Denna studies syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av erkännande under sin skolgång. Det empiriska materialet för denna studie består av fyra lågt strukturerade livsberättelseintervjuer. Intervjupersonerna består av tidigare nyanlända elever som retrospektivt reflekterar kring och ser tillbaka på upplevelser under sin skolgång. Empirin tolkas med hjälp av erkännandets moral (Honneths, 2003), samt en teoretisk framställning av erkännande i en skolkontext (Trondman, 2016). Datan analyserades utifrån en hermeneutisk tolkning, där resultatet visade på att det är upplevelsen av handlingar som är avgörande för om det nås ett erkännande eller en moralisk kränkning. Vidare synliggörs det att oavsett vilken form av erkännande som ämnas uppnås, behöver individens självrelationer relateras till handlingarna. Således behövs en holistisk bild för att kunna bidra till att individen bygger upp eller bibehåller en positiv självrelation. / The purpose of this study is to explore newly arrived students' experiences of recognition during their schooling. The empirical material for this study consists of four low structured life-story interviews. The interviewees consist of former newly arrived students who retrospectively reflect on and look back on experiences during their schooling. The empirical data is interpreted with the help of the morality of recognition (Honneths, 2003), as well as a theoretical interpretation of recognition in a school context (Trondman, 2016). The data was analyzed based on a hermeneutic interpretation, where the results showed that it is the experience of an action that is decisive if recognition or a moral violation is achieved. Furthermore, it is made clear that regardless of what form of recognition is intended to be achieved, the individual's self-relations need to be related to the actions. Accordingly, a holistic picture is needed to be able to contribute to the individual building up or maintaining a positive self-relationship.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.

Uppsatsens syfte är genom att föra Hartman och Osbecks forskningsresultat vidare gentemot uppsatsens resultat, diskutera hur läroböckernas textinnehåll stämmer överens eller skiljer sig åt med utgångspunkt i James Rest’s Four – Component model och tidigare forskningsverk, kommer denna examensuppsats bidra med en ökad förståelse för hur läroböcker kan tänkas ge möjligheter till att elever fördjupa sina moraliska resonemang utifrån ett religions didaktiskt perspektiv.  Forskningsmetoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en analysmodell som grundar sig i Osbecks analysmodells kategorier över de etiska kompetenserna: Tänka över information, Genomföra handling, Ta in information och värdegrundsriktning. Uppsats resultat är att inte alla de granskande läroböckerna innehåller de exempelbegrepp som anges i lgr11, samt inte innehåller vardagliga moraliska frågeställningar som berör det innehåll som också framkommer i lgr11 för ämnet religion. Resultatet gav inte heller ett överensstämmande resultat med Osbecks forskningsresultat som hävdar att läroplanen bara stämmer överens med FCM steg 3 och 4. Då denna uppsats resultat uppvisar att frågeställningarna kan tänkas utveckla elevers moraliska resonemang utifrån FCM två steg: 2 – moralisk bedömning och steg 3 – moralisk motivation. / The purpose of the thesis is by advancing Hartman and Osbeck's research results towards the results of the thesis, discussing how the textual content of textbooks corresponds or differs based on James Rest's Four – Component model and previous research works, this thesis will provide an increased understanding of how textbooks might provide opportunities for studentsto deepen their moral reasoning from the didactic perspective of a religion.  The research method used in this thesis is a qualitative content analysis based on an analysis model based on Osbeck's analysis model's categories of ethical competences: Rethinking information, Conducting action, Taking in information and Values.  The thesis’s result that not all the reviewing textbooks contain the example concepts set out in lgr11, and do not contain everyday moral questions that touch on the content that also appears in lgr11 for the subject of religion. The results also did not match Osbeck's research findings, which claim that the curriculum is only consistent with FCM steps 3 and 4. Since this paper's results show that the questions may develop students' moral reasoning based on FCM two steps: 2 – moral judgment and step 3 – moral motivation.

