Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

Data is an incredibly resourceful commodity these days, but it has to be analyzed before it becomes really valuable. Visualizations add a layer of abstraction, making the data more presentable and easier to analyze – a much needed tool with the emergence of Big Data. Recent developments and innovations in mobile devices has led to a shift in how we do our work-related and everyday computing, creating challenges for data visualization designers. More research is needed on data visualizations for mobile devices – especially when dealing with large datasets. By developing a prototype and conducting usability tests this study set out to test different interactive charts on a mobile device and find potential problems and give recommendations on how to avoid them. The results showed that overviews, detailed views, and over-cluttering were common problem areas, which coincides with related research. Although the ability to intelligible display large amounts of data differed between the charts, the users of this study were able to accurately finish the tasks asked of them with the help of interactive elements such as zoom, panning and filtering. While some issues were reported, like the sensitivity of the zoom function and panning, the overall results were good and interaction proved to be a vital tool in the user’s ability to accurately read the data.

This thesis addresses how the travellers participate in the production of space during train travels. It is based on a study of intervjues made in December 2013 with six members of the Swedish parliament who all are frequent travellers on the high speed train between Stockholm and Gothenburg. Using Henri Lefebvres theory of the production of space and contemporary theories on spending time during train travel combined with theories of how space and time are bound together as a timespace. The conclusion is that traveller do participate in the production of the train space by activities taking place based on the special conditions of the trainspace during the journey. Activities that forms the idea of lived space on the train as one of three spaces based on Lefebvres model of the triad of space. The study also identify the need of further research on the train space as a space of its own as we spend more and more time in this space.

I detta examensarbete är syftet att analysera användning av mobila applikationer i ämnet teknik för årskurs 9. Frågeställningarna handlar om hur lärarna kan och skulle kunna undervisa med mobila applikationer och hur sådan undervisning påverkar elevernas lärande. Trots att tekniken är ny har jag valt att lägga den teoretiska basen i klassiska inlärningsteorier från pragmatismen. En forskningsstudie från Grekland pekar på att eleverna med hjälp av en mobilapplikation som heter Mindstorm får bättre provresultat än elever som arbetar med läroböcker. Genom en studie som har gjorts i Japan har det noterats att elever motiveras till att arbeta med robotprogrammering när de får lösa problem i grupp. Slutligen visar en tredje studie från Sydkorea hur elevernas motivation och inlärning inom programmering av legorobotar påverkas då de använder spelaktiviteter. För att studera om teorin och den tidigare forskningen är applicerbar på en svensk miljö, har ett urval lärare intervjuats för att se hur de använder sig av mobila applikationer idag. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och lektions-observationer. Resultatet i min rapport pekar på att lärare försöker knyta an undervisningen med elevernas vardag och detta med hjälp av mobila applikationer. De intervjuade lärarna väljer att använda applikationer för den enkelhet som det skapar i undervisningen. De är måna om att engagera eleverna i sin egen utveckling genom att praktiskt få arbeta med olika uppdrag och själva få felsöka då deras programmering inte fungerar. Istället för papper och penna får eleverna använda en robot och modern teknik. Den lärare som valdes ut för att observeras vid två lektionstillfällen undervisar på ett sätt som får eleverna att engageras och lära sig programmera. Detta gynnar elevernas lärande. En lärare skulle kunna dra nytta av detta sätt att undervisa även med andra mobila applikationer.

Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad. / Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.

Användbarhet inom digitala tjänster är en faktor som påverkar användares upplevelse i systemet. Detta blir särskilt viktigt för mobila plattformar där skärmstorleken är begränsad och användaren befinner sig i olika miljöer. Det är därför betydelsefullt att system designas för att uppnå god användbarhet. Även om det förekommer generella principer för hur system ska designas för att uppnå god användbarhet saknas det principer för mobila investeringstjänster. I denna studie har en kvalitativ studie genomförts på fem testanvändare med olika investeringserfarenheter. Testanvändarna har blivit intervjuade och utvärderat en mobil investeringstjänst. Även en benchmarking av mobila investeringstjänster på marknaden har genomförts för att jämföra och utvärdera olika system. I analysen framställs sex stycken principer baserat på tidigare forskning och studiens empiri. Studien visar på hur användbarhet kan förbättras i mobila investeringstjänster baserat på utvärderingen av olika investeringstjänster samt testanvändarnas upplevelse med studiens artefakt. Detta vilket även leder till en förbättrad användarupplevelse.

