Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn. En slutsats är att majoriteten av lärarna anser att arbetsmetoder och material bör anpassas utifrån flerspråkiga barns förutsättningar och behov. Endast en lärare tycker att detta inte är nödvändigt då barn bör anpassa sig till den svenska skolan.

No description available.

The aim of this study was to investigate teachers’ experiences of children’s language development in multicultural preschools. The study included the following research questions: 1.How do teachers work  in multicultural preschools to help children with their language development; 2. What do teachers in multicultural preschools think about the possible influence of native language on learning the Swedish language?; 3 What is the significance of educators skills for working with childrens language development? .4 What are the obstacles for helping preschool children in multicultural preschools with their development of the Swedish language? A qualitative approach was used that included semi-structured interviews with four teachers in two separate multi-cultural preschools. The interviews were transcribed and analyzed with relevant theories and concepts (the sociocultural perspective of Leo Vygotskij). The informants were positive to working with bilingual children. There were differences in opinions related to level of competence and training, but they all agreed that the teaching approach used and the degree of involvement was of great importance. They had experiences of how the child’s native language influenced the development of their skills in the Swedish language. Children’s’ learning of the Swedish language was dependent both on knowledge of their native language, but also on  teachers’ skills and knowledge in how to create learning opportunities. Keywords: Multicultural, language development, monolingualism, bilingualism, native language

Syftet med den här studien är att ta reda på hur sex lärare, tre som arbetar på SFI och tre ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan har för attityder kring flerspråkighet och om det ges möjlighet till en flerspråkig undervisning i deras klassrum. I studien diskuteras synen på flerspråkighet, det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande och modersmålsundervisning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via dem kunde frågeställningarna, lärarnas attityder till flerspråkighet, hur de skapar ett flerspråkigt klassrum och hur de arbetar språk-och kunskapsutvecklande besvaras. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till flerspråkighet och att andraspråkinlärarna gärna får använda sina modersmål i undervisningen, både för att utveckla det svenska språket samt ta till sig nya kunskaper. Lärarna tycker också att det är svårt att planera undervisningen efter elevernas modersmål då lärarna inte kan de olika språken och alla sex arbetade lite olika för att utveckla elevernas språk- och kunskaper. Sammanfattningsvis tyckte deltagarna att det är det svenska språket som ska läras ut och att eleverna ska utsättas för svenskan, men att modersmålet och andra språk som eleverna kan är en resurs och ett hjälpmedel för att lyckas med det.

No description available.

Vår studie handlar om vikten av lärandemotivation och dess roll och inverkan på elever. Arbetet började med att litteratur, böcker, avhandlingar och artiklar, valdes ut i den mån de uppfattades som lämpliga för studien. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med nio grundskolelärare med olika bakgrund, erfarenheter, och utbildningar (sex av dem undervisade i ämnet modersmål och tre undervisade i andra ämnen), detta för att få en förståelse för olika lärares uppfattningar om lärandemotivation. Motivation står som en av de allra viktigaste psykologiska faktorerna när det kommer till elevernas klassrumsinlärning och informanterna var överens om sambandet mellan motivation och prestation och goda studieresultat. Variation i undervisningsinnehåll och metoder, tydlighet och klara instruktioner samt att eleverna känner sig delaktiga med möjlighet att påverka undervisningen framkom som motivationshöjande för eleverna. Dessutom påtalades vikten av goda relationer mellan elev och lärare, vilket gav läraren kunskap om elevens bakgrund, erfarenheter och intressen och möjlighet att styra lektionsinnehållet mot elevens individuella preferenser och behov.

Detta examensarbete är en studie om modersmålsundervisning i förskolan.Studien fokuserar mer på hur förskollärare stödjer barn att utvecklamodersmålet i förskolan. Samt vilka resurser används och hur är samarbetetmed hemmet när det gäller modersmålsutveckling. I studien deltar sexförskollärare som arbetar i sex olika mångkulturella förskolor. För attundersöka hur förskollärare stimulerar barns modersmålsutveckling och vilkaresurser är tillgängliga i förskolan används kvalitativa intervjuer i studien.Resultaten visar att förskollärare stimulerar modersmålet under olika momenti förskolan och använder mest digitala verktyg som resurs för att stödjabarnens modersmål. Studiedeltagarna har olika erfarenheter när det gällermodersmålsstöd i förskolan. Det är vårdnadshavarna som ibland inte vill attbarnen får stöd med modersmålet i förskolan, de vill att barnen ska fokuserabara på det svenska språket i förskolan.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

The aim of this study was to examine newly arrived pupils’ language and writing skills in Swedish over a shorter period of time. The pupils are in second grade and their native language is Farsi. The method of the study was a conversation with the pupils where they retell a story orally and then in writing. The conversations carried out for five weeks during three occasions. The findings of this study were that the pupils, after conversations, still could just retell few words in Swedish orally and in writing. They are not able to produce an entire sentence in a conversation. The finding also shows that it can take a long time before they reach the same level as a native speaking Swedish pupil of the same age.