Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av Utvecklingscentrum Syd i Malmö och kommer att beröra en brottspreventiv arbetsmodell, vid namnet ”Trygga trappan”. Denna arbetsmodell har tillämpats vid tre adresser i Malmö som hade problematik med olaga intrång och skadegörelser. Denna arbetsmodell utformades genom ett samarbete mellan kommunen, fastighetsföretaget och Polismyndigheten med syftet att eliminera olaga intrång berörande trappuppgångar. Gärningspersonerna var ungdomar som bland annat vandaliserade trappuppgångarna och hanterade narkotika där. Detta genererade otrygghet för de boendena vid de tre aktuella adresserna. Därav utformades två frågeställningar för att besvara huruvida tryggheten har ökat alternativt minskat efter tillämpningen av ”Trygga trappan” samt huruvida arbetsmodellen har varit effektiv för de tre involverade parterna. För att besvara frågeställningarna har en flermetodsforskning brukats i form av intervjuer, sekundärdata samt brottsstatistik. De centrala resultaten har påvisat att tryggheten har ökat bland de boendena sedan arbetsmodellens tillämpning. Resultaten har även antytt att arbetsmodellen har varit effektiv för kommunen, Polismyndigheten samt fastighetsägaren. / This degree project is a task assigned by the Development Center South in Malmö, Sweden and concerns a crime-preventive work model, called "Trygga trappan". This work model has been applied at three addresses in Malmö that had problems with unlawful intrusion and vandalization. This work model was designed through a cooperation between the municipality, the property owner and the police authority with the aim of eliminating unlawful intrusion in the stairways of the buildings. The offenders were adolescents who, among other things, vandalized the stairways and handled drugs there. This generated a lack of safety for the accommodations at the three current addresses. Hence two questions were formulated to answer whether the safety has increased or decreased after the application of "Trygga trappan" and whether the work model has yielded positive results for the three involved parties. To answer these questions, a multi-method approach has been used and data has been collected through interviews, questionnaires and crime statistics. The central results have shown that the safety has increased among the residents since the work model's application. The results have also suggested that the work model has been positive for the municipality, the police authority and the property owner.

No description available.

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgon- dagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem. Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp åtgärder och försiktighets- mått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våtmarkernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfid- jord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera. Två undersyften med examensarbetet var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller upp- nåelse av dess vattenrelaterade miljömål. Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta åtaganden som följts upp under det här examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av järnvägsvallens underbyggnad vid passager av våtmarker till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser och att lokalisering av upplag till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett på bästa tänkbara sätt eftersom det funnits brister i nedgrävning och täckning av uppgrävda sulfid- jordar. Kontroll av lakvatten från sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referens- provtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfällig vilket lett till att det är svårt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppläggning av sulfidjordar orsakat förhöjda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppförts och att de i vissa fall varit undermåliga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utsträckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya järnvägslänken. Diagram över turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen. Resultaten visar också att samstämmigheten mellan olika delar av projektets järnvägsplaner bör bli bättre. Ett exempel är att skyddsåtgärder mot kemikalieutsläpp vid järn- vägens passage av tre grundvattenförande isälvsavlagringar utlovades i järnvägsplanernas plan- beskrivningar men inte miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojektörer inte projekterat in några skyddsåtgärder. Projektet har uppnått tre av fyra av sina detaljerade miljömål.

