Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan. Resultaten visar att lärarna anser att elevens motivation främst uppkommer genom en samverkan mellan elevens relationer, graden av meningsfullhet i skolarbetet och skolans utformning.  Motivationsarbetet som lärarna utför är främst riktat mot individen och inte mot gruppen. Analysen av motivationsarbetet visar att arbetet i vissa delar är forskningsförankrade men att betydande delar inte är det.

<p>Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.</p><p>Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.</p><p>Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.</p><p>Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen.</p>

<p>Dokumentationsblad</p><p>Datum: 2007-08-28</p><p>Nivå: Examensarbete D</p><p>Författare: Henrik Larsson</p><p>Handledare: Christina Hultbom</p><p>Rapportens titel: Motivationsarbete i praktiken – Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?</p><p>Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?</p><p>Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.</p><p>Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.</p><p>Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.</p><p>Metod: Enkät och intervjuundersökning.</p><p>Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete.</p><p>Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg</p>

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete. Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät. Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan. Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan.

Denna rapport avser att förtydliga vad läraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprätthålla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lägger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahåller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som något negativt eller positivt, då vissa lärare vi stött på genom åren i skolan har utryckt svårigheter med att hålla eleven motiverad under så långa lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag. I bakgrunden presenteras vad forskningen säger om ämnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrån olika forskares teorier, i övrigt avgränsas rapporten att behandla den motivation som avser lärare och elever på gymnasienivå. Litteraturstudien behandlar begrepp som inre och yttre motivation, motivationens påverkbarhet, olika sätt att undervisa, infärgningar av karaktärsämnen i kärnämnen men även vad läroplanen säger om ämnet. I resultatdelen presenteras det som framkommit vid intervjuerna av fyra lärare men även vad enkätundersökningen där femhundra elever deltagit konstaterar. Intervjusammanställningen är uppdelad i underrubrikerna; se eleven som en egen individ, tydlighet och struktur, meningsfullhet, inspirera och variation. Dessa rubriker är framtagna utifrån intervjuernas återkommande teman, där fyra gymnasielärare redogör för deras syn på vad som motiverar eleven. Enkätsammanställningen presenteras med utgångspunkt i de frågor eleverna fick svara på vid undersökningstillfället. Detta stycke klargör alltså elevernas syn på vad som motiverar dem. I diskussionsdelen har vi låtit våra egna tankar och åsikter om det berörda ämnet få utlopp. Vi har kommit fram till att läraren har väldigt stor påverkan på elevernas motivation. Vi vänder och vrider på forskningen och dess uppfattningar om vad som motiverar eleverna. Dessutom diskuteras svårigheterna med att uppnå alla motivationsfaktorer. I diskussionen ges även utrymme för tankar kring det elever och lärare utryckt i vår resultatdel, bland annat den personliga relationen med eleven, vikten av självkänsla och självförtroende samt vad tidsbristen och klasstorleken kan ha för inverkan på motivationen. Vi hoppas att rapporten kan vara ett hjälpmedel för läraren i dess arbete att motivera elever.

Dokumentationsblad Datum: 2007-08-28 Nivå: Examensarbete D Författare: Henrik Larsson Handledare: Christina Hultbom Rapportens titel: Motivationsarbete i praktiken – Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen? Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med motivationsarbetet på akademiska sjukhuset? Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work. Metod: Enkät och intervjuundersökning. Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt motivationsarbete. Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, motivationsarbete, Herzberg

<p>Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.</p><p>Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.</p><p>Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan.</p>

En växande grupp inom organisationer är välutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att eftersträva kunskap. Idag använder många organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lärande där kunskapen skapas, fångas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan då ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation där traineen får erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen återgäldar genom engagemang och prestationer. Ur en organisations synvinkel används traineeprogram för att försäkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. Huvudmålet med traineeprogram är att förse, behålla och förbättra de nödvändiga färdigheterna för att hjälpa en organisation att nå sina mål, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbättra sin största tillgång, medarbetarna. För att behålla dessa konkurrensfördelar måste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram. Om en individ har begåvningen men saknar motivationen till att göra arbetsuppgifterna blir det utan verkan i sammanhanget, då individen inte vill utföra arbetet. Därför blir motivationen en viktig aspekt i arbetslivet. Motivation är något som berör oss alla och det finns olika perspektiv på just motivation. Alla har inte samma prioriteringar och drivkrafter, därför har vi valt att undersöka vad som motiverar en trainee samt hur motivationsarbetet ser ut inom traineeprogrammen. För att få svar på dessa frågor har vi valt att göra intervjuer hos två organisationer, SJ AB och SAS institute AB, för att få en djupare förståelse och se hela processen från olika perspektiv. Dels från handledarnas synvinkel och dels från de som går traineeprogrammet och till sist de som är färdiga med traineeprogrammet. Studien bygger på ett induktivt förhållandesätt då den utgår från empirin och tar stöd i teorin. Vi har valt att använda oss av Herzbergs (1968) tvåfaktorsmodell samt andra teorier som behandlar inre- och yttre motivationsmodeller. Det vi har kommit fram till i denna studie är att den inre motivationen har en betydande roll för motivationen hos respondenterna. Utan en inre motivation drivs de inte framåt. En upprepande motivationsfaktor är arbetsuppgiftens karaktär då alla respondenter lägger stor vikt vid sina arbetsuppgifter. Ytterligare en viktig del i studien är att traineerna skapar ett stort nätverk då de är ute i olika delar av organisationen genom traineeprogrammet. Både traineerna och organisationen har användning av detta i ett senare skede, vilket är styrkan med ett traineeprogram. Ett bra citat vi fick ut i denna undersökning är - ”får man ansvar tar man ansvar” / Within organizations today the number of well-educated individuals are growing, which means that more people will be motivated to seek knowledge. Today organizations use traineeprograms to develop this knowledge. An organization should continuously work for organizational learning where knowledge is created, captured and shared within the organization. From an organizational point of view traineeprograms are developed to ensure that its future leadership survives by attracting top students. The main goal of a traineeprogram is to provide, maintain and improve the skills necessary to help an organization achieve its goals. The traineeprogram creates a competitive advantage for the organization by improving its greatest asset, the employees. To maintain these competitive advantages, the organization has to motivate the trainees to remain in the organization after a completed traineeprogram. There-fore becomes the motivation an important aspect of working life. Motivation is something that affects us all and there are different perspectives on motivation. Not everyone has the same priorities and motivations, and therefore we have chosen to investigate what motivates a trainee and how motivational work looks like in the traineeprograms.

