Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av olika arbetssituationer predicerar arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos handelsanställda. Arbetssituationerna utgjordes av hygienfaktorerna ledarskap och tidsupplevelse samt motivationsfaktorerna individuella inre upplevelser och autonomi från Herzbergs tvåfaktorteori. I studien deltog 83 anställda inom branscherna butik, lager, e-handel och frisör. Studien konstruerades med en kvantitativ ansats, och data samlades in via en elektronisk enkät. Enkätformuläret konstruerades med hjälp av mätinstrumenten Short Index of Job Satisfaction (SIJS), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Work Experience Measurement Scale(WEMS). Två multipla linjära regressioner genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet påvisade att variansen i motivationsfaktorn individuella inre upplevelser bidrar till störst del för att predicera både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Variansen i hygienfaktorn tidsupplevelse påvisades även bidra signifikant för att predicera arbetstillfredsställelse. Resterande variabler visade inga signifikanta bidrag för att förklara arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Slutsatsen är att variansen i individuella inre upplevelser hos handelsanställda inom branscherna som undersökts bidrar mest till att förklara variansen i både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta stöds till viss del av Herzbergs tvåfaktorteori, och annan tidigare forskning. Avslutningsvis diskuterades förslag på framtida forskning, styrkor och svagheter med studien samt praktiska implikationer från den kunskap som givits.

Title: Marketing research of motivation to attendance of fans FK Dukla Praha on matches. Objectives: The main target of this thesis is to reveal the cause of low attendance at local matches of FC Dukla Praha, based on marketing research. Methods: Marketing research consists of qualitative methods. For acquiring the necessary data, methods of electronic questionnaire, personal enquiry and interview were used. FC Dukla Praha fans inquiry was conducted by a method of electronic questionnaire on server Vyplňto.cz. During FC Dukla Praha fans motivation factor measurement, a part of Al-Thibiti (2004) questionnaire was used. The people enquiry was conducted by a method of personal enquiry. The interview was conducted as an in-depth individual talk supervised by Ing. Vladimír Šmíro, marketing manager. The statistics analysis was implemented for the gained data interpretation. Results: The results of this research revealed many reasons that lead to descending number of the audience of FC Dukla Praha matches. The most serious ones are unsuitable terms and times of the matches, the whole generation of FC Dukla Praha fans outflow, unsuitable premises, quality of performances and difficult access to the pitch/stadium. The club received sufficient information and at present, they try to remedy this negative...

