Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället.

Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation. / Sustainable Planning and Environmental Assessment Knowledge (SPEAK)

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker.  Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras. Fem fall har valts ut nära en hårt trafikerad Europaväg, för att undersöka hur luftkvaliteter beaktats i planprocesserna. Dokument har granskats och berörda aktörer har intervjuats. Riskerna med luftföroreningar omnämns ytterst lite i vissa fall, medan de anses som betydande miljöpåverkan i andra. Detta har lett till att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävts vid vissa bostadsprojekt men inte i andra, trots att liknande eller högre nivåer av luftföroreningar eller fordonsmängd uppmätts eller beräknats vid projekten som uppmärksammat aspekten minst. Resultaten i fallstudien belyser den varierande förekomsten av omnämnandet om luftföroreningar och därmed risker för människors hälsa i de olika bostadsprojekten. / The numbers of people that are living in cities are expanding. That means an arising competition of the ground surface. To create enough homes areas that earlier was filled with natural green spaces are sometimes becoming mobilized. Green space’s that seems to clean the air becomes rarer. This study is based on the city of Stockholm, that is planned to expand more towards the central parts of the city. The city air is as in many other cities polluted and citizens are exposed to health risks.  This is a case study that examines how air pollution is being noticed in new residential projects. Five projects located close to a heavy traffic road have been chosen. Documents have been surveyed and relevant stakeholders have been interviewed in reason to find out how air quality is being observed. The different concerns regarding air quality has lead to decisions that environmental impact assessment (EIA) has being required in some cases, but not in others. Thus the levels of air quality or traffic density have approximately been the same or sometimes even higher in the cases that mentioned air quality least. This case study highlights the varied mention about air pollution and thereby the risks for human health in the studied projects.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>En uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4). Inom ramen för undersökningen har olika aktörer intervjuats, där kommuner utgjorde den största källan. Studien kom fram till att uppföljningsarbetet fortfarande bara är i sin linda i undersökta kommuner samt att vissa justeringar av befintliga miljöövervakningssystem behövs för att använda dessa för uppföljning av planer. Befintliga problem utgörs främst av oklarhet i fråga om ansvar inom kommun och/eller mellan kommunen och exploatörer samt att det råder brist på uppföljningsmetoder. Viktiga förutsättningar är därför att klargöra ansvarsfördelning och bestämma avstämningstillfällen där uppföljningen ska behandlas. Ett annat verktyg är utvecklandet av ett uppföljningsprogram. Ett sådant program föreslås också kunna omfatta miljöåtgärder och tillsynsaktiviteter i byggskedet. Ett gemensamt miljö- och uppföljningsprogram kan ge möjlighet att säkerställa en enhetlig hantering av miljöhänsyn i det kommunala planarbetet.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>A follow-up of the significant environmental impacts is required for plans and programs, which are affected by SEA-regulations. Research shows that follow-up is neglected, both practically and theoretically. This study aims to compile experience and knowledge to build understanding of follow-up of municipal plans, specifically land use plans (översiktsplan, detaljplan). Follow-up is important as feedback and to integrate environmental concerns into the municipal planning process. Based on the aim, four questions were raised concerning: the occurrence of follow-up of plans in municipalities (1), organizational and responsibility issues (2) how well suited the existing environmental monitoring in the municipalities is for follow-up (3), and what is important when working with follow-up in a municipality (4). Various stakeholders were interviewed, in which municipalities were the main source. The study shows that follow-up work is still only in its infancy in the surveyed municipalities, and that adjustments to the existing environmental monitoring systems are needed for use in follow-up of plans. Existing problems are uncertainties in responsibility questions and lack of methods to follow-up. Key conditions are to clarify responsibilities within municipalities and with landowner/developer and decide occasions where follow-up is handled. Another tool is the development of a follow-up program. Such program is also proposed to include environmental measures and other activities in the building phase. A common program could ensure a comprehensive management of environmental concerns in the municipal planning process.</p>

