade värden över det kritiska värdet på PCL-C. Studiens kvalitativa resultat visade på ett möjligt samband mellan tidigare svåra upplevelser i livet och situationen idag. Båda de intervjuade individerna hade erfarenhet av svåra händelser i barndomen, tonåren och i vuxenlivet. Båda såg de svåra händelsernas påverkan på psykisk- och fysisk hälsa och relationer samt en koppling mellan svåra händelser och missbruk. Båda hade också tankar om att fokus på/behandling av svåra händelser kan påverka missbruket. Slutsatser av studien kan sammanfattas i att många människor med missbruksproblem också har en traumabakgrund, att kvinnor har det i större utsträckning än män och att detta bör beaktas vid mötet med, och i behandlingen av missbrukare.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande. Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser. De flesta menar att de blir både bra och dåligt behandlade, men att de sällan får den hjälp de efterfrågar. Inom vården har enskilda sköterskor och läkare fått beröm för sina insatser, men flera intervjupersoner vittnar om att personalen har ont om tid och missar allvarliga diagnoser. Över 80 procent anser att hemlösa och missbrukare behandlas sämre som grupp. Intervjupersonerna berättar om missade diagnoser, att de hamnar efter i kön på akuten och att de får höra nedsättande kommentarer på sjukhusen. De menar att utseende, dagsform och social status spelar in i bemötandet. Utifrån dessa svar har jag intervjuat experter på vård av hemlösa personer och missbrukare. Experterna bekräftar personernas berättelser. De säger att bristerna i bemötande och hjälp kan bero på att personalen har ont om tid och kan för lite om målgruppen. Jag har jämfört resultatet med stämplingsteorin och organisationsteorin. Stämplingsteorin visar att det ofta uppstår en motsättning mellan de som känner sig som avvikare och det etablerade samhället. Organisationsteorin visar att det byggs upp en intern gruppkultur i slutna organisationer som sjukhus och att det sättet att jobba ibland krockar med verkligheten. Den tidigare forskningen visar att det finns mycket att förbättra när det gäller hemlösa personers möte med vården: Överdödligheten är två till sex gånger högre i gruppen. Många dör i behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation. Forskningen bekräftar också personernas ovilja att gå till läkare. Till sist visar forskningen att man kan uppnå betydligt bättre resultat i sjukvården genom andra sätt att jobba.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och det sociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktra missbrukares livsberättelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VågaVa. Parallellt med vårt huvudsyfte vill vi också spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhållande till kampen mot missbruket, vi lyfter även fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras på materialet är R. Collins interaktionsritualer, T. Scheffs sociala band samt H. Stenbergs reflexiva gemenskap. / This is a qualitative social psychological essay with the aim to show the importance of community and fellowship for the drug addict recovery. The empirical material comes from a collaboration with the VågaVa organisation where we got to listen to the life stories of ten sober addicts, our study is made in such way that we reflect the impression we got of this organisation and the people we met there. The overall analytical framework for discussing social activity, ethics, community in relation to the fight against abuse, we also emphasize the importance of support and discussion groups Sober Narcotics and 12-step program. The theories applied to the material are R. Collins, interaction rituals, T.Scheff social ties and H. Stenberg reflexive community.

