Denna studie syftar till att utforska användningen av digitala spel i undervisning i fritidshem, med särskilt fokus på fritidslärares och elevers perspektiv och erfarenheter. Följande forskningsfrågor har undersökts: Vilka syften har fritidslärare med att använda digitala spel? Hur använder elever i fritidshem digitala spel? Vilken betydelse har de digitala spelandet för lärare respektive elever? Studien har använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare och två fokusgruppsintervjuer med elever i fritidshem. I resultatet framgår det en medvetenhet hos lärare om elevers utveckling kring det sociala samspelet och kommunikation. Intresset och erfarenheten av digitala spel är ofta bristfälliga och används inte i den utsträckning som lärarna skulle önska i sin undervisning. Det finns en skillnad i hur medvetna eleverna är om sitt eget lärande när de använder digitala spel i fritidshem.

I denna uppsats kommer jag argumentera mot den mekanistiska synen om den arbetande hunden som enbart en komplicerad maskin, och försvara den icke-mekanistiska synen som ser hunden som en medveten varelse. Uppsatsen kommer framföra argument som stödjer hunden som en medveten och en självmedveten individ och därför bör inte hunden användas som ett redskap för ett mänskligt syfte. Vidare kan inte hunden enbart vara en mottagare av bra och dåliga upplevelser och därför bör hunden tillskrivas en moralisk status, liksom människan. Vidare kommer uppsatsen argumentera för att människan är en moralisk agent medan hunden bör ses som en moralisk patient och att människan har liknande moraliska skyldigheter mot hunden som mot andra människor. Avslutningsvis kommer uppsatsen försvara preferentialismen som en individuell välfärdsteori för hunden. Om vi ser på hundens välfärd utifrån hundens valda preferenser är det ett krav att använda hunden i det arbete som hunden föredrar för att tillgodose hundens välfärd. Alltså, det är moraliskt tillåtet att använda hunden för ett mänskligt syfte förutsatt att syftet representerar hundens valda intrinsikala preferenser i och utanför hundens arbete. / In this essay, I will argue against the mechanistic view of the working dog as a mere complicated machine, and defend the non-mechanistic view that sees the dog as a conscious being. The essay will present arguments that support the dog as a conscious and a self-aware individual and therefore the dog should not be used as a tool for a human purpose. Furthermore, the dog is not only a receiver of good and bad experiences and therefore the dog should be ascribed a moral status like man. Furthermore, the essay will argue that man is a moral agent while the dog should be seen as a moral patient and that man has similar moral obligations to the dog as to other human beings. Finally, the essay will defend preferentialism as an individual welfare theory for the dog. If we look at the dog's welfare in terms of the dog's chosen preferences, it is a requirement to use the dog in the work that the dog prefers to ensure the dog's welfare. Thus, it is morally permissible to use the dog for a human purpose provided that the purpose represents the dog's chosen intrinsic preferences inside and outside of the dog's work.

Inledning: Modebranschen har generellt ett dåligt rykte främst med avseende på barnarbete, miljöutsläpp och dåliga arbetsförhållanden. Sannolikt påverkar detta även klädföretag som inte har varit i sådana skandaler. Därför är det viktigt att klädföretag använder ryktesanalys och rykteshantering för att skapa ett gott rykte. Studien ämnar att bidra teoretiskt till ekonomistyrningslitteraturen, empiriskt till ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018) och praktiskt med ett förslag till klädbutiker.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisk. Frågeställningen som besvaras är, ”Hur hanteras ryktesrisk i klädbutiker?”.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod, och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med sex klädbutikschefer från olika butiker. Analysen har genomförts deduktivt med utgångspunkt i ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018). Utifrån det samt insamlad teori har slutsatser dragits.   Slutsats: Efter den här studien kan vi dra en slutsats om att alla klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisker. I analysen och slutsatsen används Solarz (2018) konceptuella ramverk för ryktesanalys, som innehåller begreppen rykte, moralisk risk och tillit. Baserat på intervjuerna hanteras ryktet främst genom ett gott kundbemötande, moralisk risk är något som oftast uppstår vid reklamationer från kunder, och större butiker är mer villiga att kompensera kunden. Slutligen bör tillit byggas upp om butikerna är aktiva med välgörenhet. Endast en viss andel av butikerna var aktiva med välgörenhetsarbete, framför allt de större butikerna.