<p>MKB är ett verktyg som används som beslutsunderlag i Sverige i stor utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stämmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillämpning och forskning. Studien är en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare. Resultaten från intervjustudien har sammanställts under olika frågeområden och analyserats. Resultaten diskuteras sedan med fokus på MKB:s projektnytta och miljönytta. Även hypotesen om att verksamhetsutövaren skulle uppleva MKB som en belastning och att detta i sin tur skulle leda till dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen diskuteras. Studiens resultat förhålls också till befintlig forskning på området. Resultaten i studien indikerar att hypotesen att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning i sitt arbete inte stämmer. Som en följd av studiens resultat konstateras att det kan ifrågasättas om MKB i nuläget fungerar tillfredställande, detta med tanke på dess miljönytta och projektnytta.</p>

Sammanfattning En uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4). Inom ramen för undersökningen har olika aktörer intervjuats, där kommuner utgjorde den största källan. Studien kom fram till att uppföljningsarbetet fortfarande bara är i sin linda i undersökta kommuner samt att vissa justeringar av befintliga miljöövervakningssystem behövs för att använda dessa för uppföljning av planer. Befintliga problem utgörs främst av oklarhet i fråga om ansvar inom kommun och/eller mellan kommunen och exploatörer samt att det råder brist på uppföljningsmetoder. Viktiga förutsättningar är därför att klargöra ansvarsfördelning och bestämma avstämningstillfällen där uppföljningen ska behandlas. Ett annat verktyg är utvecklandet av ett uppföljningsprogram. Ett sådant program föreslås också kunna omfatta miljöåtgärder och tillsynsaktiviteter i byggskedet. Ett gemensamt miljö- och uppföljningsprogram kan ge möjlighet att säkerställa en enhetlig hantering av miljöhänsyn i det kommunala planarbetet. / Abstract A follow-up of the significant environmental impacts is required for plans and programs, which are affected by SEA-regulations. Research shows that follow-up is neglected, both practically and theoretically. This study aims to compile experience and knowledge to build understanding of follow-up of municipal plans, specifically land use plans (översiktsplan, detaljplan). Follow-up is important as feedback and to integrate environmental concerns into the municipal planning process. Based on the aim, four questions were raised concerning: the occurrence of follow-up of plans in municipalities (1), organizational and responsibility issues (2) how well suited the existing environmental monitoring in the municipalities is for follow-up (3), and what is important when working with follow-up in a municipality (4). Various stakeholders were interviewed, in which municipalities were the main source. The study shows that follow-up work is still only in its infancy in the surveyed municipalities, and that adjustments to the existing environmental monitoring systems are needed for use in follow-up of plans. Existing problems are uncertainties in responsibility questions and lack of methods to follow-up. Key conditions are to clarify responsibilities within municipalities and with landowner/developer and decide occasions where follow-up is handled. Another tool is the development of a follow-up program. Such program is also proposed to include environmental measures and other activities in the building phase. A common program could ensure a comprehensive management of environmental concerns in the municipal planning process.

