På Sveriges akutmottagningar arbetar sjuksköterskor tillsammans med olika professioner. På akutmottagningen möter sjuksköterskor många patienter då det är ett högt patientflöde. Patienterna kan ha både akuta och icke-akuta sjukdomstillstånd där det ställs stora krav på sjuksköterskor både kliniskt såväl som moraliskt. Utifrån hierarki, tidsbrist, kunskap- och resursbrist, samt otillräckligt stöd kan sjuksköterskan uppleva en moralisk stress negativt som kan påverka patientmötet och omvårdnaden. Studiens syfte handlar om att belysa sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress på akutmottagningar. Studien bygger på en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 12 artiklar, vilket gav två huvudteman med sju underteman. Resultaten visar att sjuksköterskans moraliska stress kan leda till låg omvårdnadskvalitet, riskera patientsäkerheten samt sjuksköterskans egen hälsa. Studien lyfter fram tidsbrist, högt patientflöde och hierarkin som de främsta orsakerna till moralisk stress. Studien ger förslag att genomföra en nationell studie, vilket i sin tur kan bidra till att belysa utmaningar som kan leda till ett eventuellt målinriktat förbättringsarbete som planeras och genomföras.

This paper in philosophy of education deals with order assessment in relation to moral autonomy, which is a way of teaching moral education with the purpose of creating an independent approach towards moral questions. The main research question is ’is order assessment hard to combine with moral autonomy?’. To answer the main question the following questions are used: 1 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards values?’, 2 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards authorities?’ and 3 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards rules?’. The thesis of the paper is that order assessment is hard to combine with moral autonomy. / Den här uppsatsen i utbildningsfilosofi behandlar ordningsomdömen i relation till moralisk självständighet, vilket är ett sätt att undervisa elever i moral med syftet att skapa ett självständigt förhållningssätt i moralfrågor. Den huvudsakliga forskningsfrågan är ’är ordningsomdömen svåra att förena med moralisk självständighet?’. För att besvara forskningsfrågan används följande frågeställningar: 1 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot normer?’, 2 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot auktoriteter?’ och 3 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot regler?’. Den tes som drivs i uppsatsen är att ordningsomdömen är svåra att förena med moralisk självständighet.

This is a study about the following of Astrid Lindgren’s books The Brothers Lionheart and Mio, my son. The purpose of this study is to find out how moral development according to Lawrence Kohlberg’s theory may apply to the books protagonists. I have used a hermeneutic method for the analysis of Lindgren’s books. The books belong to the category children’s literature which is a valuable contribution to teaching from many aspects. The study shows that the books are well suited for teaching because there are many ethical questions to be discussed. The books may also help the pupils with their questions about life and help them to create their very own identity. Throughout the books the pupils get to learn about loneliness and how to handle it.

Den 1 april 2018 började en flygskatt att gälla för inrikes- och utrikesflyg i Sverige. Skatten som innebär en avgift på 60-400 kronor skapade en enorm debatt i offentlig media där ämnen som global uppvärmning, koldioxidutsläpp, individuellt ansvar, orättvisa och integritet utgjorde grund för ställningstagandena för eller mot skatten. För att skapa förståelse över vilka meningsmotsättningar som uttrycktes, syftar denna studie till att undersöka debatten om flygskatt i svensk dagspress under 2018. Analysen visade på en starkt polariserad debatt där åsikterna antingen uttryckte ett starkt stöd eller ett stort missnöje med skatten. För motståndarna till flygskatten nämndes en orättvis påverkan på glesbygden som främsta argument mot, men även en vilja att satsa på miljövänlig teknik och biobränsle för att sänka flygets utsläpp av växthusgaser, snarare än att beskatta enskilda individer. I argumenten för flygskatt uttrycktes en stark vilja att minska flygets miljöpåverkan genom att skapa incentiv till att minska på flygandet, och för att reducera de skattesubventioner som flygindustrin tidigare har åtnjutit. Studien jämför även debatten med tre teoretiska begrepp, varav begreppet industriell fatalism överensstämmer väl med motståndarsidans argumentation kring flygskatt genom den tilltro till tekniska utvecklingar  och avsaknad av individuellt ansvarstagande som uttrycks. Även begreppen moralisk och strukturell kausalitet finns tydligt närvarande bland de argument som förs för flygskatt, samt i nivån av individuellt samt strukturellt ansvarstagande av flygindustrins utsläpp. / On April 1, 2018, an aviation tax was applied on domestic and foreign flights in Sweden. The tax which involved a fee of SEK 60-400 sparked a huge debate in public media, where topics such as global warming, carbon dioxide emissions, individual responsibility, injustice and integrity constituted the basis for the positions for or against aviation taxes. In order to create an understanding of which contradictions were expressed, this study therefore aims to investigate the debate on aviation tax in the Swedish daily press in 2018. The analysis shows a strongly polarized debate, where the views either express strong support or a great dissatisfaction with the tax. For the opponents of the air tax, an unfair impact on sparsely populated areas were mentioned as the main argument against, but also a willingness to invest in environmentally friendly technology and biofuel to reduce the emissions of greenhouse gases from the aircraft, rather than taxing individual air travellers. Regarding the arguments for an aviation tax, a strong desire was expressed to reduce aviation's environmental impact by creating incentives to reduce air travel and to diminish the tax subsidies that the aerospace industry has previously experienced. The study also compares the debate with three theoretical concepts, of which industrial fatalism is well in line with the opponent's argument about aviation tax through the belief in technological developments and a lack of individual responsibility. The concepts of moral and structural causality are also clearly present in the debate among the arguments put forward for air tax, as well as the level of individual and structural responsibility for the aviation industry's emissions.