The mobile preschool are preschools in buses who travels to different locations where the children spend the day. It allows children to spend time in a variety of public spaces as well as it enables ac- cess to nature, green spaces and physical activity. This study use already collected video material from a larger ethnographic research project about the mobile preschool. The aim of this study is to look at the socializationprocess during a priming event in a mobile preschool where a group of children who have taken part in the preschool during one year will meet a group of visiting children who will begin in the preschool in the autumn. A priming event is common in the mobile preschool as well as in transitions within ordinary preschools and in the transition from preschool to school. During this priming event the transition occurs between the experienced child and the inexperienced child to create an understanding of how to be a mobile preschooler. Results show that by taking part in this priming event and by interacting with children and teachers the visiting children learn diffe- rent competences that are needed when becoming a mobile preschool child. The children and educators interact on what rules and skills are important when becoming a competent mobile pre- schooler. These skills include, being able to walk long distances, to keep the line together, to be aware of different safety aspects, to be quiet whilst travelling on the bus, to learn what kind of acti- vities one can do in different places and how to get your afternoon snack. This priming event where a group of experiences children meet the visiting children is also a unique event who makes them masters and novices, which in in line with theories about peripheral participation. The result show that when the experienced child are taking a leader role they guide, tell and show the novice child how to act as a mobile preschool child. By telling details about what is going to happen, tell and show what is expected and guide them during the activities. The experienced child take responsibi- lity and the inexperienced child tries to follow as they are told, the result aslo show that one the ex- perience children has been told by the teachers to help the visting children. During this priming event in a mobile preschool the socializationprocess takes place through the children’s participation, interaction and learning.

