The PhonePages of Sweden is a company that develops software for mobile units, especially cell phones. This thesis treats the development of, and contingencies for, a mobile phone directory, using the limited resources found in a mobile unit. The project was implemented and executed at The PhonePages with the intention of creating a product to sell to a third party. By studying different solutions, their benefits and drawbacks, an abstract picture of the product was constructed. Problems covered include compatibility problems caused by todays platform diversity as well as problems with saving, organizing and presenting data. The main goal was to create a phone directory which does not make external information retrievals. The service should contain both company and personal information, with name and phonenumber. Complete address information should also be available. The application should also manage different priorities and logotypes for the company information. The application, that emerged as a result of our work at The PhonePages, works independently, without making connections to the Internet and is completely implemented in J2ME, all according to the requirement specification. In other words, the analysis of the different solutions led to a working application.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan användas för att skapa användarvänlig design i mobila enheter. Det har efterfrågas metoder och verktyg för att kunna skapa användarvänlig design i mobila gränssnitt, då det finns ett behov inom detta unga område som binder samman mobila gränssnitt, användarvänlighet och design. Därför har teorier studerats som behandlar områden inom interaktionsdesign och exempelvis innehållande användarvänlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanställning av designprinciper och användarvänlighetsprinciper baserades på en omfattande litteraturstudie, och har härefter lätt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgå från ett webbaserat gränssnitt och med hjälp av verktyget kan designern få hjälp att omforma detta till ett gränssnitt för mobila enheter. Designverktygets funktionalitet och pålitlighet har sedan genom en fallstudie test körts och genererat goda resultat. Arbetet har således visat att genom att sammanställa teori från området interaktionsdesign till en operationalisering så har ett välfungerande och pålitligt designverktyg för mobil design skapats. Detta designverktyg kan härefter användas av designern att omforma och anpassa design för mobila gränssnitt. Undersökningen bidrog också till en ökad förståelse för användarens deltagande i designprocessen. Med hjälp av verktyget genererades genom en fallstudie för en mobilwebbapplikation dessutom ett designförslag till en design för ett mobiltgränssnitt, denna fallstudie styrker hur väl fungerande designverktyget faktiskt är.

Bakgrunden till denna uppsats var att undersöka på vilket sätt kan man utveckla en mobil applikation som motiverar användaren till bättre grundhälsa. Genom ett samspel mellan användaren och en mobil applikation, så stödjs användaren i att uppnå en bättre grundhälsa genom fysisk träning med hjälp av en Smartphone. Vår frågeställning blev därför: Hur skapar man en mobil applikation som motiverar till bättre grundhälsa? För att besvara detta har vi använt oss av teorier kring motivation, fysiologi och gränssnittsdesign. Vi har även använt metoder för att designa och skapa applikationen. De metoder som vi använt är följande: Designramverket skapad av Alan Cooper. Denna metod visar på olika steg man ska ta för att få en bra vägledning och struktur i designprocessen. Vidare har vi använt oss av ITK - Identity Tool Kit skapad av Henriette Koblanck. Denna metod används för att ta fram en grafisk profil. Vi har även använt oss av Öppen Intervjumetod för att utforska vår design. Vår fallstudie belyser vårt sätt som man kan besvara problemet på. Resultatet har visat att alla delar är väsentliga för att designa en applikation som motiverar till bättre grundhälsa. Detta innebär ett samspel mellan gränssnittsdesign och väl utformade teorier vilka understödjer grundläggande motivation, samt avvägda övningar som ska leda till en smidig början på en individs träning. Är gränssnittet oklart leder detta till frustration hos användaren, detta resulterar i att motivationen minskar. Vilket medför att användaren kommer behöva belasta den kognitiva förmågan med att lösa problemet, istället för att fokusera på själva användandet. Ett tydligt gränssnitt leder till mer flyt och användaren får en bättre upplevelse. Teorier kring motivation har visat att det krävs definierade målsättningar. Genom att presentera tydliga mål för användaren och belöna när dessa etapper blir nådda, stimulerar det användarens motivation till fortsatt användning av systemet och vidare till en bättre grundhälsa. Det visuella temat för den mobila applikationen valdes med enlighet av att väcka en nöjsam upplevelse hos användaren. Genom att använda sig av stiliserad illustrativ grafik resulterar det i att användaren tar ett mer lättsam närmande och uppfattar användningen mer nöjsam, samt mindre avskräckande.   Rapporten avrundas med förslag till fortsatt forskning inom området och utveckling av applikationen för att ytterligare stärka motivationen hos användaren.

