Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt. Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut. Med hjälp av diskursteori och dess verktyg har maktförhållanden kartlagts för att möjliggöra undersökandet av vad som bestämmer hur konstruerandet av legitimeringen sker. Resultatet visar att legitimeringen sker utifrån musikupplevelsens egenvärde och självförklarande värde i stor utsträckning, även om argument om musik som ett medel till någonting utommusikaliskt finns närvarande. Fem olika teman har identifierats varifrån argumentationen för musikämnet utgår. I materialet framkommer att de intervjuade förhåller sig till en hegemoni där kunskap bör vara mätbar och till nytta. Musik som kunskap faller utanför denna ram och betraktas därmed som en illegitim form av kunskap. I förhållande till denna hegemoni framstår informanterna som antagonister. Det finns en kamp om hur kunskap ska förstås, ett vi och ett de skapas mellan de kunskaper eller ämnen som ses som legitimaoch de som ses som illegitima.

Dubblett finns

This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc. / Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum. / <p>Lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Lärarexamen

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet? Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin. Lärarens ålder, intressen och utbildning påverkar undervisningsinnehållet i större grad än vad till exempel kursplanen i musik gör. Det finns inget gemensamt läromedel i musik, utan lärarnas eget material utgör den huvudsakliga materialkällan. Sången har fått allt mindre plats i musikundervisningen. Lärarna urskiljer fem faktorer som utgör hinder i deras undervisning: lektionstid, gruppstorlek, lokaler, resurser samt elevernas olika förkunskaper.

Abstract Syftet med denna uppsats är att kartlägga elevers musikintresse för att sedan ta reda på om eleverna blir bemötta i sitt musikintresse i skolan och i så fall på vilket sätt. Syftet är också att jämföra skolor med och utan musikprofil för att se likheter och skillnader. Detta görs genom att i litteraturgenomgången motivera varför musiken bör användas i skolan och varför lärarna borde utgå från elevernas musikintresse. För att sedan besvara på uppsatsens problemprecisering, hur elever i skolor med musikprofil samt utan musikprofil upplever att deras musikintresse används under skoldagen, genomförs en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fyra skolor där två skolor har en uttalad musikprofil. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att eleverna i alla skolorna ofta lyssnar på musik, men de anser inte att deras favoritmusik används i skolan. Resultatet visade på små skillnader mellan skolorna med och utan musikprofil, den största skillnaden var att eleverna i skolorna med musikprofil lyssnade oftare på musik i skolan. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att eleverna ansåg att musik var bra och kunde hjälpa dem varva ner eller "jobba på". Tyvärr ansåg inte eleverna att deras favoritmusik användes i skolan. Eleverna vill att Mp3-spelare ska tillåtas i skolan då de hjälper dem exempelvis vid läxläsning, eller när de skriver och räknar. Slutsatsen är att elevers musikintresse inte används i skolan, varken på skolorna med musikprofil eller skolorna utan, och skillnaderna mellan skolorna var väldigt små.

Denna uppsats har syftat till att undersöka elevers uppfattningar av att arbeta med digitala verktyg i sångundervisning. Med hjälp av inspelningsverktyg i musikstudio fick elever analysera sina egna sångtagningar och på så vis arbeta med självbedömning. Efter tre inspelningstillfällen gjordes intervjuer där intentionen var att fånga de medverkande elevernas uppfattningar av att arbeta med datorstödd självbedömning i sångundervisning. De medverkande eleverna gick i grundskolans senare år. Intervjuerna visar att eleverna uppskattat denna typ av sångundervisning med hjälp av digitala verktyg. Eleverna beskriver dock inledningen på inspelningsperioden som ovan. Jämförelser med kommersiellt utgivna produktioner gjorde att eleverna uppfattade sina egna inspelningar som dåliga i initialskedet. Det framkom att det var på framförallt fyra områden som eleverna gjort självbedömningar på sig själva, vilka också analyserats utifrån de teoretiska begreppen feed up, feed back och feed forward. Dessa var tonhöjd, rytmik, uttal och dynamik. Då eleverna uppfattat brister i sångtagningar användes olika strategier att korrigera dessa. Eleverna uppskattade att de fick sjunga i ett individuellt sammanhang där inga hänsyn behövde tas till andra klasskamrater, vilket gjorde att eleverna vågade ta i och använda sina röster på nya sätt. De medverkande eleverna framhåller också att de vill lära sig mer om digital teknik och att kunna sköta inspelningar på egen hand.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik.

Studiens syfte är att bidra med förståelse rörande vilka normer lärare ger uttryck för under musiklektionerna. Denna studie riktar sig mer specifikt mot grundskolans musikundervisning i årskurs fem och sex och har fokus på vilka normer som bildas av det som läraren säger i klassrummet under lektionstiden. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin samlades in genom ostrukturerade observationer av lektioner där anteckningarna från dessa observationer låg till grund för analysen. Studien har undersökt fyra olika lärare på fyra olika skolor i en medelstor stad i södra Sverige under två på vardera följande lektioner. Resultatet delades i tre olika delar Normer och värden, Skolans normer samt Ständig positionering. Genom analysen av empirin visade det sig att lärare uttrycker normer som vilar på tankar om alla människors lika värde, samhörighet, jämställdhet och solidaritet. Det visade sig även att lärare, genom sitt ordval och agerande, försökte skapa en vilja hos eleverna att agera för andras bästa och att eleverna ska ta ansvar för såväl sitt eget agerande som individ och som en del av gruppen samt att de vill att eleverna tar ansvar för den sociala skolmiljön. De normer som utmanas mest i klassrummet är de normer som rör ordningen i klassrummet där läraren främst måste stå upp för normen att det är läraren som bestämmer i klassrummet.