Spelling suggestions: "subject:"multiprofessionellt tem"" "subject:"multiprofessionellt term""
1 |
Samordning med liv som insats : ‐ En studie av avdelningen för luftburen intensivvård på Akademiska universitetssjukhuset i UppsalaAhlgren, Mikaela, Westin, Mikaela January 2011 (has links)
Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation. Studien kom fram till att kommunikation får särskild betydelse när en utomstående profession lyfts in i ett sjukvårdsteam. Samordningsformen av implicit karaktär är något team i sjukvården bör ta hänsyn till eftersom hög grad av implicit samordning kan vara en säkerhetsrisk för både besättning samt patienten. Vid interprofessionellt arbete där det krävs interaktion blir tydliga gränser mellan professioner viktigt, då en gränsöverskridning mellan professionerna kan resultera i negativa konsekvenser för patienten.
|
2 |
Elevhälsoarbete i grundskolor och specialpedagogens uppdrag och rollÅkerholm, Jenny, Carlsson, Ingrid January 2022 (has links)
Den här studien handlar om elevhälsoarbete i grundskolan och specialpedagogens uppdrag och roll. Studien belyser hur elevhälsoarbete struktureras och genomförs för att möta Skollagens krav om en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka elevhälsoarbete i grundskolor och specialpedagogens uppdrag och roll. Ett särskilt intresse var att undersöka specialpedagogers arbete i elevhälsoteamet så som det nedskrivits och beskrivits. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och utgick från dokument och semistrukturerade intervjuer. Åtta elevhälsoplaner och åtta specialpedagoger deltog i studien. Studiens teoretiska ramverk var utvecklingsekologisk systemteori. Resultatet visade att vissa elevhälsoplaner var mer detaljerade än andra genom att de beskrev både vad elevhälsoarbete ska innehålla och hur det ska genomföras. Resultatet visade även att hälsofrämjande och förebyggande arbete sker på skolor och att en viktig funktion i det arbetet kan vara nedskrivna rutiner och en levande elevhälsoplan som kan användas i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare synliggjordes också specialpedagogers upplevelser av att lärare förväntar sig direkta insatser av dem i arbetet med elever. En implikation till specialpedagoger är att värna att detaljerade elevhälsoplaner utvecklas då de troligen kan stötta elevhälsoarbetet genom att tydliggöra både innehåll och genomförande samt kan ge tydliga arbetsbeskrivningar för professionerna i elevhälsoteamet, men även tydliggöra ansvaret hos lärare och andra verksamma inom skolan.
|
3 |
Upplevelser av simuleringsträning vid vård av akut sjuka barnBjur, Alexandra, Knutsson, Svante January 2020 (has links)
Bakgrund: Barn identifieras som en grupp som är extra känsliga för att drabbas av vårdskador. För att minska risken för vårdskador behöver personalen kunna samarbeta i team samt ha bra redskap för att kommunicera. Simulering beskrivs som en metod där träning av detta utförs i en säker miljö som efterliknar verkligheten. Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av simuleringsträning vid vård av akut sjuka barn på barnklinik. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på en barnklinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Deltagarna i studien uppgav att simuleringsträningen gav dem en större kännedom om vad som förväntas av dem i deras yrkesroll vid vård av akut sjuka barn. Denna kännedom gav dem en trygghet och skapade ett lugn i en akut situation med ett sjukt barn. Att träna i multiprofessionella team skapade en möjlighet för personalen att utveckla teamarbetet. Att kommunicera på ett tydligt sätt och att förmedla sina tankar var en stor lärdom från simuleringsträningen. Deltagarna uttryckte att det är under reflektionen, där de får se på film hur de agerat och sedan diskutera teamets arbete, som de lär sig mest. Slutsats: Att träna simulering gav deltagarna en större trygghet i de svåraste situationerna inom vården av akut sjuka barn. Genom förbättrad kommunikation och större kunskap om sina egna och andras uppgifter i ett team upplevde deltagarna att teamarbetet utvecklades efter simuleringsträning. De förbättrade kunskaperna kom efter att deltagarna hade genomfört ett scenario och sedan diskuterat och reflekterat över sitt agerande i reflektionen. / Background: Children are identified as an extra vulnerable group to be affected by mistakes in the healthcare. To be able to reduce this risk, the healthcare staff must be able to cooperate in teams and have good communication skills. Simulation based training is described as a method where teamwork and communication is trained in a safe environment that resembles reality. Aim: To describe the healthcare staff’s experiences of simulation based training when caring for acute ill children in a pediatric clinic. Method: A qualitative interview study was implemented at a pediatric clinic at a medium-sized hospital in Sweden. A content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was performed to analyze the interviews. Results: According to the participants simulation based training gave them more knowledge about what was anticipated of them in there profession when caring for acute ill children. This knowledge gave them a feeling of security and calmed them down in an acute event with an ill child. Training in multiprofessional team created an opportunity to develop team work. To communicate in a distinct way and to mediate thoughts was a great lesson learned from simulation based training. The participants expressed that they learned the most during the reflection, where they saw on film how they acted during the simulation, and then got to discuss how the team worked. Conclusion: Simulation based training gave the participants a greater security when caring for the most severely acute ill children. Through improved communication and a greater knowledge of their own and others tasks in a team, the participants experienced that the teamwork improved after simulation based training. The improved knowledge came after the participants had done a scenario and then discussed and reflected about their acting during the reflection.
