Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts: -Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? -Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra.

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.

Sammanfattning: We shall bring them to justice – En diskursanalys av USAs självbild efter terrorattacken den 11 september 2001 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur USAs självbild ser ut efter terrorattacken den 11 september 2001. Detta intresse har uppkommit eftersom jag anser att man för att förstå hur internationella makter agerar måste förstå hur de minsta beståndsdelarna – individer – agerar. Det verkar finnas en kunskapslucka inom detta specifika område vilket har föranlett att den tidigare forskning som presenteras är av samhällsvetenskaplig natur. För att uppnå syftet för uppsatsen samt att besvara de frågeställningar som ställts har Howard Beckers teorier om avvikande beteende samt Erving Goffmans teoretiserande om stigma och förväntad identitet använts som teoretiska verktyg. För att ytterligare berika uppsatsens ramverk har en diskursanalytisk ansats uppställts med tillhörande teori och metodologiska verktyg. För att undersöka just de stereotyper och förväntningar som blev en konsekvens av attacken har det empiriska materialet utgjort av ledare från New York Times och Washington Times från veckan efter attacken. Tidsspannet för urvalet är strategiskt utvalt för att just få en överblick över de förväntningar som residerar i diskursen snarare än de åsikter som uppkommer efter att man fastställt förövarnas identitet. Detta ramverka har föranlett en indelning i tre nivåer 1.) den diskursiva – terror; 2.) den sociala – Krig och den amerikanska rättfärdigheten vs. Hatet mot frihet och Fiendens avsaknad av medmänsklighet: 3.) den individuella – Godhet och den fria världens försvarare vs. Ondska, Araber/muslimer och Mänsklighetens fiender.

No description available.

The aim of the study was to investigate whether the phenomenon of internet drugs should be considered as a moral panic or as a real danger. We have mainly focused on how society perceives young people's use of these drugs. The study is based on a qualitative approach and we have used structured interviews. The interviews were conducted with three different categories of professionals who in different ways have contact with parts of our study in their professional capacity. These are: officials, commentators, and researchers. We chose these respondents to get a chance to see the phenomenon from different perspectives. The study's starting point is moral panic and youth culture. The results and analysis section showed that the professionals had differing opinions on how to consider the phenomenon. The majority of respondents felt that there are elements of both moral panic and real danger; however, there were those who felt it was merely a moral panic, while others felt that it was solely a real danger. With this background, our conclusion is that probably internet drugs should be seen as both - a moral panic and a real danger.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department. The interview guide was constructed in relation to the essays main purpose, which consists of three main themes (obstacles, reactions and strategies). Previous researches that are made are based on nurses and their employment that often focusing on ethical decisions that results in moral stress. We have found one study that is focused on moral stress among social welfare secretaries. The result of our study showed that the social welfare secretaries we interviewed experienced obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thought were right. The obstacles that the social worker secretaries experienced were the Law, the lack of time and the economy. The result of our study also showed that the social welfare secretaries reacted in different ways when they experienced the obstacles. The social worker secretaries in our study reacted with anxiety, negative stress- symptom and anger/frustration. The social welfare secretaries in the study also told us about what strategies they used to handle situations when they experienced obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values thought were right. Some of these strategies the social welfare secretaries used were communication, displacement to the Law, loyalty and experience (which we construed as a strategy in a longer time of view).

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande. / Betyg: VG Examination: 2011-06-15

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.

I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen. / <p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>