Bakgrund   Utvecklingen av den digitala tekniken i samhället har bidragit till en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård. I takt med digitaliseringen har hjälpmedel så som mobila applikationer utvecklats. Ett område där mobila applikationer har ökat är inom diabetesvården. Diabetes ökar i snabb takt i världen och mobila applikationer kan ses som ett hjälpmedel i patientens egenvård. En av sjuksköterskans kärnkompetenser är informatik och innebär bland annat att sjuksköterskan skall stärka patienter i sin egenvård med hjälp av digitala verktyg.  Syfte  Syftet var att beskriva patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila diabetesapplikationer.     Metod En litteraturöversikt genomfördes och databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Femton vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste fem åren, av kvalitativ och kvantitativ design inkluderades. Vidare kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och analyserades i tre steg som resulterade i en beskrivande sammanställning innehållande teman och subteman. Resultat  Resultatet sammanställdes i tre övergripande teman som undersökt patienter med diabetes och deras upplevelser och erfarenheter av att använda mobila applikationer: betydelsen av användarvänlighet, behov av stöd samt personliga egenskapers inverkan på upplevelsen.Teknologi, design, tidsåtgång och mätning av hälsodata var viktiga faktorer relaterat till applikationernas användarvänlighet. Kommunikation med vården, utbildning och motivation var andra faktorer som påverkade deltagarnas upplevelse. Resultatet tog även upp upplevda hinder hos användarna.   Slutsats Majoriteten av patienter med diabetes var positiva till att använda mobila applikationer som hjälpmedel i sin egenvård. Det fanns skillnader i patienternas upplevelser och erfarenheter av att använda applikationer. Skillnader kan härledas till patientens egenförmåga, personliga faktorer och tillgången till adekvat stöd. Vidare var användarvänligheten och tekniken avgörande faktorer för om mobila applikationer upplevdes värda att använda. För att erhålla mer evidensbaserad kunskap om patienters upplevelser av att använda mobila applikationer i egenvården bör fler longitudinella studier där patienter använt en och samma applikation under längre tid studeras. / Background  The development of technology has led to an increasingly digitalised healthcare system. Over this period of technological advancement, mobile applications were developed. In the treatment of diabetes care, the use of mobile applications has seen significant growth. The prevalence of diabetes has increased and mobile applications can be used as a tool for patients to administer self-care. A core competency of a nurse is informatics and, within this field, a nurse should direct and assist the patient in the use of digital tools to aid in the patients ability to administer self-care.    Aim  The objective was to describe the experience of patients with diabetes when using diabetes related mobile applications   Method  A literature review was conducted and database searches were performed in PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles, published in the last five years, of qualitative and quantitative design were included. Furthermore, the articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data and analyzed in three steps, which resulted in a descriptive compilation containing themes and sub-themes.  Results  The results were compiled into three overarching themes that examined patients with diabetes and their experiences of using mobile applications: the importance of user-friendliness,the need for supportand the impact of personal characteristics on the experience.Technology, design, time consumption and measurement of health data were important factors related to the user-friendliness of the applications. Communication with health-care providers, education and motivation were other factors that influenced the participants' experience. The result also addressed perceived barriers among users.  Conclusions  The majority of patients with diabetes were positive about using mobile applications as aids in their self-care. There were differences in patients' experiences when using applications. Differences can be attributed to the patient's self-esteem, personal factors, and the availability of adequate support. Furthermore, the user-friendliness and technology were decisive factors for whether mobile applications were perceived as worth using. In order to obtain more evidence-based knowledge about patients' experiences of using mobile applications in self-care, more longitudinal studies where patients have used one and the same application for a longer period of time should be studied.

Användarchurn är ett stort problem för mobile applikationer, och speciellt för älsoapplikationer. Eftersom mobila applikationer är en så ny industri finns det nästan ingen forskning om churn i mobila applikationer, och ingen forskning alls om fokuserad på churn i hälsoapplikationer. Syftet med den här studien var att undersöka vilka dimensioner ett företag med en mobil hälsoapplikation måste ta hänsyn till för att analysera churn, samt att ge dem verktyg för att själva analysera churn i framtiden. Studien gjordes i for m av en case - studie på företaget Lifesum. En omfattande   litteraturstudie genomfördes för att skapa ett initia l ramverk för att analysera churn i en hälsoapplikation. Intervjuer gjordes med både användare samt anställda på Lifesum, med frågor baserade på det initiala ramverket. Resultatet av intervjuerna användes sen för att förbättra ramverket, för att ge en mer korrekt bild av churn i en mobil hälsoapplikation. Resultatet användes också för att skapa en sammanställning av churn på case - företaget Lifesum. Studien resulterade I ett ramverk med flera olika dimensioner, med flera olika kopplingar. De imensioner som främst påverkar churn är användarnöjdhet samt bytesbarriärer, och de är i  in tur influerade av andra faktorer. Analyses av churn i Lifesum - applikationen visar att churn är komplext. Användare har flera olika syften med att använda applikationen, samt ännu fler anledningar till varför de slutar använda appen. Ett diagram som kartlägg er de olika användarna presenteras, men en analys om hur applikationen behöver förändras för att passa behoven av de olika användargrupperna. En  rekommendation ges också till företag att undersöka vilken typ an användare de vill fokusera på, baserat både på vad de kan göra samt vilken riktning de vill att applikationen ska ta. / User churn is a big problem for mobile applications, and in particular for healthapplications. Because mobile applications is such a new industry there is almost no research on churn in mobile applications, and none at all regarding health. The purpose of this research was to explain what dimensions a mobile health application company need to take into account when analyzing churn, and provide them with the tools to analyze churn in the future.The study was done in the form of a case study at the mobile health company Lifesum. An extensive literature study was conducted to create an initial framework for analyzing user churn in a health application. Interviews were conducted with both users and with Lifesum employees, with questions based on the initial framework. The results of the interviews were then used to augment the initial framework, to represent a more accurate image of user churn in a mobile health application. The results of the interviews were also used to create an overview of churn in the specific case study of the Lifesum app.The outcome of the study was a framework with many different dimensions, with intricate connections between them. The main dimensions influencing user churn are user satisfaction and switching barriers, and they are in turn influenced by other factors. The analysis of churn in the Lifesum application shows that churn is complex. Users have many different purposes for using the app, and even more reasons for why they stop using the application. A diagram mapping the different users is presented, with analysis regarding how the app needs to change to cater to the different user groups. A recommendation is also given for companies to investigate which type of users they want to cater to, based on both what they can do and what direction they want the application to go.