Miljöbedömning med dess tillhörande dokument, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), genomförs för att minska negativ miljöpåverkan från projekt och används som beslutsunderlag. Trafikverket som statlig myndighet gör MKB:er för många av sina projekt. Om utfallet blir så som det står i MKB:erna eller inte, vad det beror på, samt hur avvikelser påverkar miljön har undersökts i det här examensarbetet. Undersökningen har skett genom fallstudier av fyra olika Trafikverksprojekt. Dessa har varit vägprojekten Västra länken; bro över Umeälven, Östra länken; E4 syd – Östteg och Puckdalen; riskobjekt. Det fjärde fallet är ett järnvägsprojekt, Åmsele station; ny mötesdriftplats. För att kunna besvara frågeställningarna har intervjuer, dokumentgranskning, platsbesök och litteraturstudier genomförts. För varje fall har ett antal påverkanskategorier med betydelse för projektet valts ut för fördjupad granskning. Resultatet visar att avvikelser har förekommit mellan det som stått i MKB:erna och faktiskt resultat i alla fyra fallen, men inte i något fall har avvikelserna varit fler än överensstämmelserna. De flesta kontrollpunkter från MKB:erna har därmed stämt med faktiskt resultat, sammanlagt har 76 % stämt. I ett av fallen, Östra länken, har större andel avvikelser upptäckts än i övriga. Här blev resultatet 63 % överensstämmelse, i jämförelse med Västra länkens 77 %, Puckdalen 88 % och Åmsele stations 73 %. Avvikelserna som har upptäckts har gett både positiv, negativ och insignifikant miljöpåverkan, men majoriteten har varit negativ. Orsakerna till avvikelserna har varierat stort för de olika granskade kontrollpunkterna, men för vissa är otillräcklig uppföljning en möjlig orsak. Som resultat av detta arbete föreslås mer uppföljningsarbete med hjälp av Trafikverkets redan befintliga metoder, för att minska avvikelser mellan MKB och verklighet i framtiden. / Environmental impact assessment, with the document environmental impact statement (EIS), are produced to limit the negative environmental impact of projects, and as a base for decision-making. Trafikverket (Swedish Transport Administration) is a public authority that produce EIS for many of their projects. This study has examined if the statements made in the EIS are actually done in practise or not, why eventual deviations may occur and what effects these deviations gives to the environment. The method used have been case studies of four projects performed by Trafikverket. Those are three road projects, The Western link; bridge over Umeälven, The Eastern Link; E4 south – Östteg and Puckdalen; risk object. The fourth project is a railroad project named Åmsele station, new passing place and service site. To answer the research questions also interviews, document studies, field trips and literature studies have been performed. For each of the cases a number of important categories for the project have been selected for further investigations. The result show that in all cases there have been deviations. In summary of the four cases 76 % of the checkpoints have been congruent. In all cases the congruence has been greater than the deviations. In one case, The Eastern Link, more deviations than in the other projects have been noted. In this case the result showed 63 % congruence, compared to 77 % at The Western Link, 88 % at Puckdalen and 73 % at Åmsele station. The deviations found have both given positive, negative, or insignificant environmental impacts, but the majority have been negative. The causes of the deviations have varied between the different checkpoints examined. One reason that is possible for some of the deviations are lack in follow-up. As a result of this study more extensive follow-up in the future, with use of already existing tools in the organisation of Swedish Transport Administration, are suggested to reduce the deviations between EIS and reality.

I februari 2014 lämnade Regeringen i en lagrådsremiss förslag på genomförande avdet europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslår atten ny lag införs med krav på den som äger eller uppför en byggnad att se till att varjelägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas, om det ärtekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuellmätning och debitering, även benämnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typav informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och LundsKommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillämpande avIMD i flerbostadshus. Vi undersöker också hur ett urval av de studerade bolagenshyresgäster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar.Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagenstillvägagångssätt när de informerar sina hyresgäster om IMD till viss delöverensstämmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visatsig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har välgenomtänkta handlingsplaner för hur de ska gå tillväga när de informerar berördahyresgäster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsätta på den inslagnavägen med stegvist införande och löpande information under denna process.Företagen informerar sina hyresgäster om att systemet kan bidra till en bättre miljö,lägre kostnader och en mer rättvis kostnadsfördelning. Tips och goda exempel, samtwebbaserad återkoppling används för att inspirera de boende att minska sinenergianvändning. Den information företagen förser sina hyresgäster med är enligtvår bedömning tillräckligt detaljerad, tydlig och lättförståelig för att ökad kunskapoch medvetenhet om IMD ska kunna uppnås. Det finns dock hyresgäster som är av enannan uppfattning och därför bör informationen i viss mån anpassas beroende påmottagarens kunskap, förståelse, kultur, beteende och motivation. I arbetet med attutforma informationen rekommenderar vi bolagen att samarbeta och utbytaerfarenheter med varandra. Företagen bör i egen regi göra mer omfattandeundersökningar bland sina hyresgäster för att identifiera attityder, möjligheter ochproblem samt eventuella informationsgap som behöver fyllas. / Individual metering and charging of heat and hot water is currently on the agenda inSweden, partly because of shortcoming in the techniques of metering heat, partlybecause of the pressure the EU put on the building sector to improve energyperformance. The purpose of this research is to examine what type of information thethree Swedish municipal real estate companies MKB Fastighets AB, ABHelsingborgshem and Lunds Kommuns Fastighets AB provide their tenants withwhen implementing the system of individual metering and charging of heat and hotwater in apartment buildings. We also examine how some of the tenants perceive thecommunication and what type of information they prefer.The survey shows that the companies, to some extant, are informing their tenants in away that in previous research has shown to be effective. MKB, Helsingborgshem andLKF has well-considered information plans. They are implementing the system in aprogressive way and provide ongoing information during the process. They informtheir tenants that the system can contribute to a better environment, lower costs and afairer allocation of costs. Advice and tips, as well as web-based feedback is used toinspire the tenants to reduce their energy consumption. Although the information isdetailed, clear and understandable, there are tenants who feel they are not givenenough information and that the information could be clearer. To some extent, theinformation should therefore be adjusted depending on the recipient's knowledge,understanding, culture, behavior and motivation.In the process of designing and developing information, we recommend MKB,Helsingborgshem and LKF to collaborate and share experiences with each other. Wealso recommend the companies to do more extensive research amongst its tenants toidentify attitudes, opportunities and problems as well as possible information gapsthat needs to be filled.

