<p>Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra.</p>

<p>Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.</p><p>Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.</p><p>Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom.</p>

No description available.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra.

Syfte:Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv. Metod:I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet. Slutsatser:De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom.

No description available.

Sjuksköterskor upplever stora krav och stor belastning i sitt dagliga arbete, dels från patienter, dels från kollegor och dels från sig själva vilket gör att de ofta känner sig otillräckliga. Den stora fysiska och psykiska belastningen leder till att sjuksköterskor känner oro över kvaliteten på vården vilket ger upphov till moralisk stress. Sjuksköterskor upplever moralisk stress i högre grad än andra professioner och är en betydande orsak till att sjuksköterskor avslutar sin anställning. I tidigare forskning har få studier moralisk stress som huvudsyfte. Därför syftar denna allmänna litteraturstudie till att undersöka närmare vad sjuksköterskan upplever i sin moraliska stress. Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress. För att besvara syftet valdes 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar ut. I resultatet framkom sex kategorier: Maktlöshet, Frustration, Vånda, Ilska, Självtvivel och Skuld. Maktlöshet har en betydande roll och många av de andra känslorna bottnar i maktlösheten. Maktlöshet beror framförallt på att sjuksköterskan inte känner sig delaktig i beslutsfattandet kring patienten. För att minska sjuksköterskans moraliska stress kan samverkan mellan professioner främjas. Vidare svensk forskning kan behövas för att identifiera om moralisk stress är en bidragande orsak till rådande sjuksköterskebrist. / Nurses are experiencing huge demands and big loads in their daily work, both from patients and from colleagues and from themselves so that they often feel inadequate. This great physical and psychological workload means that nurses are concerned about the quality of care which gives rise to the moral distress. Nurses are experiencing this moral distress at greater extent than other professions and is a major reason why nurses quit their jobs. In previous research, few studies have moral distress as their main purpose. Therefore this general literature review intends to look more closely at what the nurse is experiencing in his or her moral distress. The purpose was to describe the nurse's experiences of moral distress. For this purpose, 13 qualitative research articles were selected and the results revealed six categories: Powerlessness, Frustration, Agony, Anger, Self-doubt and Guilt. Powerlessness has a significant role and contributed to many of the other emotions listed. Powerlessness is mainly due to the nurse not feeling involved in decision-making regarding the patient. To reduce the nurse's moral distress collaboration between professions could be encouraged. Further Swedish research could be needed to identify whether moral distress is a contributing factor to the current nursing shortage.

Vid hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga och för varje minut som går minskar chansen att överleva med 10 %. I händelse av hjärtstopp skall hälso- och sjukvårdspersonal omedelbart påbörja hjärtlungräddning (HLR) såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte skall utföras. Det finns nämligen skäl där det är motiverat att avstå denna behandling. I de fall där patienten själv inte vill bli återupplivad eller då ansvarig läkare bedömer att HLR inte är medicinskt motiverat eller till gagn för patienten. Det kan ibland leda till att man i efterhand kan inse att behandlingsförsöket var mindre motiverat. Att handskas med död och döende anses inom forskning vara den högst rankade stressoren för sjuksköterskan. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar i sitt arbete och utsätts ofta för etiska dilemman när de kommer i konflikt med vad sjuksköterskan anser vara rätt för patienten. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp hos patienter där ställningstagande kring HLR saknas eller inte har diskuterats. Tio narrativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor yrkesverksamma inom slutenvården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar de etiska dilemman som sjusköterskorna hamnar i. Huvudresultatet visar att sjuksköterskor upplever frustration när de hamnar i situationer där patienten drabbas av hjärtstopp och frågeställningen kring återupplivning inte har diskuterats. Det uppstår tveksamheter när beslutet inte var taget eller att det togs för sent. De beskriver även en strävan efter att göra det som anses vara gott mot patienten.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling. Bristande kompetens, "onödiga" behandlingar och resursbrist medförde också hög moralisk stress. För att motverka moralisk stress behövs enligt studier; debriefing, etiska vårdkonferenser och stöd från arbetsledningen. Denna studie kan bidra till att åskådliggöra moralisk stress och intesnifiera diskussionen samt skapa ett gemesnamt språk kring moralisk atress bland intensivvårdssjuksköterskor.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer: Transformativt ledarskap Den etiska kulturen Den moraliska identiteten Metod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet. 121 respondenter deltog i studien där svaren ligger till grund för studiens resultat. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien visar att ett transformativt ledarskap påverkar den etiska kulturen inom revisionsbolagen samt att den etiska kulturen i sin tur har en påverkan på revisorernas objektivitet. Det transformativa ledarskapet har även en påverkan på revisorernas inre moraliska identitet, men inte på den yttre moraliska identiteten. Studien visar också att varken den inre eller yttre den moraliska identiteteninte påverkar revisorernas grad av objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Vi finner det intressant att utveckla denna studie med att intervjua revisorer för att få en kompletterande bild till vad enkätundersökningen visar. En annan utveckling av studien är att gå djupare in i det transformativa ledarskapet för att se hur de olika delarna i ledarskapet påverkar den etiska kulturen och moraliska identiteten. Vi tycker också att det skulle vara intressant att fördjupa sig i den moraliska identiteten genom att till exmepel undersöka vad, eller vem en stark inre moralisk identitet hos revisorerna påverkar, är det den egna organisation, samhället eller kunden? Uppsatsens bidrag: Vår studie utvidgar tidigare litteratur med fler olika kontextuella faktorer som kan påverka revisorers objektivitet. Studien har bidragit med kunskap om hur objektiviteten påverkas av organisationens etiska kultur och revisorernas moraliska identitet samt hur ett transformativt ledarskap kan påverka dessa faktorer.