Bakgrund    Hypertoni är en allvarlig folksjukdom som kraftigt ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, stroke, njurproblem och andra livshotande sjukdomar samt för tidig död. Cirka 1,28 miljarder människor lider av hypertoni. Icke påverkansbara riskfaktorer är hög ålder och ärftlighet, påverkansbara riskfaktorer är livsstilsfaktorer och fokus ligger på att sänka blodtryck genom egenvård. Sjuksköterskans omvårdnad i form av stöd till egenvård har en betydande roll och i tiden ligger den snabba utvecklingen av digital hälsa. Här undersöks mobila applikationers möjlighet till att påverka hypertoni och ge stöd till egenvård. Syfte  Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att undersöka effekterna på blodtryck vid användning av mobila applikationer som stöd till egenvård hos personer med hypertoni. Metod Arton kvantitativa artiklar ingår i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Artiklarna har kvalitetsgranskats med stöd av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och är publicerade de senaste tio åren. Artiklarna söktes i PubMed och CINAHL. Resultat Den integrerade dataanalysen resulterade i två teman och fem subteman. De övergripande teman var effekter på blodtryck och påverkan på egenvård.  Resultatet visade att mobila applikationer har potential att fungera som ett viktigt verktyg i syfte att sänka blodtryck och uppnå positiv påverkan på genomförd egenvård. Slutsats En mobil applikation kan vara ett betydande verktyg i sjuksköterskans roll att ge stöd för egenvård hos patienter med hypertoni och därmed kunna hjälpa patienten att uppnå ett lägre blodtryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har insikt och kunskap om funktioner och användningsområden för mobila applikationer för att hen ska kunna ge det stöd till egenvård som varje enskild patient är i behov av och därmed kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Hypertension is a serious disease that increases the risk of developing cardiovascular disease, stroke, kidney problems, life-threatening diseases and premature death. Approximately 1.28 billion people suffer from hypertension. Uncontrollable risk factors are old age and heredity, controllable risk factors are lifestyle factors with focus on lowering blood pressure through self-care. Nurse's care in the form of support for self-care has a significant role and rapid development of digital health is actual and relevant. The possibility of affecting hypertension by using mobile applications and to mediate support for self-care is examined. Aim The aim of this non-systematic literature review was to investigate the effects on blood pressure when using mobile applications as support to self-care for people with hypertension. Method Eighteen quantitative articles are included in this non-systematic literature review. The articles have been quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment and published in the last ten years. The articles were found in PubMed and CINAHL. Results The integrated data analysis resulted in two themes and five subthemes. The overarching themes were effects on blood pressure and impact on self-care. The results showed that mobile applications have the potential to function as an important tool in order to lower blood pressure and achieve a positive impact on completed self-care. Conclusions A mobile application can be a significant tool in the nurse's role to provide support for selfcare in patients with hypertension and thus be able to help the patient achieve a lower blood pressure. It is important that the nurse has insight and knowledge about functions and areas of use for mobile applications so that she can provide the support for self-care that each individual patient needs and thus be able to provide individually tailored care.