Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva musiklärares upplevelse av genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan som ägde rum i början på 1990-talet samt dess effekter. Studien har genomförts med utgångspunkt i analys av semistrukturerade intervjuer och tidigare forskning om kommunaliseringen. Resultat visar att musiklärarna i studien var negativt inställda till en kommunalisering samt att de under årens lopp inte har ändrat uppfattning. En betydande orsak till deras inställning är efterfrågan av likvärdighet mellan skolor. Lärarna i studien efterfrågar likvärdighet och anser att ett statligt huvudmannaskap ökar förutsättningarna för likvärdighet ute i kommunerna.

Genus är något som berör alla lärare någon gång i yrkeslivet och ett viktigt begrepp som lärare och elever behöver ta ställning till i klassrummet. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra musiklärares på gymnasiet planeringsarbete och agerande i musikklassrummet samt gymnasieelevernas val av instrument och låtgenre ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram ett resultat har gruppintervjuer med både lärare och elever gjorts på en gymnasieskola i Sverige. Undersökningens resultat visar att både lärare och elever är medvetna om de rådande könsmönster och genusskillnader som förekommer i musikklassrummet. Detta tycks dock vara mer vanligt i de yngre åldrarna. Resultatet visar att grupptryck, rädsla för andras åsikter, normer i musikklassrummet och tidigare föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt har en stor påverkan på elevernas val av instrument och låtgenre.

<p>I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.</p><p>Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.</p><p>Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.</p>

<p>Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. </p><p>Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar. Trots detta fortsätter de att genomföra lektionen/momentet om och om igen! Hur utvärderar dessa lärare? </p><p>Mitt arbete bygger främst på de intervjuer som jag har gjort med två musiklärare och några av deras respektive elever. Utgångspunkten för arbetet är i övrigt Lpo 94, som skall ligga till grund för all undervisning, samt den övriga litteratur som jag kommer att presentera nedan. I litteraturgenomgången finns bland annat en kort historik över musikämnets utveckling i Sverige. </p><p>Jag presenterar sedan mina intervjuer med lärare och elever samt de frågor som jag använde mig av under intervjutillfället. Intervjuerna är i sammandrag samt återgivna objektivt och så noga som möjligt för att ge en bättre förståelse för mitt subjektiva resonemang som sedan följer under rubriken"diskussion". I denna diskussion knyter jag även an till den litteratur som jag har läst. Jag tycker att intervjuerna har gett mig en bra uppfattning om hur musiklärare ute på fältet verkligen arbetar. Extra intressant var det att jag av en slump träffade två så pass olika lärare. </p><p>Naturligtvis arbetar de liknande på många sätt (på grund av Lpo?) men de skiljer sig ganska mycket åt vad det gäller kunskapssyn och framför allt hur de utvärderar sin undervisning.</p>

<p>Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. </p><p>Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre. Samtidigt har resultaten visat att enkäten behöver struktureras om på vissa frågor och det kan behövas några frågor till för att få så fullständigt resultat som möjligt. </p><p>Framförallt har jag kommit fram till att förhållandet mellan klasserna och musikläraren skulle kunna bli bättre genom att låta eleverna bli mer involverade i planerandet av undervisningen. Det verkar även som att klasslärarens inställning till musik påverkar eleverna.</p>

No description available.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar. Trots detta fortsätter de att genomföra lektionen/momentet om och om igen! Hur utvärderar dessa lärare? Mitt arbete bygger främst på de intervjuer som jag har gjort med två musiklärare och några av deras respektive elever. Utgångspunkten för arbetet är i övrigt Lpo 94, som skall ligga till grund för all undervisning, samt den övriga litteratur som jag kommer att presentera nedan. I litteraturgenomgången finns bland annat en kort historik över musikämnets utveckling i Sverige. Jag presenterar sedan mina intervjuer med lärare och elever samt de frågor som jag använde mig av under intervjutillfället. Intervjuerna är i sammandrag samt återgivna objektivt och så noga som möjligt för att ge en bättre förståelse för mitt subjektiva resonemang som sedan följer under rubriken"diskussion". I denna diskussion knyter jag även an till den litteratur som jag har läst. Jag tycker att intervjuerna har gett mig en bra uppfattning om hur musiklärare ute på fältet verkligen arbetar. Extra intressant var det att jag av en slump träffade två så pass olika lärare. Naturligtvis arbetar de liknande på många sätt (på grund av Lpo?) men de skiljer sig ganska mycket åt vad det gäller kunskapssyn och framför allt hur de utvärderar sin undervisning.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre. Samtidigt har resultaten visat att enkäten behöver struktureras om på vissa frågor och det kan behövas några frågor till för att få så fullständigt resultat som möjligt. Framförallt har jag kommit fram till att förhållandet mellan klasserna och musikläraren skulle kunna bli bättre genom att låta eleverna bli mer involverade i planerandet av undervisningen. Det verkar även som att klasslärarens inställning till musik påverkar eleverna.

No description available.

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat. Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut. Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.