Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

In the context of the global trend towards urban densification, the space and quality of public outdoor play for children are declining. Malmö, the third-largest city of Sweden, is now facing such a problem. The purpose of this study is to investigate the impact of a themed playground (Rörsjöparken) in the city of Malmö on young children's play from a design perspective and to propose recommendations for optimizing this play space based on children's ideas in order to promote playful learning and optimal child development. Using affordance theory, this study analyses the impact of play space on children's interaction and use of space. It also explores how children's ideas can be organically integrated into the design and contribute to children's development through the application of a mosaic approach and the concept of the Urban Play Framework. The results showed that children could engage in more diverse types of play in natural spaces than in manufactured equipment spaces. The article recommends that designers incorporate four factors when assessing the quality of a play space in the early stages of design. These factors are: whether the play environment has 1. rich natural features, 2. suitable play equipment for children's abilities and physical conditions, 3. stimulating elements, and 4. high-quality parent-child interaction. Future studies are needed to explore approaches that can effectively consult children in large public outdoor play areas and investigate how to improve the children's play environment in winter.

Syftet med denna studie är genom att lyssna på barns utsagor och röster få en djupare förståelse för och lyfta fram barns perspektiv på utomhusmiljön i förskolan. I studien ville vi undersöka och lyfta barns perspektiv på affordance i förskolans utomhusmiljö. Studien som utfördes är kvalitativ genom metoden mosaic approach. Den genomfördes på en förskola där totalt 18 barn var delaktiga i studiens två delar, gåturer och fokussamtal. De teoretiska utgångspunkterna för vår studie är barndomssociologiskt perspektiv och James J. Gibsons teori om affordance. Dessa perspektiv har använts i analysdelen av den insamlande empirin. Resultatet visar att förskolans utomhusmiljö har en mångsidig och variation av mjuk och hård funktionalism. Det påvisar även att barnen upptäcker breda variationer av affordance i utomhusmiljön men att olika faktorer begränsar för hur barnen får utlopp för sina handlingar. En av studiens viktiga slutsatser är att det krävs trygghet och ett flexibelt förhållningssätt hos pedagogerna att inte vara den som måste tala om hur allting ska förhålla sig. För att tillmötesgå barnens uppfinningsrikedom av utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt för att stötta barnens kreativitet och fantasiförmåga. En annan viktig slutsats i denna studie är att barn är kompetenta meningsskapare i utformandet av utomhusmiljön i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

This paper describe children's perception of knowledge and learning in Swedish leisure centers (fritidshem). To shed light on this subject the authors observed and interviewed children in two different leisure centers. The data has been collected using the Mosaic Approach. According to The Mosaic Approach children express themselves in a number of ways. The authors try to paint a more complete picture of the children's perspective by using several methodological pieces like photos, observations of play and interviews. The data was analyzed using Aristotle's theory on knowledge, Deweys texts on learning, and Foucault's theory of knowledge as  related to relationships has been used. The analysis shows that children mainly view leisure centers as places to have fun rather than for learning. They describe that they mainly learn how to be friends, but also practical knowledge as well as some abstract skills. In the leisure center being skilled at sports or games is of important and performing better than others, is highly valued. / Det här är en kvalitativ studie på barns syn på kunskap och lärande i fritidshemmet. För att belysa detta har författarna genomfört intervjuer och observationer i två olika fritidshem. Metoden har varit mosaikmetoden (the mosaic approach) där utgångspunkten är att barn uttrycker sig på en rad olika sätt och författarna försöker pussla ihop en mer komplett bild av barnens perspektiv genom flera metodologiska pusselbitar som fotografier, observationer av lek och intervjuer. För att analysera resultatet har Aristoteles teori om kunskap, Deweys beskrivning av lärande och Foucaults teori om kunskap som relationell använts. Resultatet visar att barnen främst ser fritidshemmet som en plats för att ha roligt snarare än för lärande. Det som barnen anser att de lär sig är framförallt att vara bra kamrater men barnen uttrycker även att de lär sig praktisk kunskap och abstrakta färdigheter. I fritidshemmet är skicklighet i spel och sport viktiga kunskaper som ofta lyfts fram i relation till andra, att vara bättre i något än andra är betydelsefullt.