Allt fler människor och företag börjar använda sig av molntjänster inom sitt dagliga liv och verksamhet. Inom sjukvården är användningen av molntjänster fortfarande ett outforskat område men fler och fler börjar inse nyttan och fördelarna med användningen. Ett problem som måste övervinnas är säkerhetsaspekten, för att övertyga användarna om att fördelarna överväger nackdelarna. Genom en enkätundersökning undersöktes allmänhetens syn och förtroende för molntjänster och molntjänster inom sjukvården. Resultatet visade att förtroendet för molntjänster generellt är högt bland enkätens respondenter men att de inte såg lika positivt på molntjänster inom sjukvård. Respondenterna uttryckte tydligt att de i dagsläget tyckte att det var för osäkert med molntjänster inom sjukvård för att vilja använda det.

Många företag som utvecklar en webb-applikation försäkrar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. Ändå dröjer ofta leverans till kund och slutanvändare. Här beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjänst med ett så kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal påverkan för slutanvändaren. Lösningen består i att webb-applikationenkan driftsättas i två olika miljöer och att användare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsätts den nya applikationen på den miljö som för tillfället inte har några besökare. När applikationen svarar på anrop ändrar scriptet så att slutanvändare i fortsättningen skickas till den nyligen uppdaterade miljön. Slutanvändare loggas regelbundet ut från applikationen så att de också regelbundet besöker trafikriktaren. Av de två testade molntjänsterna, Heroku och Amazon, är Amazon att föredra på grund av större möjligheter för manuell konfiguration.

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende. Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant. Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form. / The project revolves around the idea of a storage format, shaped like a table, that's not bound to a specific platform or a specific file system and that has capabilities to work as a cloud service. This storage format is also a bit more advanced than a regular table because it has three dimensions. The idea came from a lecture about Google app engine where it was explained that google uses a self made system called BigTable for storing large amounts of data. This project is similar to BigTable but is built from scratch and has key features such as being open source and is based on Java for platform independency. The purpose of this project is to create a simple platform for data storage that can be used as a cloud service and where the underlying technology is able to utilize a wide variety of systems and hardware. By using limited computing resources you are supposed to be able to create a data storage where the traditional file server is phased out and the modern cloud concept is used in its place. It would in theory be possible to create a global storage network with almost unlimited storage capacity though in practice it may be more suitable for private clouds. Also it doesn't matter if you only have one server or several hundreds of them, to the user it will function just the same. This project takes on the problem of solving data storage in an economical, scalable and usable way. It also solves the issue of versioning data, something that similar services don't offer, take good money for or only offer in a limited form.

Många studenter behöver en web-baserad tjänst som de kan uppnå målet inom sina studier. Många studenter inom IT-området måste ladda ner mängder av programvaror och satsa relativt mycket pengar på sina datorer för att ha tillräckligt utrymme och processorkraft att köra olika program under sin studietid. Studenterna behöver en smidig, mångsidig och flexibel internetbaserad plattform som de kan komma åt när som helst, var som helst och från vilken enhet som helst. Dessutom är användbarhet hos plattformen en viktig aspekt för att supportera studenternas arbete. Bluemix är en Plattform as a Service (PaaS) - en typ av molntjänst. På Bluemix kan människor inom IT-området skapa, ändra, uppdatera och lagra sina applikationer med olika programmeringsspråk och de kan lägga olika tjänster till sina applikationer smidigt och snabbt. Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera användbarhet av molntjänstplattformen Bluemix och undersöka vilken nytta som användare kan få när de använder plattformen. Den huvudsakliga målgruppen utgör studenter inom IT-området. Data har samlats in med hjälp av olika tekniker till exempel användartester, observation, tänka-högt (Think Aloud), intervju och enkät. Undersökningen visar att molntjänstplattformen Bluemix har god användbarhet fastän det finns några punkter som inte följer principer för god användbarhet. Dessutom är den en plattform som många testpersoner (studenter) önskar kan användas på universitetet. Nyckelord: Användbarhet, molntjänst, PaaS, SaaS, Bluemix, designprinciper, användartester, ITutbildning