<p>When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact Assess¬ments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing. In some studies there are arguments that the EIA should be a document that should be possible to read alone. These aspects has also been studied in the material.</p><p>The result is partly described in a matrix where different criteria is compared between the three EIAs to spot differences easily. There is also a part where the content and structure of the three EIAs is compared in text. The result of the study was that there are big differences in structure, while their content has more in common. In one of the three Environ¬mental Impact Assessments much facts are only put in other documents. The conclusion of the study is that there is a need for implementing a common way of presenting the content of an EIA. There is a risk that facts are overlooked that are not presented in the EIA document. There is also a risk that the local authorities has too big interest in implementing the plan and that they make the EIA with a biased look. As a case study an EIA was done. In the case study, the experience of the study is used to make this EIA as complete as possible, with regards to the criteria from the analysis matrix. Also, it was written in a report structure to test this model. The case study is added as Appendix 4.</p>

When the local authorities establish a plan for land use planning, they have to judge if the influence on the environment could be of such a grade that they have to make a special Environmental Impact Assessment (EIA), following national laws and EU-directives. The laws for the process in Sweden is set by the Swedish Parliament, with advisory given by the central government authority, the National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. For EU, the laws is set by the European Parliament and the Council. The laws and directions for this process have been changed for Sweden in recent years, and the aim of this study was to compare the contents of three different Environmental Impact Assess¬ments to see if there has been any change in appearances and content in later years, as well as to see if different municipalities and authors have effect on the EIAs. According to different studies some of the EIA done are without insufficient focus on main environmental issues in the EIA, or even that some information is missing. In some studies there are arguments that the EIA should be a document that should be possible to read alone. These aspects has also been studied in the material. The result is partly described in a matrix where different criteria is compared between the three EIAs to spot differences easily. There is also a part where the content and structure of the three EIAs is compared in text. The result of the study was that there are big differences in structure, while their content has more in common. In one of the three Environ¬mental Impact Assessments much facts are only put in other documents. The conclusion of the study is that there is a need for implementing a common way of presenting the content of an EIA. There is a risk that facts are overlooked that are not presented in the EIA document. There is also a risk that the local authorities has too big interest in implementing the plan and that they make the EIA with a biased look. As a case study an EIA was done. In the case study, the experience of the study is used to make this EIA as complete as possible, with regards to the criteria from the analysis matrix. Also, it was written in a report structure to test this model. The case study is added as Appendix 4.