Syfte: Syftet är att undersöka överensstämmelse avseende mål och motivationsfaktorer mellan samarbetande organisationer. Syftet är även att undersöka hur denna överensstämmelse samt identifierade mål och motivationsfaktorer kan bidra till en ersättningsmodell som främjar en bra transporttjänst. Design och metoder: Denna studie har genomförts som en fallstudie där samarbetet mellan ett speditionsföretag och två åkerier varit i fokus. Som metod för datainsamling till fallstudien användes en kombination av semistrukturerade intervjuer och rangordningstabeller. Till analysen av det empiriska materialet hämtades inspiration från flera olika metoder, dels hämtades inspiration från den tematiska analysmetoden men även från aktiviteterna sortera, reducera och argumentera. Slutligen användes även aktiviteten jämförelse för att kunna analysera överensstämmelsen mellan speditionsföretaget och åkerierna. Resultat: Resultatet gällande målöverensstämmelsen visade att åkerierna hade en begränsad kännedom om speditionsföretagets uttalade mål vilket i detta fall likställs med ingen till låg överensstämmelse. En större överensstämmelse identifierades dock avseende områdena förväntningar och framtida mål. Gällande motivationsöverensstämmelsen framkom det att speditionsföretaget hade en begränsad kännedom om vad som motiverar åkerierna, chaufförerna och transportplanerarna vilket innebär att överensstämmelsen därmed kan anses som låg. Resultatet visade även att en prestationsbaserad ersättningsmodell i tre nivåer bör möjliggöra för en högre måluppfyllnad och kunna leda till högre motivation. Bidrag: Studien har i viss mån bidragit till en utvecklad förståelse för hur olika parter i samarbetande organisationer uppfattar mål och förväntningar från den beställande parten och motivation hos den levererande parten. Vidare har studien bidragit med ett förslag på en ersättningsmodell bestående av tre prestationsbaserade ersättningsnivåer där olika mål är kopplade till respektive nivå. Begränsningar och framtida forskning: Den horisontella överensstämmelsen mellan samarbetande organisationer inom transportbranschen har visat sig vara mycket komplex och svårt att skapa en helhetsbild kring. Generaliserbarheten av resultaten till andra samarbetande organisationer anses utifrån det som relativt låg. Fortsatta studier föreslås inom området horisontell överensstämmelse, främst mellan samarbetande organisationer. En intressant inriktning kan då vara att undersöka om den horisontella överensstämmelsen mellan samarbetande organisationer kan ge samma positiva resultat avseende organisationers effektivitet och resultat som andra typer av överensstämmelse. Ett behov har även identifierats i form av att kunna namnge samarbetet mellan speditionsföretaget och åkerierna, vilket även det rekommenderas som ett område för fortsatt forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the alignment regarding goals and motivation factors between cooperating organizations. The purpose is also to investigate how this alignment, as well as identified goals and motivation factors, can contribute to a transaction model that promotes a good transport service. Design and methods: This study has been carried out as a case study where the cooperation between a forwarding company and two road haulage contractors has been in focus. As a method for data collection for the case study a combination of semi-structured interviews and ranking tables was used. The analysis of the empirical material was inspired by several different methods. Firstly, inspiration was derived from the thematic analysis method but also from the activities sorting, reducing and arguing. Finally, comparison was used to analyze the alignment between the forwarding company and the road haulage contractors. Result: The result regarding the goal alignment showed that the road haulage contractors had a limited knowledge of the forwarding company's stated goals, which in this case is equated with a low alignment. However, greater alignment was identified regarding the areas of expectations and future goals. Regarding the motivation alignment it emerged that the forwarding company had a limited knowledge of what motivates the road haulage contractors, the chauffeurs and the transport planners, which means that the alignment can be considered low. The result also showed that a performance-based transaction model in three levels might improve both goal fulfillment and contribute to higher motivation. Contributions: The study has to some extent contributed to a developed understanding of how different parties in cooperating organizations perceive goals and motivation. Further contributions are the suggested transaction model consisting of three performance-based levels where different goals are linked to each level. Restrictions and future research: The horizontal alignment between cooperating organizations in the transport sector has proved to be very complex and difficult to create an overall picture about. The generalisability of the results to other cooperating organizations is considered relatively low. Continued studies are proposed in the field of horizontal alignment, primarily between cooperating organizations. An interesting approach may then be to investigate whether the horizontal correspondence between cooperating organizations can yield the same positive results regarding organizations' effectiveness and results as other types of alignment. A need has also been identified in the form of being able to name the cooperation between the forwarding company and the road haulage contractors, which is also recommended as an area for continued research.