I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade åtgärder ges för att undvika, minska eller avhjälpa skadliga verkningar, då projektet antas medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom det upptäckts allvarliga brister för skadeförebyggande åtgärder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka åtgärdskvalitén i några svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande åtgärder i 6st MKB för 2st markkabelanläggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var två fallstudier som jämfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén på det undersökta materialet var övervägande bra, jämförelsevis mot de forskningsrapporter som visat på bristfälliga åtgärdsförslag utomlands. Det var väl beskrivna åtgärder där identifiering och implementering av skadeförebyggande åtgärder skedde i ett tidigt skede, enligt Mitchells åtgärdshierarki. Det fanns dock brister som stämde överens mot nämnda forskningsrapporter i uppsatsen: Otydlighet i beskrivningen om hur en särskild miljöaspekt skulle åtgärdas samt avsaknad av åtgärder för denna specifika miljöaspekt, var en stor avvikelse mot de annars välbeskrivna åtgärdsförslagen mot betydande miljöpåverkan i föreliggande undersökning. Otydlighet om åtgärderna bara var förslag eller om de skulle användas, var den brist som ansågs allvarligast för att en MKB skulle vara verkningsfull. Denna allvarliga brist var gemensam för miljökonsekvensbeskrivningarna i föreliggande undersökning och för nämnda forskningsrapporter i uppsatsen. / In an environmental impact assessment, EIA there must be a description of planned measures to avoid, minimize and repair consequences that are damaging, when a project is presumed to bring significant environmental impact. Since detecting serious lack of failure for mitigation measures in science rapports abroad, it was interesting to investigate the quality for mitigation measures for some Swedish EIA. The weakness and strengths in mitigation measures in 6 EIA for 2 ground cable structure in Sweden was examined. The method for this study was two case studies that was compared against each other and analysed with theories. The results showed that the quality of the test material was considered good, comparatively to the research that demonstrated the lack of proposals for action abroad. It was well described measures in which the identification and implementation of mitigation measures were made at an early stage, according to Mitchell's mitigation hierarchy. However, there were deficiencies that were consistent with the mentioned research in this paper: Opaque in the description of how a particular environmental aspect would be addressed and the lack of action for this particular environmental aspect, was a major deviation from the otherwise well described action proposals for significant environmental effects in this study. Opaque if the measures were just proposals or if they would be used, where the shortage was most serious for an EIA would be effective. This serious deficiency was common for the environmental impact assessments in the present study and that research reports in the paper.

The purpose of this study was to increase the level of knowledge in the field of Environmental Impact Assessment (EIA) for wind power. The study includes six wind power farms in the County of Västerbotten in northern Sweden. The main questions were: What are the real dimensions of roadways and land claims for both roads and wind power turbines? How do those dimensions correlate with the dimensions stated in the EIA? Are there any differences in values of the dimensions between the wind power farms that are included in this study? The width of the roadways and the land claims for both roads and wind turbines in wind power farms were examined on site. The results from the examinations were compared with the dimensions available in the EIA for each wind power farm. When comparison was possible the outcome was that the measurements for roadways matched with the dimensions but measurements for land claims for roads and wind turbines exceeded the dimensions. The values of the measured dimensions vary within and in certain cases between the wind power farms. From the findings of this study it can be concluded that it is difficult to in advance estimate how much land roads and wind turbines in wind farms will claim. In addition the study shows that it is of great importance to specify the dimensions of roadways and land claims for roads and wind turbines in the EIA for wind power farms.

No description available.

MKB är ett verktyg som används som beslutsunderlag i Sverige i stor utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilken nytta verksamhetsutövaren upplever att MKB har för miljön och deras projekt. Dessutom syftar studien att undersöka om hypotesen stämmer, att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning och att detta medför dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen. Som bakgrund till uppsatsen ges en kort beskrivning av MKB:s historia, lagstiftning, tillämpning och forskning. Studien är en kvalitativ intervjustudie som riktar sig till en grupp verksamhetsutövare. Resultaten från intervjustudien har sammanställts under olika frågeområden och analyserats. Resultaten diskuteras sedan med fokus på MKB:s projektnytta och miljönytta. Även hypotesen om att verksamhetsutövaren skulle uppleva MKB som en belastning och att detta i sin tur skulle leda till dålig kvalitet på MKB-dokumentet och MKB-processen diskuteras. Studiens resultat förhålls också till befintlig forskning på området. Resultaten i studien indikerar att hypotesen att verksamhetsutövaren upplever MKB som en belastning i sitt arbete inte stämmer. Som en följd av studiens resultat konstateras att det kan ifrågasättas om MKB i nuläget fungerar tillfredställande, detta med tanke på dess miljönytta och projektnytta.