EU:s ramdirektiv för vatten kom år 2000 och har som uppgift att förbättra vattenkvaliteten inom unionen. Direktivet är rättsligt bindande för medlemsstaterna och har målet att samtliga vattenförekomster i EU ska nå minst god status. I arbetet med vattenförvaltningen används begreppen statusklassificering, som är ett mått på rådande vattenkvalitet i vattenförekomsten, och miljökvalitetsnormer, som den vattenkvaliteten vattenförekomsten ska ha vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen består av ekologisk och kemisk status. Ekologisk status bedöms utifrån kvalitetsfaktorer (exempelvis växtplankton, näringsämnen), som bedöms av parametrar (exempelvis biovolym, total fosfor), och kemisk status utifrån EU bestämda gränsvärden för prioriterade ämnen. 2015 kom Weserdomen, som är ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkning av ramdirektivet för vatten, rörande medlemsstaternas skyldighet att inte lämna tillstånd till projekt som orsakar en försämring av status eller äventyrar miljökvalitetsnormen samt innebörden att en försämring av status föreligger då en kvalitetsfaktor ändras en statusklass. Weserdomen har förändrat rättsläget för miljökvalitetsnormerna och har i Sverige skapat stora osäkerheter vid tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB), med behov av att på sikt förändra lagstiftningen. Syftet med examensarbete är att studera hur Mark- och miljööverdomstolen hanterat Weserdomen vid prövning samt hur miljökvalitetsnormerna för ytvatten bör hanteras i MKB för projekt. För att undersöka detta genomfördes en litteraturstudie, en rättsfallsstudie av Mark- och miljööverdomstolens domar samt en studie av detaljnivån på redovisningen av miljökvalitetsnormerna i MKB för projekt. Litteraturstudien visar att Weserdomen innebär ett skärpt rättsläge för miljökvalitetsnormerna, att ekologisk status har fått samma rättsverkan som kemisk status samt att svensk lagstiftning behöver anpassas till det nya rättsläget. Rättsfallsstudien visade att miljökvalitetsnormerna fått en viktig roll i tillståndsprövning och att bedömning av påverkan ska göras utifrån kvalitetsfaktorer och har stor betydelse vid prövning. Utifrån studien över detaljnivån i MKB ställs större krav på redovisning av påverkan på kvalitetsfaktornivå. Dock finns utrymme att förbättra motiveringen av relevanta och icke-relevanta kvalitetsfaktorer. / The EU Water Framework Directive came in the year 2000 and its aim is to improve the water quality within the union. The directive is legally binding for all member states and sets out to achieve good status for Europe’s all water bodies. In the work of water management are the following two terms commonly used, the concept of status classification, a measure of the water quality in a water body, and Environmental Quality Standards (EQS), the time when a certain water quality should be reached. The status classification consists of ecological quality and chemical quality. Ecological quality is assessed based on quality factors (e.g. phytoplankton, nutrients), which are assessed based on parameters (e.g. biovolume, total phosphorus), and chemical quality is assessed from an EU-defined limit value. In 2015 came the Weser ruling, a preliminary ruling by the European Court of Justice regarding interpretations in the Water Framework Directive. The Court found that the member states are required to not give permission to a project that could cause a deterioration of status or jeopardize current environmental quality standard in a water body. Regarding the interpretation of when a “deterioration of status” occurs, the Court found that it occurs when a quality factor is lowered by one statues class. The Weser ruling has changed the legal situation around the environmental quality standards, which in Sweden has led to major uncertainties among authorizations and Environmental Impact Assessment (EIA). In Sweden, an adjustment of the law is considered needed. This master thesis main purpose is to study how the Land and Environment Court of Appeal has dealt with the Weser ruling in trial and how Environmental Quality Standards for surface water should be managed in EIA for projects. The thesis consists of a literature study, a study of cases in the Land and Environment Court of Appeal and a study of the presentation of Environmental Quality Standards in EIA in projects. The study shows that the Weser ruling leads to a stronger interpretation of the Environmental Quality Standards, gives the ecological statuses the same legal value as chemical statues and lead to a need for adaption of the Swedish legalization to the new legal position. The case study shows that Environmental Quality Standards plays an important role during trial and that the impact assessment should be done on at the level of quality factors and is of great importance for the trial. The study of presentation in EIA shows higher demands on impact assessment at the level of quality factors, but still has room for improved motivation of relevant and non-relevant quality factors.

No description available.