Gauffin, Kerstin & Willysson, Ann-Charlotte. (2006). Bättre koncentration och skoltrivsel genom avslappningsträning. En studie i skolår 2. (Improvement of Concentration and Classroom Atmosphere through Relaxation Training. A Study in Grade 2.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte är att göra en kvalitativ fallundersökning med experimentell design.Syftet med följande arbete är att studera om avslappningsträning med elever i åttaårsåldern kan påverka deras koncentration och skoltrivsel. Vi vill se om en relativt kort men frekvent träningsperiod kan ge effekt på elevers skolprestationer.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning Utifrån olika avslappningsprogram gjorde vi ett eget program som skulle vara omväxlande och intressant för eleverna. Vi gjorde också ett lästest före och efter träningsperioden. Genom observationer och frågeformulär med elever och pedagoger har vi fått ett resultat.Våra resultat visar på en förbättring i läsförmåga och en ökning på lästestet för samtliga elever i träningsgruppen. Eleverna själva upplevde att arbetet gick mycket lättare än tidigare. De hade lättare att koncentrera sig och arbetsglädjen hade ökat.

Bakgrund. De senaste årtiondena har betydelsen av nitrat, nitrit och kväveoxid (NO) ikroppen blivit känd. Ett dietärt intag av nitrat har i flera kliniska studier visat sig haflera positiva hälsoeffekter, speciellt relaterat till att förbättra den kardiovaskulärafunktionen men även i idrottsammanhang har det påvisats positiva effekter, så somminskad syrekostnad och ökad muskulär verkningsgrad. De flesta studier undersökerdock akut intag av nitrater och prestationer <60 minuter.Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 500 mlrödbetsjuice om dagen samt en fjärde dos á 250 ml rödbetsjuice på testdagen kan ökaprestationen hos motionärer genom att mäta hur lång distans de kan cykla under ettlångdistanspass på 2 timmar.  Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad crossover studie utfördes påtotalt 7 st fullt friska försökspersoner, tre män och fyra kvinnor. Testdeltagarnagenomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning med två olika typer av kosttillskott,rödbetsjuice, vilket innehåller nitrat och placebo (blåbärsjuice). En sex dagar lång washout period separerade de två testtillfällena. Totalt genomfördes sju olika mätningar;längd och vikt, blodtryck, puls, cykeltest, laktatvärden och upplevd ansträngningregistrerades. Ett parat t-test och ett icke-parametriskt test användes i den statisktiskaanalysen för att jämföra placebo och nitrat vid första och andra testtillfället.  Resultat. En signifikant skillnad (p<0.02) i prestationsförmåga kunde uppvisas efterintag av nitratprov. Puls-, laktat- och blodtrycksvärden uppvisade ingen signifikantskillnad.  Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättradeprestationsförmågan med 4,1 % utan att påverka puls eller upplevd ansträngning. Dennastudie visar på att nitrat kan användas som kosttillskott för att öka sinprestationsförmåga, dock visar studien ingen skillnad i blodtryck varav man kan draslutsatsen att det främst är idrottare som drar nytta av dietärt intag av nitrat. / Aim: To investigate whether three days of dietary with nitrate intake in the form of 500 ml of beetroot juice a day and a fourth dose of 250 ml of beetroot juice on the test day could increase the performance of athletes by measuring how much distance they can bike over a long distance workouts in 2 hours. Method. A randomized double-blind placebo-controlled crossover study was conductedin a total of 7 fully healthy volunteers, three men and four women. The test participantsunderwent twice three days charging with two different types of supplements, beetroot juice, which contains nitrate and placebo (blueberry juice). A 6-day washout period separated the two test sessions. The primary outcome was the distance each cyclist covered at each occation. In addition; height and weight, blood pressure, pulse, lactate and perceived exertion were recorded. A paired t-test and a non-parametric test were used in the statistical analysis to compare placebo and nitrate in first and second testing. Results. A significant difference (p <0,02) in performance was present after intake of nitrate. Heart rate, lactate and blood pressure values showed no significant difference. Conclusion. Three days of nitrate intake and a fourth dose of nitrate on the test day improved performance by 4% without affecting heart rate or perceived exertion. This study shows that nitrate can be used as supplements to boost their performance, however, the study shows no difference in blood pressure which it can be concluded that it is mainly the athletes who benefit from dietary intake of nitrate.