Syftet med denna studie är att få en grundläggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom ämnet är väldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet är det intressant att ta reda på varför BYOD är en uppgående trend, hur svenska verksamheter tänker inför tillåtandet, vilka krav som ställs och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts på tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra två planerar inför tillåtandet av BYOD. Det har även genomförts intervjuer på både unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att få en tydligare bild av företeelsen. Resultatet visar att fördelar med BYOD är kostnadsbesparingar, flexibilitet och nöjda anställda. Däremot finns det vissa säkerhetsrelaterade problem samt juridiska problem med BYOD. Sådana problem kan handla om äganderätt, osäkra nätverk, obehörig åtkomst och frågor kring abonnemang. Många av dessa problem kan däremot förhindras genom att verksamheter skriver en policy som är speciellt framtagen för BYOD.

Fenomenen mobilitet och mobila IT-tjänster är något som är mycket aktuellt idag inom flera sektorer. Mobilitet förknippas med ett oberoende av att vara på en viss plats vid en viss tid och det kan skapa helt nya förutsättningar för kommunikation mellan medarbetare som jobbar i fält eller är på resande fot. Att kunna införa mobila IT-tjänster i sin verksamhet är för företag något som kan öka effektiviteten, spara resurser och minska fel i rapporteringen. Transportnäringen, vården, service och underhåll, försäljning, övervakning är verksamhetsområden där mobila IT-tjänster införts som hjälpmedel. Området har dock kantats av såväl missbedömningar som succéer. Mobila IT-tjänster som används inom företag kallas mobile business. Med hjälp av insamlat material från böcker, artiklar och rapporter samt vår kvalitativa och kvantitativa undersökning kan vi konstatera att utvecklingen av mobila IT-tjänster är problematiskt. Vi kan också konstatera att det finns en god insikt om denna problematik hos dem som utvecklar dessa tjänster och att användarna överlag har en god acceptans av tjänsterna. Vi påstår att det finns två krafter som driver utvecklingen av dessa tjänster idag. Den rent tekniska drivkraften som har sin utgångspunkt i att förbättra tekniken i sig för att på den vägen skapa nya attraktiva tjänster och den rent behovsdrivna som via kundernas behov försöker använda och anpassa den teknik som redan finns.

Mobila betaltjänster blir ett allt mer aktuellt ämne och den svenska marknaden är inget undantag. Idag erbjuds ett flertal mobila betaltjänster och därmed är det av stor vikt att undersöka vad som gör dem framgångsrika. I denna rapport har den mobila betaltjänsten Swish studerats. Denna undersökning har haft som avsikt att besvara en frågeställning rörande vilka faktorer som har en påverkan gällande acceptans, attityder och intentioner kring användandet av Swish. Vi avser även att undersöka eventuella samband mellan olika faktorer. I undersökningen har två grupper studerats, vilka är användare och icke-användare av Swish. I hopp om att besvara frågeställningen har Teknologiacceptansmodellen använts och även metoder som lämpar sig väl tillsammans med denna modell. Studiens empiri har samlats in via en elektronisk enkät, vilken utformats med hjälp av inspiration från tidigare studier samt egna tankar kring vad som kan ge intressanta resultat gällande Swish. Faktorn som enligt våra resultat haft starkast samband med Intention till användning och därmed acceptans och Faktisk användning, är för gruppen användare Upplevd användbarhet. För gruppen icke-användare visar faktorn Socialt inflytande starkast samband med Intention till användning och därmed även acceptans. / Mobile payment services is a topic that is becoming more widespread and the Swedish market is no exception. Today the market offers a number of mobile payment services, and thus it is of great importance to examine what makes them successful. In this report the mobile payment service Swish has been studied. This study has had the intention to answer a question regarding which factors that are affecting the acceptance, attitudes and intentions for the use of Swish. We also had the intention to examine possible relationships between the factors. In this study we have chosen to examine two groups, users and non-users of Swish. In hope of being able to answer the question, the Technology acceptance model was used and also methods that are suitable for this model. The study's empirical data was collected through an electronic survey, which was designed with inspiration from earlier studies and our own ideas about what could give interesting results regarding Swish. According to our findings Perceived usefulness is the factor that had the strongest relationship with Intention to use and thus acceptance and Actual usage for the group that we called users. For the group of non-users we have found that the factor Social influence had the strongest connection with Intention to use and acceptance.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen är hypotesprövande. Enkätundersökningen omfattar smartphone-användare för att få reda på deras förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Urvalet av respondenter föll på Facebook-användare då Facebook gör det möjligt att nå till flera smartphone-användare på kort tid. Enkätundersökningen gjordes i google-forms och fanns tillgängligt för alla som kan webbadressen. Sammanlagt fick undersökningen fick 117 respondenter. I enkätundersökningen som gjordes framgår det att användare i genomsnitt surfar cirka 80 minuter om dagen på sin mobiltelefon. Användarna förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder på sina mobiler. Deras förväntningar på laddningstiden beror främst på vad de har för uppkoppling och enhet. Vidare läser majoriteten av användarna mindre text på en mobiltelefon än på en dator. Dock läser även en stor del lika mycket på mobiler som på datorer. Användarnas förväntningar på innehållet är att majoriteten förväntar sig samma innehåll oavsett enhet. De förväntar sig att innehållet ser olika ut på olika enheter och eventuellt är förenklat. Det framgår även att användarna oftare har bråttom när de surfar på mobila enheter än när de surfar på datorer.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ”trial-and-error”-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet. ,  Det framtagna systemet består av tre huvuddelar, datalagring, server och klient. Systemet bygger på en kombination av redan färdiga lösningar och nyskapade implementationer. Den viktigaste nyheten är att systemet använder sig av en kombination av så kallade tiles samt rå vektordata. De olika sorternas datatyper används beroende på olika parametrar som kan ställas in på och anpassas på serverdelen.