Det finns många fördelar med att använda molntjänster och molnmarknaden har växt fort de senaste åren. Men när molnleverantörsmarknaden är så pass konkurrens utsatt är det inte lätt att välja vem man vill vända sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns många saker som kan låsa in en kund hos en leverantör, ofta på grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att flytta, kanske för att ditt system inte är kompatibelt med någon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig från att flytta delar av systemet. Detta är vad man brukar kalla för leverantörsinlåsningar (vendor lock-ins). Många vill idag flytta system till molnet, men få är tillräckligt kunniga i vad det innebär och vad som kommer krävas från kunden. I den här studien vill vi belysa problemet och erbjuda vägledning till hur man kan minimera leverantörsinlåsningar.

Molntjänster av olika slag har blivit allt vanligare i samhället de senaste åren. Bland de mest använda molntjänsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistnämnda molntjänsten är något som företaget Infor har fått ögonen på. AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox gör utan även dataexekvering, databaslösningar, nätverkslösningar, driftsättning och hantering av datorsystem. Den här rapporten kommer gå igenom hur AWS molntjänster har använts för att testa en av Infors produkter på ett distribuerat system i molnet istället för på egen hårdvara. De molnlösningar som kommer att undersökas i denna rapport är främst AWS OpsWorks och AWS CloudFormation tillsammans med programmet Chef. / Cloud computing services of various kinds have become increasingly common in society in recent years. Among the most widely used cloud computing services are Dropbox, Microsoft Azure and Amazon Web Services (AWS). The latter service is something that the company Infor have got their eyes on. AWS offers not only data storage like Dropbox does, but also data execution, database solutions, network solutions, deployment and management of computer systems. This report will go over how AWS have been used to test one of Infor's products on a distributed system in the cloud instead of on their own hardware. The cloud computing services that will be examined in this report are primarily AWS OpsWorks and AWS CloudFormation, together with the program Chef.