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva? För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande. Studien visar på att missbruket varit betydande men inte i den grad som de sociala faktorerna. En slutsats är att händelser och relationer har varit av stor betydelse för individernas självbild. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visar på att uppväxt, relationer och avgörande händelser påverkar självbilden. / The purpose of this qualitative study is to examine the self-image of former addicts. The purpose is divided into three research questions: What has influenced former drug addicts in the development of the self-image? What significance has the childhood and relationships had for developing the self-image? What impact has the addiction had on the way these individuals define themselves? To answer these questions the authors conducted six semi-structured interviews, with individuals who have had a former addiction. The empirical material was thematically structured and examined out of specific categories and divided into themes in the analysis.The material is analyzed by theories about self-image, identity development, social inheritance and the impact of alienation and recognition. The study shows that the abuse itself had significant meaning for the self-image of these individuals, but not to the extent of the social factors. One conclusion is that critical events and relationships have been of great importance for developing the self-image. The results are consistent with previous research showing that childhood, relationships and essential events in life may affect the development of the self-image.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.      Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.      För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.      Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården. Resultatet visar också på betydande skillnader i personalens och klienternas uppfattningar av dessa motiverande faktorer exempelvis vad som anses motiverande för klienterna till fortsatt behandling. / The purpose of custodial care is to break a destructive abuse, to improve the motivation of an addiction treatment by choice and to prevent misusage by long-term and to improve the development of a healthier lifestyle.      The purpose of this study was to examine motivational factors at Rällsögården from the perspective of clients and staff. The similarities and differences between the staff and clients opinions about motivational factors were analyzed to examine what eventual impact they could have of Rällsögårdens goal to motivate the clients to an addiction treatment by choice.      Prior research within the subject describe the creation of relations in a context of custodial care, the purpose and performance of the law of custodial care and the motivational factors within the custodial care.      To fulfill the purpose and to respond to the question formulation the study were examined with a qualitative research method. Semi constructed interviews were used to collect the data. The respondents were three people from the staff of Rällsögården and three clients of Rällsögården.      The result of the study shows that relations, organization and internal and external factors are to be seen as motivational factors by the staff as well as the clients of Rällsögården. The result also shows significant differences in both clients and the staff’s opinion of these motivational factors for example what are to be considered motivational for the clients an addiction treatment by choice.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att vara medveten om att kvinnor inom missbruksbehandling kan ha flera problem än bara missbruket, medvetenheten gör det möjligt att erbjuda en bättre behandling för de här kvinnorna.

BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats. RESULTAT: Sjuksköterskor upplevde att frågor om alkoholkonsumtion var svåra att hantera i praktiken då frågorna kunde upplevas förolämpande och väcka starka känslor hos patienten. Samtidigt som patienten vill vara öppen med sitt missbruk och därför önskar att få frågor om sina alkoholvanor. KONKLUSION: Att bemöta och vårda personer med ett alkoholmissbruk kan medföra speciella svårigheter. Resultatet visar att balansgången mellan viljan att vårda och att inte alltid tro på patienten gör mötet svårare. Samtidigt som sjukvårdspersonalen måste ta steget att våga ställa frågor om alkoholkonsumtion. / BACKGROUND: Today, more and more Swedish people are drinking more frequently and in larger quantities. Alcohol abuse is painful for the victim and his family, while being a widespread and costly problem for society. Healthcare professionals are knowledgeable about alcohol and its effects and can therefore play a very important role in the healthcare prevention related to alcohol and substance abuse. AIM: The aim of this study is to describe the care of patients with an alcohol abuse with a special focus on treatment and care relationship. METHOD: A literature review in which nine research articles were analyzed. RESULT: Nurses felt that questions about alcohol consumption were difficult to handle in practice when the questions could be experienced as insulting and bring the patient strong emotions. While patients want to be open about their addiction and, therefore, which they are asked about their alcohol habits. CONCLUSION: To treat and care for people with alcohol abuse can cause special difficulties. The result shows that the balance between the desire to care and to not always believe the patient makes the meeting more difficult. While the health professionals must take the step to dare to ask questions about alcohol consumption.

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process. The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles. Internal and external processes that are not directly related to drug use also appear to be important for the recovery from addiction.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig. Metoder som finns är terapi för det sjuka kroppsidealet, hjälp med träningsmissbruket, läkemedelsassisterad behandling samt annan psykosocial terapi. En intressant slutsats är att det finns hjälp att få vid AAS-missbruk, men tyvärr finns det inte resurser att hjälpa alla. Det finns fortfarande mycket kvar att lära inom ämnet och man behöver forska kring fler och bättre behandlingsmetoder som kan passa vid detta missbruk.