Mobila system som används professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation är ofta en viktig komponent som används som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fält. Kartinformation eller geodata hanteras ofta i två vitt skilda format. Dels rasterinformation som är bilddata och dels vektorinformation. Vektordata består av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sällan utrymmessnålt jämfört med rasterdata.Till skillnad från rasterdata så saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt. Presentationen går att implementera i källkod, men ett betydligt mer produktivt sätt är att använda ett beskrivningspråk för att visa hur det ska presenteras på skärmen. Det liknar hur CSS beskriver hur HTML ska presenteras. Det finns en flora av olika styles-språk som är tillämpbara för kartor. Gemensamt för dom är att de körs på serversidan eller i desktop-klienter. Examensarbetet djupdyker i de befintliga metoder som finns för att på olika sätt kunna presentera kartmaterialet på skärmen samt nya alternativa lösningar. En prototyp-applikation skapas därefter för att kunna realisera de valda lösningarna.Slutligen kommer de studerade teknikerna även att implementeras i en befintlig GIS-applikation skapad av IT-bolaget Per&Per. / Mobile systems which are used professionally are often developed for professions whom work outside of the office. Map presentation is an important component which is used as a foundation to show application specific data or to handle input of information out in the field.Map information or geodata is often handled in two separated formats. First raster information which is picture data and second vector information. Vector data consists of areas, lines and points which have mathematical definitions. Vector data have the advantage by being resolution independent, very accurate and more space efficient than raster data. Unlike raster data vector data does not store information about how it should be presented visually. The presentation can be implemented using source code but it is much more productive to use a style language. In the same way CSS works with HTML. There are a variety of style languages which are applicable on vector maps. Within this thesis we dives deeper into the existing methods of styling vector maps but also look at alternative solutions. A prototype application is to be constructed to implement the chosen solutions.Finally are we going to apply the tested solutions on the existing GIS-application created by IT-bolaget Per&Per.

The purpose of the study is to examine the challenges of digital payments, the risks they pose and the impact they have in society. Technology is constantly changing, companies need to keep in pace with technology in order to provide accurate and actual financial information. Therefore it is important to examine the digital transactions impact on accounting.The issue that has been chosen to be studied is to identify the challenges that banks and companies that provide digital payment solutions face and how they work with these challenges.The method that was chosen to achieve the study was the qualitative method and the empirical material were obtained by semistructured interviews. Six respondents participated in the study, four banks and two companies that provides digital payment solutions. The results are analysed with the help of previous research and chosen theoretical concepts of mobile payment, card payment, risks and safety, cost-effectiveness and acceptance of payment services.The result of the theoretical and empirical study implies that higher requirements are placed on banks and companies, they have to follow laws and directives in order to increase the security of digital payments. The study is in swedish. / Avsikten med studien är att undersöka de digitaliserade betalningssättens utmaningar, vilka risker de medför samt den inverkan de har i samhället. Tekniken förändras ständigt, därmed finns det ett behov av att företag håller jämna steg med digitaliseringen för att tillhandahålla korrekt och aktuell finansiell information. Därför finns det en väsentlig betydelse att undersöka de digitala transaktionernas inverkan på redovisning. Den problematik som har valt att studeras är vilka utmaningar som de digitaliserade betalningstjänsterna står inför samt hur banker och övriga företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar arbetar med dessa utmaningar. Den valda metodansatsen är en kvalitativ metod och det empiriska materialet är insamlat av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex respondenter, varav fyra banker samt två företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen mobila betalningar, kortbetalningar, risker och säkerhet, kostnadseffektivitet samt acceptans av betalningstjänster. Teorin samt praktiken har medfört att det ställs högre krav på företag och banker, både från nationella samt internationella riktningar. Då de måste följa lagar och direktiv för att öka säkerheten kring digitaliserade betalningsalternativ.