Background: Swedish authorities' use of popular cloud providers is today the subject of an intense debate. Legislations, like the U.S. CLOUD Act, are applicable across borders, which makes data that is stored on servers located in Sweden affected by U.S. law. Several Swedish organizations mean that the usage of affected cloud providers for storage of sensitive records breaks the Swedish law - Offentlighets- och sekretesslagen. The program for collaboration between Swedish authorities, eSam, says that there is a possibility of withstanding the law, if suitable encryption is used, but states that more research is needed. Objectives: The main objective of this thesis is to research which requirements for encryption mechanisms are needed for Swedish authorities' use of cloud providers affected by legislations like CLOUD Act, without them breaking Swedish laws. The three most popular cloud providers, Amazon Web Services (AWS), Microsoft Azure, and Google Cloud will be compared and examined if requirements on encryption are met. Historically, providers' access to encryption keys is a major threat to data confidentiality. Therefore an alternative encryption method that withholds both encryption keys and clear text, but preserves functionality will be researched. Method: To create fair and good requirements on encryption mechanisms, several threat models are created from the perspective of today's- and future laws. A SWOT-analysis will be used to compare the cloud providers. To research the possibility and usability of alternative encryption in the cloud, a system that withholds both encryption keys and clear text data from the provider is proposed. Result: The result shows that the most popular services like Office 365 and G Suite are not suitable for use by Swedish authorities for the storage of sensitive records. Instead, Swedish authorities can use IaaS-services from both AWS and Microsoft Azure for storage of sensitive records - if the requirements for encryption mechanisms are met. The result also shows that alternative encryption methods can be used as part of a document management system. Conclusion: Swedish authorities should strive to expand their digitalization but should be careful about the usage of cloud providers. If laws change, or political tensions rise, the requirements for the encryption mechanisms proposed in this thesis would not be applicable. In a different situation, Swedish authorities should use alternative solutions which are not affected by an altered situation. One such alternative solution is the document management system proposed in this thesis. / Bakgrund: Idag pågår det en delad debatt gällande lämpligheten för svenska myndigheter att använda utländska molntjänster. Lagstiftningar som bland annat amerikanska CLOUD Act utgör ett hot för svensk suveränitet, eftersom data lagrad i svenska serverhallar kan komma att vara föremål i amerikanska domslut. Vissa organisationer menar då att uppgifter som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) kan sannolikt betraktas som röjda. Nyttan med att använda molntjänster är generellt sett stor - och bör därför strävas efter att användas. eSam, som är ett program för myndighetssamverkan, menar i ett uttalande att kryptering skulle kunna förhindra ett röjande och möjliggöra användande av dessa molntjänster, men ifrågasätter hur det bör gå till. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka vilka krav på krypteringsmekanismer som krävs för att lagra sekretessreglerad information i molntjänster utan att bryta mot svensk lagstiftning. Molntjänstleverantörerna, Amazon Web Services (AWS), Microsoft Azure och Google Cloud, kommer att undersökas för att se om dessa lever upp till de identifierade kraven. Historiskt sett är tjänsteleverantörers tillgång till krypteringsnycklar ett stort hot. Därför ska en alternativ krypteringsmetod som bevarar krypteringsnyckel undangömd från tjänsteleverantören undersökas, men som samtidigt bevarar viss funktionalitet med molntjänsten. Metod: För att kunna skapa korrekta och rimliga krav på krypteringsmekanismer skapas hotmodeller som utgår från juridiken. En SWOT-analys kommer användas för att jämföra vilka molntjänstleverantörer som lever upp till kraven. För att undersöka möjligheten och nyttan med alternativa krypteringsmekanismer, implementeras ett förslag på system där varken krypteringsnyckel eller data i klartext tillgås molntjänstleverantören. Resultat: Resultatet visar att populära tjänster som exempelvis Office 365 och G Suite är direkt olämpliga för användning av svenska myndigheter. Det visar sig att IaaS-tjänster som tillhandahålls av AWS och Microsoft Azure i viss mån lämpar sig för användning - förutsatt att vissa krav uppfylls. Resultatet visar även att det är möjligt att använda alternativa krypteringsmetoder som en del i ett dokumenthanteringssystem. Slutsats: Svenska myndigheter bör sträva efter att öka sin digitalisering, men bör ta ordentliga försiktighetsåtgärder innan eventuella upphandlingar av molntjänster sker. Skulle det juridiska eller säkerhetspolitiska läget förändras kommer de krav på krypteringsmekanismer som presenteras i arbetet inte längre vara tillämpliga. I ett förändrat läge bör svenska myndigheter istället använda alternativa lösningar som inte påverkas, likt det dokumenthanteringssystem som arbetet presenterar.

By using systems, organizations can increase the flow of information by getting the right information, in the right place and with the right person, at the right time. A system that has become more common today are Business Intelligence systems, which aims to support the decision-making process within organizations. Over the last decade, cloud systems have also become more common. Cloud systems are provided on cloud platforms over the Internet and are delivered like services. The adoption and use of such cloud services differs from the implementation and the use of traditional systems, which are implemented on premise by the customer. The system supplier has huge control over the cloud system, which leaves the customer with less control. The purpose of this study is to identify challenges that can arise when adopting and using a cloud- based Business Intelligence system, from a customer perspective. By using a case study design, we want to identify the different challenges that the customer may face when adopting and using such a system. This study is based on several literature reviews on topics such as Business Intelligence systems, cloud services, information security and user resistance etcetera. This study is also based on four qualitative interviews, from two respondents that sell the current cloud-based Business Intelligence system, as well as from two respondents who have chosen to use the system in their organizations. The study results in a conclusion that presents four overall themes that include a variety of challenges. The challenges relate to themes such as time to get started, information security requirements, needs of education and support and lastly, understanding the systems and its user interface. Several of the challenges can be specifically associated with the nature of systems and how the system is delivered, the customers’ knowledge has also been shown to be a significant aspect. Keywords: System adoption, System usage, Cloud service, Business Intelligence systems