Syfte: Syftet är att få en förståelse för hur ledare använder sociala hållbarhetsfaktorer, samt hur detta påverkar arbetsmotivationen hos medarbetarna. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod utifrån den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Det empiriska materialet har samlats in genom 13 semistrukturerade intervjuer. För att fånga båda perspektiven har dessa intervjuer utförts med både ledare och medarbetare. Under transkriberingen av detta material identifierades teman och kategorier vilka legat till grund för utformningen av empirin och analysen. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga ledare i undersökningen arbetar med både de grundläggande motivationsfaktorerna och de sociala hållbarhetsfaktorerna. Det framkommer hur utförandet av detta arbete utförs skiljer sig åt mellan de olika ledarna, vilket innebär att det finns flera olika metoder för varje enskild faktor. Examensarbetets bidrag: Det har visat sig att uppfattningarna angående vilka faktorer som leder direkt till ökad arbetsmotivation skiljer sig åt. Detta gäller både mellan ledare och medarbetare, men även för individerna inom samma grupp. Resultatet vi fått fram utifrån detta är även något som inte helt stämmer överens med tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning rekommenderar vi att det utförs en studie med en fördjupning i varför vissa faktorer leder till arbetsmotivation medan andra enbart är förutsättningar för arbetsmotivationen. Ytterligare några faktorer är dessutom en kombination av de båda. En förståelse bakom detta mönster skulle bidra till att utöka forskningsområdet. / Aim: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders work with social sustainability factors, and how this affects the employees’ work motivation. Method: This study applies a qualitative method which proceeds from the hermeneutic science tradition. The empirical material has been collected through 13 semi structured interviews. To capture both perspectives, we've interviewed both leaders and employees. During the transcription we identified themes and categories which founded the empirics and analysis. Result & conclusions: Our study indicates that all leaders work both with the fundamental motivation factors and the factors of social sustainability. It appears that how the leaders work with the factors differs, which imply that there are several different methods for achieving each factor. Contribution of the thesis: It has been shown that the interpretation differ of which factors leads to an increased work motivation. This refers both between the leaders and the employees, but also to the individuals within the same group. The result from this does not agree with previous research. Suggestions for future research: For further research, we recommend a study to investigate on why certain factors lead to work motivation while others solely are prerequisites to achieve it. Other elements are in addition to that a combination of both. An understanding behind this pattern would contribute to expand the current research field.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader? För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna. Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter. / Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by? To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector. The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar på den ökade konkurrensen som råder på arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framåt. Vikten av humankapital blir särskilt märkbart i dagens framträdande kunskapsintensiva företag, däribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden går mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriärlystna och aktiva CV-jägare. Därför råder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumärke och genom att lära känna sin målgrupp och skaffa kännedom om deras motivationsfaktorer och preferenser. Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv." Problemformulering: Vilka är nyckelfaktorerna när de ansedda "talangerna" väljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning. Vidare tar studien ett objektivistiskt ontologiskt ställningstagande och en positivistisk kunskapssyn i sin epistemologiska ståndpunkt. Datainsamlingen har skett genom en surveyundersökning och två samtal med medarbetare hos fallföretaget har legat till grund för utformandet av den enkät som delats ut via ett icke sannolikhetsurval digitalt via webben till 100 respondenter och fick en svarsfrekvens på 52 procent. En egenkonstruerad talangbedömningsmetod uppfördes för att identifiera talangegenskaper bland respondenterna. Detta talangvärde analyserades och jämfördes sedan med övriga frågor kring attityder till framtida arbetsgivare. Resultat/slutsatser: Av studien framgick att det går att identifiera talangegenskaper i en grupp studenter och att det finns stora skillnader mellan studenter i denna aspekt. Studien identifierade också flera skillnader och tendenser till skillnader mellan värderingarna av de med högre ansedd talang och de med lägre. De egenskaper som visade sig ha ett samband med "talang" var, sammanhållning mellan kollegorna på arbetsplatsen, att studenten delade värderingar med företaget och att utveckling och kompetensutveckling av företagets medarbetare var i fokus. / Background: "There is a war for talent, and it will intensify" McKinsey Quarterly wrote back in 1998 and referred to the increased competition on the market of employers among talented and skilled employees who can help the company develop. The importance of human capital has been specifically noticed in today‟s many knowledge intensive companies, among them the accounting- and consulting businesses, in the mean time as demographical changes contribute to an increased trend of talent shortage. Generation Y is known as career hungry and active resume hunters. Because of that there is a fight between the employers to find and attract the talents among these, this could be done by developing an attractive employer brand and by knowing their target group, this could be done by acquiring knowledge about their preferences and what motivate them in their professional role. Purpose: "From a group of business students identify talent qualities, and explain which are the key factors that make an employer attractive from the considered 'talents' perspective." Research question: Which are the key factors when the considered "talents" choose their future employer? Methodology: The thesis has taken a primarily quantitative research design that takes a deductive focus. Further on the thesis takes an objectivistic ontological statement and a positivistic view of what knowledge is when it comes to epistemology. The gathering of data has been done through a survey and by two meetings with employees at the case company which have influenced the construction of the survey that has been distributed to a non probability sample as a digital survey online to 100 respondents. The answering frequency was 52 percent. A method for talent estimation has been developed by the authors to estimate the talent qualities among the respondents. These "talent scores" were analyzed och compared with the questions concern-ing attitudes to future employers. Research findings: From this study it was clear that talent qualities were possible to estimate and that there were big differences among students in this aspect. The study also identified several differences and tendencies to differences among the more talented group compared to the less talented. The properties that had a relation to "talent" were a unity among the employees at the company, that the student shared values with the company and that development and professional training of the employees were in focus of the company.