Background: Ethical dilemmas are present in all areas of healthcare and arise particularly when working with patients. When a nurse has to act in contrast to what they consider to be morally correct they risk developing moral distress. Moral distress can lead to mental health problems, burnout or even a career change. The element of compassion is at the core of nursing and is present during ethical challenges and patient suffering. Aim: The aim of this study was to investigate what causes moral distress in nurses.Method: A qualitative literature-review based on 19 articles. Results: The result consists of one overall theme with three main categories and ten subcategories. The overall theme was patient suffering. Main categories were: Organizational causes, internal causes and relational causes. Conclusion: Moral distress in the nursing profession is a complex multi-factored problem. Both organizational and individual-focused solutions need to be implemented to reduce moral distress and there by reduce burnout and mental health problems in nurses. Future research in this area should focus on nurses and how they can better manage and cope with moral stress. / Bakgrund: Etiska dilemman uppkommer inom alla områden inom hälso- och sjukvård, i synnerhet vid patientarbete. När sjuksköterskan måste agera mot sina egna moraliska värderingar riskerar hen att drabbas av moralisk stress. Moralisk stress kan leda till psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och karriärbyte. Medkänsla är en grundpelare inom omvårdnad och är närvarande vid etiska utmaningar och vid lindrande av patientens lidande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på 19 artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema samt tre huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Det övergripande temat var patientens lidande. Huvudkategorierna var: Organisatoriska orsaker, inre orsaker och relationella orsaker. Slutsats: Moralisk stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat problem. För att lösa problemet måste både organisatoriska och individbaserade lösningar implementeras, för att därigenom minska utbrändhet och psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskan och hur denne bättre kan hantera moralisk stress.

Bakgrund: Det ställs inre och yttre krav på sjuksköterskor som i sin yrkesroll måste göra medvetna val. Valen skall baseras på individuell vård för varje patient, vara rättssäkra och samtidigt vara effektiva för såväl avdelningen som organisationen. Kraven som ställs på sjuksköterskor kan utgöra en psykisk påfrestning som kan yttra sig i form av moralisk stress. Moralisk stress är de känslor och upplevelser som utgörs av en moralisk motsättning, där personen i fråga vet vilken handling som är korrekt men blir begränsad att utföra den på grund av organisatoriska, strukturella och ekonomiska faktorer. Moralisk stress grundar sig i det fysiologiska fenomenet stress som är kroppens överlevnadsreaktion vid yttre belastning i form av stressorer. För att upprätthålla en god och säker omvårdnad ska sjuksköterskor följa olika styrande riktlinjer och förordningar inom hälso- och sjukvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress. Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar som insamlats med hjälp av systematisk databassökning där datamaterial sedan granskades och analyserades. Goodmans sju-stegsmodell användes som stöd i metoden för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Resultat: Efter analys av datamaterial framkom fem teman: Bristande samverkan mellan yrkeskategorier, organisationen försvårar sjuksköterskans arbete, känsla av otillräcklighet, känslomässiga reaktioner och ökat kollegialt stöd. Konklusion: Moralisk stress är globalt förekommande bland sjuksköterskor som uttrycker olika erfarenheter kring fenomenet. Bristande samverkan mellan läkare och sjuksköterskor i kombination med organisatoriska svårigheter leder till en känsla av otillräcklighet för sjuksköterskor. / Background: There are internal and external demands on nurses who must make conscious choices. The choices must be based on individual care for each patient, be legally secure and at the same time be effective for both the ward and the organization. The demands set on nurses can become a psychological distress that can be seen as an internal conflict in the form of moral stress. Moral stress are the feelings and experiences that consist of a moral contradiction, where the person know the correct way to act but is limited to execute it because of organizational, structural and economic factors. Moral stress is based on the physiological phenomenon of stress, which is the body's survival reaction to external burden in the form of stressors. There are various controlling factors and guidelines that nurses should follow in healthcare in order to maintain a good and safe care. Objective: To illuminate nurses’ experience of moral stress.Method: A literature review of eleven qualitative studies that were generated by systematic database search and then reviewed and analysed. To support the method Goodman’s seven-step model was used to find and assess the relevant scientific literature.Results: After analysing data five themes were revealed: Lack of collaboration between professionals, organization that complicate nurses’ work, feelings of inadequacy, emotional reactions and increased support from colleagues. Conclusion: Moral stress is a globally occurring phenomenon which nurses’ express a variety of different experiences. Lack of collaboration between physicians and nurses combined with organizational difficulties leading to a feeling of inadequacy for nurses.