Den här uppsatsen kommer att behandla fenomenet moralisk slump (moral luck). Uppsatsen är till största del av undersökande karaktär och till dels av argumenterande karaktär. Uppsatsen huvudfrågor är vad moralisk slump är för någonting, vad det finns för olika typer av respons kring problemet med moralisk slump och slutligen vad jag anser är den mest trovärdiga lösningen på problemet med moralisk slump. Uppsatsen utgångspunkt ligger I Nagels och Williams berömda artiklar som anses vara startskottet för den moderna debatten angående moralisk slump, även om området i sig har diskuterats sen länge. Utifrån detta undersöks flera olika teorier i detalj som fungerar som svar på framför allt den utmaning som Nagel målade upp i sin artikel. Svaren som redogörs för kan kategoriseras i två breda kategorier, de som förnekar att slumpen kan orsaka en moralisk skillnad och de som accepterar slumpens betydelse för moral.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvårdnadsarbetet. Detta för att visa på den komplexitet och synliggöra de svårigheter som sjuksköterskeprofessionens arbetsvillkor medför, en värdefull kunskap ur såväl patientperspektiv, sjuksköterskeperspektiv som ur ett samhällsperspektiv. Sjuksköterskeprofessionen styrs av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa en god omvårdnad. Omvårdnad är i grunden ett etiskt uppdrag, som i en bristfällig vårdrelation kan leda till lidande för såväl patienten som för sjuksköterskan. Aktuell forskning visar att uppkomsten av etisk stress hos sjuksköterskor förekommer i åtskilliga vårdkontexter. Metoden i föreliggande studie är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012, ss. 203-220) baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Materialet har analyserats enligt Axelsson (ibid.) och resultatet presenteras i teman och subteman, varav de tre övergripande temana är: Etisk stress till följd av arbetsmiljöförhållanden, Etisk stress förbundet med patienten och Etisk stress och yrkesidentiteten. Av resultatet framkommer att etisk stress kan härledas till en rad olika situationer och faktorer, av vilka ett flertal sjuksköterskan inte har befogenhet att själv påverka. Etisk stress får konsekvenser både för patient och för sjuksköterska. Flera sjuksköterskor överväger att lämna en anställning eller till och med yrket till följd av etisk stress. Etisk stress kan därmed ses som en signal om brister i hälso- och sjukvården. En fördjupad diskussion om den etiska stressens orsaker och konsekvenser är därför önskvärd, i förhoppning att minska etisk stress hos sjuksköterskor samt utveckla åtgärder för att stödja sjusköterskor när den etiska stressen är oundviklig. / Program: Fristående kurs

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren. Genom att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser lyfter vi upp problemet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt yrke och vad som möjliggör att vara en god sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie med grund av analys av kvalitativ forskning. I analysgången användes Evans (2002) fyra faser i analysprocessen. Resultat: Tre huvudteman och elva underteman identifierades: Möjliggörande av den goda vården förtydligades med hjälp av patienten i centrum, engagemang, empati och värdighet och meningsfullhet i arbetet. Möjliggörande av utveckling inom professionen sker med hjälp av kunskapsutveckling, självförtroende och egenskapers betydelse. Möjliggöra balans i moralisk stress beskrivs som hot mot sina ideal, tiden som ett gissel, samarbete och humor och accepterad som ny sjuksköterska.Diskussion: Det meningsfulla i sjuksköterskans arbete visar sig som närhet till patienten, att ge den goda vården, att trivas med sina kolleger och att känna sig kompetent. Å andra sidan framkommer det tydligt att kampen mellan vilja och realitet, brist på tid och kollegialt stöd leder till moralisk stress och frustration. Att behålla en viss distans i form av ”en svalkande likgiltighet” under pressande förhållanden, är nödvändigt för att skydda sig mot utbrändhet. Upplevelser av arbetssituationen samt hur svårigheter hanteras, skiljer sig mellan nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Syftet med den här studien har varit att belysa hur fångars situation, med avseende på deras anpassning i samhället, uttrycks i massmedia samt hur de uttryckta föreställningarna om anpassning kan relateras till lagtexten. Studien är kvalitativ och den empiri som använts är debattartiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Till dessa artiklar har följande frågeställningar ställts:</p><p>-Vilka förhållanden anses som problem i massmediala diskussioner beträffande fångarnas situation? Hur beskrivs dessa och vilka förslag till lösningar diskuteras? </p><p>-Hur kan sådana förhållanden relateras till fångarnas anpassning i samhället och hur kan den i sin tur kopplas till lagens intentioner? </p><p>Resultatet av den första frågeställningen har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av begreppen ”claims- maker”, ”socialt problem” och ”moralisk panik”. Den andra frågeställningen har analyserats med lagtext som utgångspunkt. Resultatet har även jämförts med tidigare forskning på området. Viktiga slutsatser har varit att de fångar som är mest isolerade från samhället också löper den största risken att inte bli föremål för återanpassningsinriktade åtgärder. Hög säkerhet och fångars anpassning i samhället kan även sägas stå i ett motsatsförhållande till varandra. </p>

<p>För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera. Att få utbildning i etik, att få handledning och tid för reflektion samt erfarenhet av vårdsituationer stärkte sjuksköterskan i hennes etiska och moraliska beslutsfattande. Stöd och support från sjukhusledning och kollegor ansågs särskilt viktigt. Resultatet visar att sjuksköterskors beredskap kan öka genom att få utbildning i etik, handledning, reflektion och erfarenhet samt av att kollegor och sjukhusledning stöttar sjuksköterskan. Fortsatt forskning om hur sjuksköterskor kan utveckla sin beredskap i etiska och moraliska situationer är betydelsefullt för att kunna bedriva en optimal vård.</p>

<p>Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.</p>