<p>Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga. Denna förutfattade mening gjorde oss intresserade av att undersöka om det finns några skillnader av upplevd yrkesstatus mellan kommunikatörer anställda inom de olika sektorerna. Är det någon skillnad och i så fall vilka faktorer är det som påverkar och orsakar dessa skillnader?</p><p>För att vi skulle kunna belysa och diskutera frågan om det fanns någon skillnad av upplevd yrkesstatus hos kommunikatörer i privat respektive offentlig sektor, valde vi att studera tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen. Ett mål för studien var även att ge förslag på åtgärder som kunde höja kommunikatörers yrkesstatus oavsett vad den är idag. Vi utgick från en kvalitativ ansats och genomförde åtta intervjuer med yrkesverksamma kommunikatörer inom de båda sektorerna.</p><p>Resultatet av studien visar att samtliga intervjupersoner upplever tillfredsställelse och stolthet i yrkesrollen men att faktorerna som påverkar denna upplevelse skiljer sig åt mellan de båda sektorerna. Inom den privata sektorn tenderar intervjupersonerna att sträva efter yttre bekräftelse medan intervjupersonerna inom den offentliga sektorn tenderar att sträva efter inre bekräftelse. I resultatet kan vi även skönja en förändring i klimatet inom den privata sektorn. Den tidigare så goda tillgången på resurser har minskat och har fått konsekvenser för intervjupersonerna. Kravet på lönsamhet gör att några organisationer inom denna sektor har koncentrerat och flyttat sina kommunikationsenheter till storstäder. Därmed har möjligheterna till personlig utveckling och till avancemang inom organisationen begränsats. En tolkning som vi gör utifrån diskussionen kring centralisering är även att den externa kommunikationen har prioriterats på bekostnad av den interna. För den som är intresserad ser vi här en möjlighet att bygga vidare på vår studie genom att undersöka hur kommunikatörens yrkesstatus har förändrats i organisationer som har centraliserat sina kommunikationsverksamheter.</p> / <p>Today’s communities are characterized by a torrent of goods, services and information and the world around us is getting smaller. That leaves consequences for organisations by demands on effectiveness and the concept strategic communication may be the key to success. We who are studying media and communication are often thinking about which demands and expectations our future employers have on us as communicators. Other thoughts we have around this are which employees that best can meet our endeavor after interesting and developing working tasks. We have noticed that the discussion about employees among students often includes that it is more interesting to work in the private sector than in the public sector. The discussion made us more curious about how the communicators working in respective sectors experienced their own professional status. We wondered if there was any differences, and if, which factors the possible differences was affected and caused by?</p><p>To be able to discuss and illustrate the question about differences in experienced professional status between communicators working in the public or private sector, we chose too study satisfaction and pride in the professional role. One further goal was to give proposals on measures that could raise communicator’s professional status irrespective of what it is today. We had a qualitative approach and we interviewed four professional communicators in each sector.</p><p>The result from our study shows that all of the interview persons experience satisfaction and pride in their professional role but the factors that affects the experience is different between the two sectors. The interviewed persons working in the private sector tend to strive against outer confirmation and the interviewed persons in the public sector tend instead to strive against inner confirmation. We can also discern a change in climate in the private sector. The organisations in the private sector are concentrating their communication units to big cities as a result of high demands on profitability. With that has the opportunities of individual development and the chance to advance within the organization been restricted. Our interpretations about concentrating the communication units to bigger cities are that we believe that the external communication will be prioritized on the expense of the internal communication. For those who are interested we here see an opportunity of further studies about the professional role and status of communicators that works in organisations that has concentrated their communications units and see if a difference can be seen.</p>

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av.   Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade poliser.   Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign. Insamlingen av material har gjorts genom semi-strukturerade telefonintervjuer. Respondenterna bestod av nyexaminerade poliser.   Resultat och slutsatser: Studien visade på att de interna tillsammans med externa drivkrafterna bidrar till den högsta motivationen. Poliserna drevs i större grad av att hjälpa individer och samhället i stort, snarare än för sin egen vinning. Den externa motivationsfaktorn som efterfrågades mest var erkännande och uppskattning från kollegor och ledning. / Background: Motivation is important to push you to action which is something that everybody has experienced. Regardless what kind of action it is, there is always some kind of driving force behind it. We found motivation factors in the public sector as very interesting and especially within the police force, with their unique job assignments. This resulted in that we wanted to examine what motivates policemen.   Research question: What motivation factors instigate newly graduated policemen?   Purpose: The purpose with this study is to seek an understanding of what motivates newly graduated policemen.   Methodology: The study that has been done is performed with a qualitative research design. The received material has been conducted through semi-structured telephone interviews. The respondents consisted of newly graduated policemen.   Results and Conclusions: The study illustrates that intrinsic together with extrinsic driving forces contributes to the highest motivation effect. The policemen were driven in a higher degree when they helped individuals and the society as a hole rather than for their own interest. The extrinsic motivation factor that was most demanded was recognition and appreciation from their colleagues and by their management.

The purpose of this graduation theses with the title {\clqq}Analysis of motivation and remuneration system of employees`` was to make the analysis of remuneration system and motivaton factors in the company Tagrea, a.s. It was studied professional letters with questions of motivation and remuneration systém of employees.Next it was made analysis of remuneration system in the company Tagrea, a.s. and provision of benefits. Next it was carried out the indexation of wage imcrease in the company and in the region in the same date. Next informations for analysis of motivation factors were prosper from questionnaire.From the analysis was made out, that in the company Tagrea, a.s. is remuneration system elaborated and the care of employees too.

The thesis "The modern approach to motivation of employees and the metohods it could be influence" analyses current motivation program in an actual company and offers suggestions for improvement. The thesis is divided into two sections. The first part is theoretical and explains basic terms related to motivation, stimulation and satisfaction, as well as connection between motivation and performance. Further, it deals with the most significant motivation theories. The second part characterizes the actual enterprise and analyses the motivation system. On the basic of empirical research used questionnaire investigation draw conclusions and propose some measures, the could contribute to improving the business motivation program. The conclusion describes suggestions to improve the motivation system as well as related costs.