Denna studie undersöker småbarnsföräldrars syn på mediefostran i ett alltmer digitaliserat medielandskap. Ur perspektiv om domesticering, mediepraktiker och uppfostran utforskar studien hur föräldrar hanterar sina barns interaktion med medier i vardagen. Genom medieetnografisk metod och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med småbarnsföräldrar framträder en bild av hur familjer balanserar mellan acceptans och motstånd till olika medier, med betoning på hur medieanvändningen integreras i familjens vardagliga rutiner och sociala praktiker. Resultaten synliggör en komplex väv av familjedynamik, samhällsnormer och teknologisk utveckling, som tillsammans påverkar hur medier domesticeras i hushållen. Studien bidrar på så vis nya insikter om hur små barns medieanvändning blir en del av småbarnfamiljers vardag. / This study examines the views of parents of young children on media parenting in an increasingly digital media landscape. From the perspectives of domestication theory, media practices, and upbringing, the study explores how parents manage their children's interaction with media in everyday life. The study investigates how parents' attitudes towards media shape children's media habits. Through media ethnographic methods and qualitative semi-structured interviews with parents of young children, a picture emerges of how families balance between acceptance and resistance to different types of media, emphasizing how media use is integrated into the family's daily routines and social practices. The studys results show a complex web of family dynamics, moral economy, and technological development, which together influence how media are domesticated in households. Thus, the study contributes with new insights regarding how young childrens media use is a part of the everyday life of families.

The present study examined the effect of Time Perspective (TP), i.e. cognitive arrangement of the human experiences into temporal dimensions, and Temporal Distance (TD), i.e. the perceived proximity of an event in time, on moral judgment. The study included 132 participants that completed the Swedish version of Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI) and made moral judgments of transgression of ethical rules depicted in the near vs. distant future. A main effect of TP was revealed meaning that transgression of ethical rules, as predicted, was judged more immoral by Past-Positive and Future orientation compared to Present-Hedonistic and Past-Negative orientation. No main effect of TD was revealed. The interaction of TP x TD was significant and in the predicted direction, but only Present-Hedonistic orientation was significantly affected by TD: distant compared to near future scenarios were judged less immoral by this TP. Importance, limitations and elaborations of the present study were discussed. / I föreliggande studie undersöktes hur Tidsperspektiv (TP), d.v.s. kognitivt inordnande av mänskliga erfarenher i tidsmässiga dimensioner, och Tidmässigt Avstånd (TA), d.v.s. upplevd närhet av händelser i tid, påverkar moralisk bedömning. Studien omfattade 132 deltagare, vilka fyllde i den svenska versionen av Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI) och gjorde moraliska bedömningar av överträdelser av etiska regler framställda i en nära vs. avlägsen framtid. En huvudeffekt av TP framkom, vilken innebar att överträdelse av etiska regler bedömdes som mer omoraliskt utifrån Positiv-Dåtidsorientering och Framtidsorientering jämfört med Hedonistisk-Nutidsorientering och Negativ-Dåtidsorientering. Ingen huvudeffekt av TA framkom. Interaktionen mellan TP och TA var signifikant och i linje med prediktionerna även om endast Hedonistisk-Nutidsorientering påverkades signifikant av TA: tidsmässigt avlägsna vs. närliggande scenarion bedömdes som mindre omoraliska utifrån detta TP. Vikten av studien samt begränsningar och tänkbara uppföljningar av studien diskuteras också.

