Skolverket (2018) presenterar i rapporten Attityder till skolan under kapitlet Trivsel och motivation hur enbart 48% av eleverna från årskurs 7–9 tycker skolan ”oftast eller alltid” är rolig. Likaså visar rapporten hur enbart 15% flickor respektive 27% pojkar mellan årskurserna 7–9 upplever att skolan ”alltid” är meningsfull. Detta ger en överblick om att en hög andel elever inte upplever att skolan är särskilt motiverande. Vilket får en att fundera, hur ser egentligen motivationsfrämjande arbetet ut i bildundervisningen? I detta examensarbete genomförs en undersökning som ämnar att synliggöra hur motivationsfrämjande arbete ser ut i bildundervisningen med utgångspunkt i frågeställningen: hur och i vilken utsträckning arbetar lärarna för att motivera elever att tro på sin egen kapacitet i bildundervisningsmiljön? Kvantitativa och kvalitativa frågor via enkät användes som metod. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån teorin om tron på sin egen kapacitet (Skaalvik & Skaalvik, 2017). Resultatet visar att de lärare som deltog i undersökningen arbetar i hög grad med motivation på olika sätt i undervisningen. Lärarnas svar har mönster och tecken som är i enlighet med teorin om tron på sin egen kapacitet (a. a.). Det finns bland annat tankar och berättande om att skapa trygghet, arbeta för tillit, berömma elever, samtala om motgångar, anpassningar vid uppgifter och situationer, skapa utmaningar som är realistiska och låta elever vara styrande och påverka deras egen arbetsprocess och deras egen undervisning. Eftersom projektet fick genomföras på avstånd till människor på grund av pågående pandemin så valdes enkät som metod. Det har varit en utmaning att försöka skapa en enkätmetod som undersöker en undervisningspraktik på avstånd, och slutsatsen är att ett komplement av mer kvalitativa metoder hade behövts för att nå en djupare förståelse av lärares motivationsfrämjande arbete.

Senaste PISA-undersökningen från 2022 visar att svenska elevers kunskaper försämras inom viktiga kärnämnen, samtidigt som statistik visar att varannan gymnasieelev saknar motivation till sina studier. Syftet med den här rapporten är därför att undersöka gymnasieelevers upplevda motivation i olika former utav gymnasieskolor, med en avgränsning till lektioner inom företagsekonomiska ämnen. Syftet har konkretiserats genom tre frågeställningar som besvaras utav 219 ekonomistudenter som studerar på samma ort i norra Sverige på antingen ett idrottsgymnasium eller på ett vanligt gymnasium. Data erhålls genom en enkätundersökning utformad utifrån en Likert-skala i fem steg, där det är elevernas upplevelser som ligger till grund för föreliggande rapport. All data tolkas och kodas utifrån olika analysmetoder för data på ordinalskalenivå. Resultaten stöds av flera motivationsteorier; att nyttovärdet och det personliga värdet är motivationsfrämjande, att inre värde är viktigare än yttre kontrollerad motivation, att positiva resultat attribueras internt samt att elevens kostnad till att studera under lektionstid har en negativ inverkan på motivationen. Resultaten visar även att mer varierad undervisning samt samarbeten med företagare i samhället stimulerar elevernas motivation. Motivationen på idrottsgymnasiet visade sig dock vara lägre. Detta diskuteras kunna bero på ett lägre nyttovärde, det vill säga att elever på idrottsgymnasium tänker mer på sin idrottskarriär än på kommande universitetsstudier. Ett förslag på framtida forskning är därför att undersöka nyttovärdet kopplat till i vilken grad elever på idrottsgymnasium satsar på att livnära sig på sin idrott.

Tidigare forskning visar att motivation i matematik hos elever i förskoleklass och lågstadiet är avgörande för deras utveckling, prestation och engagemang. I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur lärare som är behöriga i förskoleklass och lågstadiet arbetar motivationsfrämjande för elever med låg motivation. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av självbestämmandeteorin som behandlar tre grundläggande behov för motivation samt inre/yttre motivation. Studiens datainsamlingsmetod var kvalitativ och fem lärare intervjuades. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna genom en tematisk analys. Denna analys ligger till grund för studiens resultat där våra tre forskningsfrågor besvarades. Vårt resultat visade fyra huvudsakliga klassrumsfaktorer som lärare upplever kan påverka elevers motivation; gruppåverkan, lärarens inställning, arbete i mindre grupper samt lustfyllt lärande. Resultatet visade också fyra exempel på arbetssätt som kan främja elevernas motivation; varierad undervisning, spel, elevernas inflytande samt beröm/belöningar. Till sist visade resultatet också att elevernas variation av kunskapsnivåer samt brist på resurser kan utgöra hinder för lärarnas motivationsfrämjande arbete. Den slutsats vi drar är att samtliga lärare i studien anser att motivation är en viktig del av matematikutvecklingen som de kontinuerligt tar hänsyn till, även om det motivationsfrämjande arbetet sällan har en avsatt tid i deras planeringar. Vårt resultat visar att det finns flera olika arbetssätt för att främja elevers motivation och att de olika arbetssätten kan stimulera antingen inre eller yttre motivation eller en kombination av de båda.

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras. Ledaren har påverkansmöjligheter över flertalet av de faktorer som skulle kunna höja medarbetarnas arbetsmotivation. Fokus bör därför riktas mot dessa motivationsfrämjande faktorer. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how employees´ perceive that work motivation can be enhanced and the leaders’ impact on it. Furthermore the authors wish to examine which motivational factors that contribute to employees’ work motivation in the organization where the study was conducted and how well their work motivation is promoted. A qualitative method has been used to conduct this study and its material has been gathered from eight qualitative interviews with employees in the organization. The result shows that several factors contribute to the work motivation, for example the influence of social factors and the salary is stressed. The work motivation could, through a series of motivational factors, be more promoted. The manager plays an important role and can influence most of the motivational factors that are needed for enhancing the employees’ work motivation. Focus should therefore be directed towards these motivational factors.