The purpose of this study is to examine the reflections of consultant managers on work motivation within the IT-industry. The study investigates what consultant managers believe are the critical reasons that flexible employment enhances motivation. Furthermore, it will consider the specific work undertaken by consultant managers to increase their employees' motivation. This qualitative study was performed using the method of semi-structured interviews on nine consultant managers from the IT-industry in Sweden.  By summarising and comparing the empirical evidence obtained through interviews and comparing it to the fundamental motivation theories revealed in previous academic research, the study revealed three distinctive factors that consultant managers consider to promote work motivation in relation to a consultant employment. Firstly, consultants need to be stimulated and empowered to evolve within their work which directly feeds into second finding that motivation can best be achieved if they can manage their own projects. Additionally, consultants need to find their work meaningful in order to feel motivated. Finally, consultant managers practice effective leadership by offering the consultants more control over their work, thereby increasing motivation. Additional findings also revealed that managers can act as sounding boards for employees and can strategically allocate projects to fit each consultant. / Syftet med studien är att undersöka konsultchefers reflektioner kring arbetsmotivation inom IT-branschen. Första frågeställningen undersöker vilka specifika faktorer konsultchefer anser är motivationshöjande i förhållande till en flexibel anställning. Andra frågeställningen undersöker hur konsultchefer beskriver att deras motivationsarbete bedrivs i praktiken. Studien är av kvalitativ karaktär och har utförts genom semistrukturerade intervjuer med nio olika konsultchefer inom IT-branschen i Sverige. Det empiriska materialet har kategoriserats utifrån chefernas enhetliga reflektioner för att sedan jämföras med grundläggande motivationsteorier, samt tidigare forskning kring området. Resultatet visar tre utmärkande faktorer som konsultcheferna upplever främjar arbetsmotivation i relation till konsultanställningen. Konsulten motiveras av att ges möjlighet till utveckling och stimulans, känna meningsfullhet i arbetet och av att få vara sin egen entreprenör. Vidare beskriver cheferna hur de bedriver sitt motivationsarbete i praktiken. Resultatet visar att deras ledarskap utgår från att erbjuda en hög frihetsgrad i arbetet, att agera “bollplank” och att utföra strategiska val vid fördelningen av uppdrag.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetarnas erfarenheter av aktiveringsinsatser i en verkställande verksamhet, vars avsikt är att få arbetslösa till arbetsmarknaden. Studien är genomförd på en kommunal arbetsmarknadsverksamhet som är uppdelad i två verksamheter i Sverige. En kvalitativforskningsmetod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma på Jobbcentrum som blev två coacher och fyra vägledare. Empowerment, handlingsutrymme och Banduras (1997) begrepp Self-efficacy har gjort studiens teoretiska referensram. Studiens resultat visar att en central del av arbetet med aktiveringsinsatser omfattar motivationsarbete och även framhävandet och stärkandet av deltagarnas förmågor och resurser. Vägledarna och coacherna åstadkommer detta genom användandet av bland annat projektarbeten och Motiverande Samtal (MI). Det huvudsakliga målet för deltagarna är att nå egen försörjning. Därför stöttas de med att skapa egenskaper och färdigheter som gör dem anställningsbara då flera deltagare upplever svårigheter med att bibehålla en ställning på arbetsmarknaden. Utmaningar i form av begränsningar och svårigheter hanteras av vägledare och coacher utifrån egen handlingsberedskap, som till stor del består av erfarenheter och kunskaper. Professionaliteten gentemot deltagarna är av betydelse för vägledarna och coacherna, även om målet är att deltagaren ska uppnå egen försörjning kan olika maktförhållanden uppstå. Resultatet som presenteras bekräftar till viss del tidigare studier som presenteras. / The aim of this study is to examine social workers experiences at government executive organizations work, whose intention is to get unemployed people into the labor market The study was accomplished in a labor market activity that is divided into two activities in in Sweden. A qualitative research method was used and data consisting of semi-structured interviews with six employers in Jobbcentrum was collected. Empowerment and Banduras (1997) definition of the concept Self-efficacy have been used as the theoretical framework of this study. The result shows that a central part of the work with implementation of labor market measures include motivation work and embracing and empowering participants own abilities and capacity. Achieved through different types of project work and motivational conversation (MI in Swedish). The main goal for the participants is to reach self-sufficiency, until they are able to maintain a position in the labor market. Support include creating personal traits and skills that make them employable. Challenges in terms of limitations and difficulties are managed by counselors and coaches with an ability to take action. During their work with participants, imbalance in power does emerge. The result of the study confirms previous studies conducted on this topic.