|
4 |
Förflyttning - en grundläggande rättighet : Fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sin roll i förskrivningsprocessen av elrullstolar till barn / ”Locomotion – a fundamental right” – Physioterapists’ experiences working in the prescription process of powered mobility for childrenForsell, Jenny, Öhlander, Tove January 2020 (has links)
Introduktion: Elrullstolen anses idag vara en viktig terapeutisk insats som optimalt introduceras i ett tidigt skede. Elrullstolen ger ett barn möjlighet att ta sig från punkt A till punkt B, men kan även bidra till att uppnå milstolpar i barnets utveckling samt öka dess delaktighetsgrad. I Sverige tillhandahålls dessa hjälpmedel genom förskrivningsprocessen, där målet är att öka brukarens upplevda livskvalité. Flera olika professioner kan ingå i denna process som ett team där bland annat fysioterapeuten ofta ingår. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sin roll i förskrivningsprocessen av elrullstolar till barn. Metod: Metoden för uppsatsen var kvalitativ innehållsanalys. Totalt har fem fysioterapeuter som arbetar på habiliteringsverksamhet eller hjälpmedelscentral i Västerbotten och Hälsinglands län intervjuats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med frågor som berörde fysioterapeutens arbete med förskrivningsprocessen. Resultat: Alla informanter var tydliga med att de inte var förskrivningsansvariga. De såg dock sin kompetens som värdefull och upplevde att de som fysioterapeuter fyller en viktig funktion i förskrivningsprocessen, i synnerhet vad gällde sittbedömningar. Informanterna såg en tidigt initierad förskrivning som positivt för barnet. För att detta ska bli möjligt ansågs ett välfungerande teamarbete samt en förtroendefull relation till barnets familj och nätverk som viktiga faktorer. Dessa personer blir även viktiga för att stödja barnet i att köra på ett säkert och effektivt sätt. Analysen av materialet resulterade i temat “Fysioterapeuten arbetar för att skapa självständig förflyttning hos barnet och ser detta som en grundläggande rättighet” samt fem stycken kategorier med 10 underkategorier. Kategorierna var “Fysioterapeuten har en viktig roll och bidrar med unik kunskap, fysioterapeuten har sitt fokus på barnets fysiska behov och förmåga att ta eget ansvar, Fysioterapeuten ser personer i barnets närhet som en viktig del i teamet, Barnet får en chans att vara som andra, Skapa allians med föräldrar krävs för tidig initiering. Konklusion: Fysioterapeuten bidrar med unik kunskap och har en självklar roll i förskrivningsprocessen. Att våga ta plats i processen har i denna studie kopplats till erfarenhetslängd. Det kan därför finnas anledning att inom fysioterapeutprogrammet tydligare lyfta vikten av att våga ta plats.
|
5 |
Anestesi- och ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamarbete vid interhospitala transporter : en intervjustudieHalt, Julia, Anders, Strannerdahl January 2017 (has links)
Bakgrund: Interhospitala transporter ökar årligen inom Sverige. För att en interhospital transport skall utföras med god vårdkvalitet ställs höga krav på samarbete mellan de olika professionerna. Ett väl fungerande team underlättar arbetet och leder till ökad trygghet hos personalen vilket troligen kommer att påverka den vård patienten får. Det finns emellertid begränsad kunskap om hur teamarbetet fungerar vid interhospitala transporter och vad personalen har för erfarenhet av det. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet vid interhospitala transporter. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv anestesi- och ambulanssjuksköterskor vid två olika regioner i södra Sverige under våren 2017. Analysen företogs med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier med underkategorier. Erfarenheterna tyder på ett överlag välfungerande teamarbete vid de interhospitala transporterna. Kommunikation, ansvarsfördelning och tidigare erfarenheter uppfattades påverka samarbetet samt den vård som patienten fick. Relationerna i teamet samt attityder hos teammedlemmarna innebär en utmaning för synergin i teamet. Slutsats: Ett välfungerande teamarbete utgörs av tydlig kommunikation, relationerna i teamet samt grundlig kompetens vilket framkallar en trygghet i teamet. Erfarenheterna av samarbetet vid interhospitala transporter är bra samtidigt som det finns ett behov och en vilja till förbättring. / Background : The interhospitala transports of intensive care patients is increasing every year in Sweden. To make sure that the transport between the various units are- performed to the highest possible level of care it is vital that a high standard of co-operation is performed with all professionals involved. Well organized teamwork eases the workload and helps to give a feeling of security with all staff involved which is then likely to positively affect the care of the patient in focus. However there is still a limited knowledge about how a well functioned teamwork is interpreted between all parts involved in transportation of intensive care patients. Purpose: The purpose with this study was to describe the Nurse anesthetists and Ambulance nurses experiences of teamwork at interhospitala transports. Method: This study was implemented with a qualitative method where semi-structured interviews took place with 12 Nurse anesthetists or Ambulance nurses in two different regions in the south of Sweden during the spring of 2017. The analysis was completed with a qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The result is presented in four categories. The experiences of those involved gave an interpretation of a mainly well-functioning teamwork. However communication, division of responsibilities and competence are main factors with recurring issues which was perceived to affect the cooperation of all professions involved and of course the treatment that the patients receive. The relations in the team as well as the attitudes of the team members funds challenges for the synergy in the team. Conclusion : A well functioning teamwork is built from clear communication, relations in the team and thorough expertise which will lead to a feeling of safety in the team. The experiences of the cooperation in interhospital transports are good, at the same time as there is a need and a will to make improvements.
|
Page generated in 0.0774 seconds