The aim of this study is to explore values education as it takes place in everyday interactions between teachers and students. Focus has been on rule practice between teachers and students, which has been interpreted during the research process as the most salient phenomenon in the practice of values education. The study is based on fieldwork in two schools. Two kindergarten-classes, two classes in grade 2, and two classes in grade 5 – in sum, 141 students and 13 teachers – participated. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers’ practice of values education is primarily manifested in everyday teacher-student–interactive rule practice, which refers to all aspects of everyday activity by which participants construct, maintain, mediate, and negotiate rules for and in everyday interaction. A significant part of values education is unplanned and reactive, embedded in everyday life of school with a focus on students’ behaviour, and mostly or partly unconscious. The analysis of the rules in the two schools resulted in five rule categories: relational rules, structuring rules, protecting rules, ersonal rules, and etiquette rules. The meaning of the rule system is to construct order in school and to foster the students in a moral sense by mediating a construction of the desirable student: the benevolent fellow-buddy and the wellbehaved student. According to the findings, four main intervention strategies are used by the teachers within the everyday rule practice: assertion, explanation, negotiation, and preparation. Students meaningmaking of rules vary across the rule-categories. Furthermore, the meanings students make of the rules affect how they value the rules. Relational rules are seen as the most important rules. Many protecting rules and structuring rules are also valued as important. In contrast to these rules, tiquette rules are valued as least important or unnecessary, which, at least in part, could be explained by the students’ problem in making meaning of these rules. To perceive a reasonable and trustworthy meaning behind a rule seems to be a significant part in students’ rule acceptance. Furthermore, students reflect on and judge their school rules and their teachers’ performance in rule practice. Perceptions of injustice, inconsistencies, nonsense, or deceptiveness in relation to rules or teacher behaviour, evoke critique among students, even if students seldom or never articulate their arguments in front of the teachers. The results are discussed in relation to other research and theories such as social constructivism, domain theory, and symbolic interactionism. / Syftet med denna studie är att utforska den värdepedagogik som äger rum i de vardagliga interaktionerna mellan lärare och elever i skolan. Fokus har riktats mot det som under forskningsarbetets gång har växt fram och som framstår som det mest framträdande i den vardagliga värdepedagogiska praktiken: regelarbetet mellan lärare och elever. En fältstudie har genomförts på två skolor. Två förskoleklasser, två klasser i år 2 och två klasser i år 5 – sammanlagt 13 lärare och 141 elever – har deltagit i studien. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet kommer lärares värdepedagogik främst till uttryck genom ett vardagligt lärarelev–interaktivt regelarbete, vilket avser alla aspekter av den vardagliga praktiken genom vilka deltagare konstruerar, upprätthåller, medierar och förhandlar om regler i och för det vardagliga samspelet. En stor del av värdepedagogiken är oplanerad och reaktiv, delvis eller i stor utsträckning oreflekterad eller omedveten samt inbäddad i skolans vardag med ett fokus på elevernas beteende. Analysen av regler i de två skolorna har resulterat i fem regelkategorier: relationella regler, strukturerande regler, skyddande regler, personella regler och etikettsregler. Regelsystemets mening är att skapa ordning i skolan och att fostra eleverna genom att mediera konstruktionen av den önskvärda eleven: den välviljande medkamraten och den skötsamma eleven. Enligt resultatet använder lärare fyra interventionsstrategier i det vardagliga regelarbetet: påtryckning, förklaring, förhandling och preparering. Elevernas meningsskapande av regler varierar mellan olika regelkategorier och detta tycks även påverka deras värdesättande av regler. Relationella regler värderas som de viktigaste reglerna. Flera skyddande regler och strukturerande regler värderas som viktiga. Till skillnad från dessa regler värderas etikettsreglerna i regel som minst viktiga eller helt onödiga, vilket åtminstone delvis kan förklaras av elevernas svårigheter i att skapa mening med dessa regler. Att uppfatta en resonabel och trovärdig mening bakom en regel tycks vara en betydelsefull del i elevers regelacceptans. Flera elever reflekterar över och bedömer sina skolregler och sina lärares insatser i regelarbetet. Upplevelser av orättvisa, inkonsistenser, onödigheter eller lögn i relation till regler eller lärares beteenden väcker kritik bland elever, även om eleverna sällan eller aldrig verbaliserar sina argument inför lärarna. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolans moraliska praktik och elevers meningsskapande av detta samt teorier som socialkonstruktivism, domänteori och symbolisk interaktionism. / I den elektroniska versionen är figur 1 på sidan 110 ersatt med den korrekta figuren.

The purpose of this study was to gain a greater understanding of potential challenges from a moral stress perspective that Swedish military leaders can face when implementing autonomous weapons systems. Two questions were asked to investigate this: what demands may arise and how can leaders be impacted? The study was conducted as a literature study and data from nine peer reviewed articles and a research report from the Swedish Defense Research Institute were analyzed via thematic analysis. The result seems to show that the lack of control, the lack of trust and difficulty in demanding responsibility from an autonomous weapon system creates moral leadership challenges. Without control over the autonomous weapon system, the consequences of its actions risk going against the leader's moral and this creates problems with how leadership can and should be conducted. The study also seems to show that autonomous weapon systems can lead to a moral impact on leaders, since autonomous weapon systems risk leading to increased distancing and risking contributing to increased violence. Given the moral leadership challenges and the moral influence made visible in this study, there seems to be a great risk of moral stress and even moral injury if autonomous weapon systems are used for actions that go against the leader's morality.

No description available.