Syftet med detta arbete är att undersöka barnens egna syn på skolans musikundervisning i förhållande till sin egen musiksmak? Vi har intervjuat barn i årskurs tre och fyra om deras musiklektioner samt deras personliga musiksmak. Den huvudsakliga frågeställning vi har utgått från är "Hur ser barn på musikundervisningen i förhållande till sin egen musiksmak?". Vi har kommit fram till att nästan alla barnen som ingått i vår undersökning är nöjda med musikundervisningen men att de samtidigt vill att den ska innehålla mer populärmusik

Detta examensarbete är inriktat på musikundervisningen och dess olika praktiska och teoretiska delar. I en enkätundersökning har elever fått svara på vilken syn de har på musikundervisningen och hur de kan ha användning av den i framtiden. En musiklärare har intervjuats för att ge ett lärarperspektiv på de frågor som väckts hos mig som författare, när jag gått igenom resultatet av enkätfrågorna. Syftet med undersökningen har varit att se vilken syn elever har på musikundervisning. I undersökningen har jag använt litteratur från musikvetenskapliga sammanhang för att försöka få fram fakta och åsikter kring de olika svar som framkommit av enkätundersökningen. Resultatet av enkätundersökningen visar att många elever ser musikundervisningen som ett roligt ämne där de får lära sig att spela instrument men de tar inte undervisningen helt på allvar och en del har svårt att se att de har nytta av musikundervisningen i framtiden.

The purpose of this study was researching how video feedback could be a resourceful aid when helping teenagers reflect upon their own vocal learning in the singing education. My research involved students aged fifteen and it was performed at (eller in? kanske kolla upp?) a middle school somewhere in Sweden. The investigation included four participants, which all had different experience in vocal performance. The main focus in this survey was on the individual aspects of performance, and I therefore excluded group- and ensemble play. My role in the research, was to observe the participants and their reflections about feedback by using video in order to develop musical knowledge. The result of the study showed that the participants had great use of video feedback as a tool for self-assessment. They also reflected and described their own teaching process with great musical vocabulary such as vocal pitch, dynamic, accent and personal expression. The students managed to do both critical and positive reflections on their vocal performance and all at a very high standard.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi. Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet. Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

Denna text behandlar plankning, det vill säga inlärning av musik ifrån inspelningar. Plankningåsyftar för det här arbetet både plankning av sitt eget instruments stämma i en given låt samtinlärning av den stämman. En annan vanlig betydelse – som inte berörs i detta arbete – är attplankning även innefattar transkribering, det vill säga att skriva ned det som plankas inotskrift. Studien har gjorts med en rockensemble med musiker på musikhögskolenivå.Deltagarna har fått planka totalt fem låtar enskilt och sedan spelat dessa låtar tillsammans utannoter eller minnesanteckningar. De plankade bara sina egna stämmor. Sedan har deltagarnaoch jag i grupp diskuterat hur deras plankning gått och hur de ser på resultatet, vilket i det härfallet var en genomspelning av en låt. I själva plankningsmomentet var däremot bådeminnesanteckningar och noter tillåtet att använda. Arbetet tyder på att det inte finns en givenstrategi för plankning som fungerar oavsett vilken låt man plankar eller vilket instrument manspelar. För den som bara plankar sitt eget instrument är fokus på att göra det så enkelt sommöjligt för sig, och bara memorera minsta möjliga mängd informationsmängd för att kunnaspela låten. Alla deltagarna tog hänsyn till låtarnas rytmer, groove, tempo och känsla i sinaplankningar. Utöver det var det flera saker som bara vissa av deltagarna behövde ta hänsyntill, beroende på vilken låt de plankade, såsom låtens form, ackordföljd, melodi, tonart, text,innebörd och dynamik.

I denna studie har syftet varit att undersöka musikpedagoger i särskolan och deras planeringssätt och framtagning av lektionsmaterial. Undersökningen har gjorts i form av intervjuer med tre musikpedagoger. I diskussionskapitlet relateras infromanternas svar med den forskning och bakgrund som beskrivs i uppsatsen. Tidigare forskning beskriver att vid planering använder sig pedagoger oftast av improvisation, elevinflytande och egen erfarenhet. Vid framtagning av material är det oftast lektionens aktivitet, elevers musiksmak och färdighetsnivå som styr innehållet enligt tidigare forskning. Studien visar att alla tre pedagoger använder sig mycket av sin erfarenhet vid planering. Framtagning av material skiljer sig på så sätt att en pedagog arbetar mycket med elevinflytande där eleven oftast bestämmer materialet. En annan pedagog har sångpärmar på skolan med många sånger och den tredje pedagogen kan oftast använda sig av nätet för att hitta sånger till förutbestämda teman som skolan ska arbeta med.

<p>Bakgrund</p><p>Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna</p><p>Metod</p><p>Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon.</p><p>Slutsats</p><p>Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning</p>

<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar “Musikens sammanhang och funktioner”, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område. Den metoden som valdes är den kvalitativa intervjun. De som deltog i dessa intervjuer var fyra musiklärare, två män och två kvinnor, med lång erfarenhet av musikundervisning riktad mot elever i grundskolans senare år. Resultaten visar på att det finns ett samband mellan informanternas utbildning, musikaliska bakgrund och hur de planerar, genomför och organiserar musikundervisningen. Resultaten pekar även på att undervisningen inom Musikens sammanhang och funktioner mest är inriktad på momentet musikhistoria och då i synnerhet pop- och rockmusik. Resultaten visar också att Musikens sammanhang och funktioner inte får något större utrymme av den totala undervisningstiden.

Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus.          Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.