Den svenska it-politiken har som mål att den offentliga sektorn i Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Flera studier har påvisat att digitaliseringen av den offentliga sektorn kan gynnas genom en användning av molntjänster. När det talas om den offentliga sektorns molntjänstanvändning åsyftas i regel att en extern molntjänstleverantör tillgängliggör en funktion till användaren som denne vanligtvis hanterar på egen hand. Genom att använda molntjänster för informationshantering överförs uppgifter, däribland möjligtvis även sekretessreglerade sådana, till en molntjänstleverantör. I den här uppsatsen utreds huruvida den offentliga sektorns molntjänstanvändning är förenlig med den svenska sekretesslagstiftningen. Uppsatsen fokuserar på dels röjande av en sekretessreglerad uppgift för en molntjänstleverantör, dels utlämnande av en sekretessreglerad uppgift till en molntjänstleverantör efter en skade- och menprövning. I samband med de ovanstående rättsfrågorna utreds huruvida kryptering av de uppgifter som överförs är en lösning på de rättsliga problem som uppkommer när molntjänster används.

Denna rapport belyser aspekter som kunder borde vara medveten om vid kontraktering med en molnleverantör. Molntekniken är effektiv, skalbar och relativt enkel att implementera, men det finns också ett antal nackdelar med tekniken som kunder borde vara uppmärksam på. I denna rapport är fokuseringen på hur villkoren och avtalen vid kontaktering med molnleverantörer ser ut, men fokus ligger också på att öka medvetenheten med riskerna vid kontraktering under en lång tidsperiod. Det finns fortfarande många frågetecken som behöver övervägas och analyseras när det gäller molntekniken. Inriktningen på denna rapport är därför kontrakten och designen av dessa ser ut och som leverantörerna oftast skriver ihop till sin egen fördel. Dessa leverantörsfördelar kommer att uppmärksammas i rapporten, dock är fördelarna med molntekniken lätta att upptäcka vid presentationer om tekniken, men kontrakten kan också innebära problem om beroendet på servicen är stor. För det är kontrakten leverantörerna hänvisar till om det skulle uppkomma fel på servicen. Exempelvis säger kontrakten att vid störningar på servicen kan maximalt 50 % av månadsbeloppen en kund betalar varje månad, återbetalas till kunden. Detta kan vid långvarit störning innebära finansiella problem för kunden. Kontrakt-aspekterna integritet, prestanda och kontrakts ändringar är oftast till fördel för leverantören, men det finns även ytterligare aspekter att försöka förhandla sig till bättre villkor på. Dock finns det åtgärder kunder kan göra för att förbättra sitt kontrakt. Exempelvis kan företag arbeta tillsammans för att stärka inflytandet mot leverantören för att på det sättet kunna förhandla sig till bättre kontraktsdetaljer. / This report highlights the aspects for customers to be aware of before contracting with a cloud provider. Cloud technology is efficient, effective, scalable and easy to implement, but there is also drawbacks that customers or potentials customers should know before contracting. The focus area in this report are the terms and agreements aspects when working with a cloud provider, but the report also highlights the risks with contracting with cloud providers in the long term. The focus is also on the design of the contracts that the providers want to design for their own winning. The report wants to make the reader aware of these pitfalls. There are several benefits with Cloud Computing and information about the technology is easy to find, but the information about the contracts are kept in the shadows and written in small letters by high paid lawyers. With maximum 50% payback of the monthly paid by the customer to the provider, if there is service disruption, the contracts can be an economical nightmare for the customers. With aspects such as privacy, performance and contract changes details that are in favor for the provider, are many aspects to consider when reading and negotiating about a contract. But there are things the costumers can do to improve their contract. An example is that by working together with other companies when the procurement is underway, the leverage is strengthened against the providers to negotiate for better contract details.