No description available.

<p>Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges.</p><p>Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det.</p><p>Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.</p>

<p>The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a wind</p><p>power farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the best</p><p>available projecting planning support. The pieces of this projecting planning support</p><p>that will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), production</p><p>calculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluate</p><p>the economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will be</p><p>located in forest environment and which may cause a number of new problems. Special</p><p>interest that will be affected, where special consideration because of the forest</p><p>environmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and wind</p><p>turbulence. To perform calculations of expected energy transformation, sound-, shadowand</p><p>landscape influence the program WindPro has been used for these calculations. The</p><p>economic calculation methods used in this project is the annual method and electricity</p><p>price prognosis. Among the results some interesting KPI (Key Performince Indicator) for</p><p>the wind farm is presented. To be able to do a risk analysis three scenarios has been</p><p>created, the worst case scenario, the most likely scenario and the best possible scenario.</p>

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.

The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a wind power farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the best available projecting planning support. The pieces of this projecting planning support that will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), production calculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluate the economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will be located in forest environment and which may cause a number of new problems. Special interest that will be affected, where special consideration because of the forest environmental is requested is, hunting, wetlands, ancient monuments and wind turbulence. To perform calculations of expected energy transformation, sound-, shadowand landscape influence the program WindPro has been used for these calculations. The economic calculation methods used in this project is the annual method and electricity price prognosis. Among the results some interesting KPI (Key Performince Indicator) for the wind farm is presented. To be able to do a risk analysis three scenarios has been created, the worst case scenario, the most likely scenario and the best possible scenario.

Examensarbetets syfte är att utreda vilka krav som ställs på MKB-förfarandet för mindre verksamheter rörande ingrepp i mark. Examensarbetet skall också utmynna i en lathund för upprättande av MKB för denna typ av verksamhet. Svensk lagstiftning och internationellt erkänd god sed identifieras. Tre stycken MKB för mindre verksamheter eller åtgärder av denna typ analyseras utifrån Svensk lag och god sed. Detta för att utreda hur MKB för små verksamheter som gör ingrepp i mark i praktiken utförs. Resultatet av analysen visar att dessa MKB uppfyller Svensk lag men inte kan anses vara den MKB som god sed föreskriver. Lathunden som också är ett resultat av examensarbetet ska hjälpa till vid upprättandet av MKB för att kunna göra en hög kvalitativ MKB som inte bara är en pappersprodukt utan även ett användbart verktyg.

RUFS 2010 är en regionplan för Stockholmsregionen, men utgör även det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Inför planens fastställande 2010 upprättades en miljöbedömning för planen. Regionplanekontoret hade huvudansvaret för framtagandet av planen men miljöbedömningen gjordes av konsulter.   Syftet med denna studie är att beskriva och analysera processen för framtagandet av miljöbedömningen och interaktionen mellan olika aktörer. Studien baseras på intervjuer. Intervjuerna är gjorda med aktörer som deltagit i framtagandet av MKB för RUFS. Samtidigt har olika dokumentstudier kompletterat intervjuerna för att komplettera deras beskrivningar av processen. Avgränsningen av arbetet är från Länsstyrelsens beslut att upprätta en MKB för RUP/RUFS 2010 tills den vann laga kraft.   Miljöbedömningsprocessen följde en ganska traditionell uppbyggnad. Processen utfördes internt på konsultfirman och kommunicerades med beställare från Regionplanekontoret. De hade delat upp arbetet i olika delar och utgick från ett försök att forma de nationella miljömålen till övergripande bedömningsgrunder för att sedan göra miljöbedömningen. I Miljöbalken (MB), i Plan- och bygglagen (PBL) samt i Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns reglerna för när en miljöbedömning krävs för planer och program. I RUFS 2010 var det den regionala utvecklingsplanen som formellt ledde till att en bedömning var nödvändig. Hade det enbart varit en regionplan hade det inte funnits ett krav på miljöbedömning. Att de två planerna var sammanslagna gjorde att processen blev komplicerad   Det var första gången en miljöbedömning gjordes av en regional plan i Sverige. Detta ledde i sin tur till att arbetet med miljöbedömningen var sökande, eftersom det inte fanns någon erfarenhet hur arbetet skulle läggas upp. Inledningsvis kan processen men miljöbedömningen beskrivas som karakteriseras av ett "trial and error" för de som deltog i processen, i att hitta en lämplig nivå och inriktning. Arbetet skedde också under tidspress. Miljöbedömningen hamnade därför alltid ett steg efter planarbetet, utan att en iterativ process skedde mellan arbetet med utarbetandet av planen och miljöbedömningen. Processen saknade delvis transparens. Arbetet med MKB för RUFS 2010 kan beskrivas som en lärandeprocess för inblandade aktörer.   Studien visar att det är viktigt att ta lärdom av detta inför nästa omgång av RUFS. De olika uppfattningarna bland aktörerna om vad en miljöbedömning är och hur den ska göras måste tidigt klargöras i arbetet. Miljöbedömningen kan inte upprättas för sent i processen. Att ta vara på lärdomarna från den här omgången kan göra att processen löper smidigare och att liknande problem i arbetet undviks.

Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan. The merge between the two plans made the process complicated. There was need to explore the process, because it has not previously been establish before in Sweden. The EIA process followed a fairly traditional structure. The process was conducted internally at the consulting and communicated with clients from Region Planning Office. The Region Planning Office had divided the work into separate parts and the work was based on an attempt to shape the national environmental goals to the overall criteria and then make the environmental assessment. The EIA had its focus on searching for information, and initially it was a bit of a "trial and error” process for the actors. Operators did not know how the work would be organized, and two consultants were involved to manage the process. The results of the study have been established through various interviews with the actors involved. It was clear that different stakeholders had different views regarding the process. In order to complement the interviews literature studies have been made. The study is based on research in the area of urban planning and work of EIA in different forms. A vulnerable time frame was difficult for the actors as well due to stated deadlines. By that time, the process was under time pressure. The EIA was shorthanded without an iterative process between the plan and environmental assessment. The most striking discovery in this essay was the lack of transparency between the actors. That made it difficult for the actors involved to find an appropriate level and direction. It was important to examine RUFS process, because it can be the basis for the next version of RUFS. The approach to the environmental assessment of RUFS is something that needs to be further discussed and clarified, before the commencement of the plan. There are basic questions that all stakeholders need to clear out and to make a common view on the process. It may enable the process to run smoothly and that similar problems are avoided.

Obligatorisk miljöprövning för miljöfarliga verksamheter lagstiftades i Sverige 1995 och finns till för att i förväg säkerställa att vår miljö inte skadas av verksamheter för ekonomisk vinning. Syftet med prövningen är att främja en hållbar utveckling som i sin tur innebär att inte äventyra kommande generationers möjlighet att leva på jorden. Idag befinner vi oss i situationen där människans påverkan på klimatet blir allt mer tydlig och vi måste ställa om från fossila resurser till förnybara – vi måste elektrifiera samhället. Till den omställningen behöver vi bygga om våra industrier men även starta nya och vi har bråttom. Dessa nya verksamheter kräver miljötillstånd där själva processen tar flera år att komma igenom. Miljöprövningen har gått från att rädda miljön till att bli en flaskhals som bromsar omställningen mot den gröna industriella revolutionen. Arbetet innehåller både en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien beskriver först miljöprövningen i sig och belyser sedan olika aktörers syn på problemområden i processen. Enkätundersökningen gjordes bland miljökonsulter, verksamhetsutövare och anställda hos länsstyrelsen med frågor som kan kopplas till litteraturstudien.   I rapportens diskussionsdel vägs litteraturstudien och enkätundersökningen samman i besvarandet av arbetets frågeställningar. Alla aktörer är överens om att det tar för lång tid att få ett miljötillstånd och att dialogen mellan verksamhetsutövare och myndigheter är en av förklaringarna till tidsåtgången. Myndigheternas knappa resurser utgör också en aspekt likväl som de stora intressekonflikterna som kan uppkomma i det specifika projektet. Rapportens slutsats är att statliga satsningar, dels genom ökade resurser till myndigheterna i fråga och dels genom strategier för kommunikation mellan myndighet och sökande av miljötillstånd, är vägen att gå för en snabbare process med bibehållen miljösäkrande effekt. Vi vill inte skapa en ny kris till följd av att lindra en tidigare.