Syftet med studien är att belysa de kollektiva representationer dvs. kollektivt accepterade utsagor som återspeglas genom lokalmedias publiceringar om förorten i en mellanstor svensk stad. Studien ämnar också belysa vilken typ av nyheter som publiceras om förorten. Studien antar ett kritiskt diskursivt angreppssätt och urvalet består i 7 debattartiklar, 7 ledarartiklar och 5 debattinlägg från Nerikes Allehanda som sedan analyseras. Det baseras också på en översikt av 309 nyhetsartiklar publicerade mellan 2006-2015. Studien visar att lokalmedia producerar en bild av förorten som otrygg. Invånarna i förorten beskrivs inte sällan som icke-reflekterande, passiva och moraliskt avvikande. Studien argumenterar för att media skapar och upprätthåller en moralisk differentiering i gestaltningen av den andre och en dikotomi kring förorten. / The aim of this study is to analyse local media’s narratives about the suburb in a Swedish middle-sized city. This in order to show the collective representations (collectively accepted narrations) about the suburbs. The study also shows which kind of news about the suburb the local media is publishing. The methodology is influenced by the critical discourse analysis, CDA and the sample is based on 5 debate articles, 7 letters to the newspaper and 7 leaders. It’s also based on an appraisal of 309 news articles distributed between 2006 and 2015. The study displays that the local media creates an image of the suburb as an unsafe place. The inhabitants are often styled as passive, non-reflecting and morally deviated. The study argues that the local media is creating and sustaining a moral diversity when labeling “the others”. It also argues that the local media is enforcing a dichotomization of the suburb.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning.</p> / <p>Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.</p>

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning. / Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället.   Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress.   Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra.   Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister. Distriktssköterskorna står inför dilemman på grund av att regler och rutiner i organisationen hindrar dem att utföra den vård de önskar vilket visar på att de erfar moralisk stress. / Background: Nurses think themselves to be stressed by time constraints and lack of resources. Moral distress arise out of dilemmas and these dilemmas emerge when there are limitations in the organization and conflicts between previous assessments and, contradicting thoughts about what can be done instead arise.   Purpose: To examine the district nurse's experience of stress in their work on health center, focusing on moral distress.   Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and to analyze, manifest content analysis was used.   Results: The district nurse´s experience stress in many different situations, lack of time and struggles with telephone counseling was the most prominent. The need for care is greater than there are doctor’s appointments and the district nurses cannot provide the care they desire. When meeting with patients, rules and procedures can be more obstructive than helpful, this often led to feelings of frustration and second guessing the right thing to do.   Conclusion: District nurses experience stress, concern and frustration when there is too much workload, staff shortages, when times for doctors’ appointments are few and the communication between colleagues and patients is insufficient. The district nurses are facing these dilemmas because the rules and procedures in the organization prevent them from performing the care they desire. In other words, they are experiencing moral distress.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

Bakgrund: Moralisk stress är ett begrepp som först kom att definieras av Jameton (1984) och anses uppstå när sjuksköterskor inte kan handla i enlighet med det de anser vara det rätta på grund av organisatoriska eller institutionella barriärer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för ett stort kunskaps- och arbetsområde som ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och en personcentrerad vård. En inre konflikt uppstår när sjuksköterskan hindras att arbeta utifrån de rådande värdena, vilket ger upphov till känslor av moralisk stress. En större kunskap och förståelse inom problemområdet är nödvändig för att åstadkomma framtida förbättringar. Syfte: Syftet var att belysa moralisk stress hos sjuksköterskan. Metod: För att uppnå syftet har en litteraturöversikt genomförts. Sökningar efter relevanta artiklar i enlighet med den engelska översättningen av moralisk stress utfördes. Artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser har använts. Resultat: Ur analysen urskildes tre olika huvudkategorier: bakomliggande orsaker till moralisk stress, konsekvenser av moralisk stress och strategier för hantering av moralisk stress. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras moralisk stress hos sjuksköterskor utifrån Jean Watsons teori om mänsklig omsorg samt andra relevanta artiklar. Uppkomsten av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras ur olika perspektiv. Skillnader i miljö och ledningens betydande roll avseende sjuksköterskors känslor av moralisk stress diskuteras vidare. Konsekvenser av moralisk stress hos sjuksköterskor diskuteras med betoning på patientsäkerhet och bemötandet av patienter. Medvetenheten kring moralisk stress hos sjuksköterskor behöver bli större. Ett fokus på moralisk stress hos sjuksköterskor kan med fördel lyftas redan under sjuksköterskeutbildningen. / Background: Moral stress is a term that was first defined by Jameton (1984) and is considered to occur when individuals are unable to act in accordance with what they consider to be right due to organizational or institutional barriers. The registered nurse is responsible for a large area of knowledge and work that needs to be characterized by an ethical approach and person-centered care. An internal conflict occurs when the nurse is prevented from working on the basis of these values, which causes feelings of moral stress. A greater knowledge and understanding of the problem area is necessary to achieve future improvements. Aim: The aim was to illustrate moral stress among the nurse. Method: To achieve this goal, a literature review has been conducted. Searches for relevant articles in accordance with the English translation of moral stress were performed. The databases Cinahl, PsycINFO and PubMed were used. Articles with qualitative and quantitative approaches have been used. Results: The analysis revealed three different main categories: underlying causes for moral stress, consequences of moral stress and strategies for managing moral stress. Discussion: In the result, moral stress is discussed among nurses based on Jean Watson's theory of human care and other relevant articles. The appearance of moral stress in nurses is discussed from different perspectives. Differences in the environment and management's significant role regarding nurses' feelings of moral stress are discussed further. The consequences of moral stress in nurses are discussed with emphasis on patient safety and the encounter of patients. Awareness about moral stress in nurses needs to be greater. A focus on moral stress in nurses should be emphasized during nursing education.