<p>Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.</p><p>Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen. </p><p>Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund.</p> / <p>Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world.</p><p>The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure.</p><p>This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.</p>

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter. Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen.  Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund. / Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world. The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure. This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.

<p>Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid.</p> / <p>The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not.</p><p>The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.</p>

Orsaken till att jag har valt just detta anfall som Rommel genomförde i det tolfte slaget är att det är fascinerande och banbrytande hur löjtnanten Rommel med sin lilla enhet utmanövrerar stora delar ur den italienska armén.  Metoderna jag har valt är deskription och fallstudie då jag anser att just dessa två lämpar sig väl då en mindre del ur något stort ska återberättas. Det jag vill ta reda på är om Rommel användes sig av det vi idag kallar för manöverkrigföring eller om det är något nytt vi har skapat för att ha ett namn. För att få kunskap om slaget och fördjupad kunskap kring de olika teorierna har jag läst in mig på de olika doktrinerna som svenska försvarsmakten har och även litterära verk kring Rommels deltagande i slaget. Slutligen har jag analyserat de olika fakta och dragit slutsatser kring Rommel och huruvida Rommel använde sig av dem eller inte. Det jag har kommit fram till är att Rommel användes sig av manöverkrigsföring under slaget vid Kobarid. / The purpose with this essay is to find out if Rommel used what we today call manoeuvre warfare? I choose this subject because I’m interested in infantry tactics and the breakthrough Rommel did during the twelfth battle of Kobarid. A much smaller unit made a large unit surrender. The two methods I will use are description and case study because those two methods are good to work with when to describe what happen during a battle on a specific place on the battlefield. I’ve reed different books about the twelfth battle in Kobarid and doctrines about manoeuvre warfare in the Swedish armed forces. Finally I’ve analysed the facts and drawn conclusions however Rommel used manoeuvre warfare during the battle or not. The result is that Rommel used manoeuvre warfare at the battle of Kobarid but I don’t that think Rommel knew the words like we knew them today. Words like mission tactics or manoeuvre warfare.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.  Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet. / The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.