Skillnaden i muskelstyrka mellan dominant och ickedominant ben hos fotbollspelare hartidigare studerats. Det finns inget enhälligt resultat om vilket ben som är starkast eller om detalls föreligger någon skillnad. Tidigare forskning har utfört mätningarna i sittandeutgångsposition vilket inte stämmer överens med fotbollspelares huvudsakliga aktivitet. Syftetmed uppsatsen var att, hos en grupp fotbollspelare i division ett och två, beskriva och jämföraden maximala muskelstyrkan mellan dominant och ickedominant ben. Datainsamlingenutfördes i en liggande utgångsposition då detta ger liknande muskellängdsförhållandet somvid stående. Mätinstrumentet var dragapparaten Genesis Single från Inmotion Intelligence.Studien är en beskrivande, jämförande tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av en grupp manligafotbollspelare i svenska division ett och två.Resultatet i studien visade ingen signifikant skillnad i maximal muskelstyrka mellan dominantoch ickedominant ben. Vinkeln av knäflexion vid vilken knäflexorer respektive knäextensorerutvecklar maximal muskelstyrka, skiljer sig inte mellan dominant och ickedominant ben. Vadgäller den, ur maximal muskelstyrkesperspektiv, optimala vinkeln visar resultatet attknäflexorer inte utvecklar maximal styrka vid samma grad av flexion som knäextensorerna.Detta gäller både dominant och ickedominant ben. Fotboll är en sidodominant idrott menstudiens resultat tyder på att fotbollsutövande inte leder till muskulär obalans mellandominant och icke dominant ben. / The difference in muscle power between dominant and non-dominant leg in soccer has beenpreviously studied. There is no consensus on which leg is stronger or whether a differenceexists or not. Previous research conducted measurements in a seated starting position whichdoes not conform to the soccer player's main activity.The purpose of this study was, in a group of soccer players in Swedish first and seconddivision, to describe and compare the maximum muscle power between dominant and nondominantleg. Measurements were performed in a horizontal starting position as this givessimilar muscle length ratio as when standing. The machine used during the measurements wasGenesis Single from Inmotion Intelligence. The study was conducted with a descriptive andcomparative cross-sectional design. The sample consisted of a group of male soccer players inthe Swedish first and second division.The results of the study showed no significant difference in peak muscle power betweendominant and non-dominant leg. The angle of knee flexion in which knee flexors and kneeextensors develop maximum muscle power, did not differ between dominant and nondominantleg. The results showed that knee extensors did not produce maximum musclepower at the same degree of knee flexion as the knee flexors did. This applied to bothdominant and non-dominant leg. Football is a side dominant sport, but the study's resultssuggest that football practice will not lead to muscular imbalance between dominant and nondominantleg.

No description available.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p<0,001).  Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening.

Bakgrund. Nitrat är ett födoämne som fått stor uppmärksamhet inom forskningen de senaste åren. Studier påvisar blodtryckssänkande effekt, minskad syrekostnad vid submaximalt- och maximalt arbete. Det ökar samtidigt den muskulära verkningsgraden och kan därmed i idrottssammanhang ha eventuell positiv inverkan på prestationen. Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 7 cl rödbetsjuice (0,4 gram nitrat) om dagen, samt en fjärde dos på testdagen kan öka prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test.  Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad korsad studie utfördes på totalt 6 fullt friska försökspersoner, varav tre män och tre kvinnor (ålder 25,5±7 år, VO2max 46,7±22, kroppsvikt 73±17,1 kg, längd 178,8±17,9 cm, BMI 23±6,4). Försökspersonerna genomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning samt en fjärde dos på testdagen med två olika typer av kosttillskott, nitratprov (rödbetsjuice) och placebo (tranbärsjuice). De två testperioderna separerades av en 7 dagars washout-period. Totalt genomfördes fem olika typer av mätningar i följande ordning; längd och vikt, blodtryck, löptest (Coopers test 12min) då även puls och upplevd ansträngning registrerades. I den statistiska analysen tillämpades ett parat t-test för att jämföra placebo, nitrat och första och andra testperiod. Resultat. Ingen signifikant skillnad i prestation vid Coopers test mellan nitrat och placebo. En signifikant prestationsförbättring (p<0.03) noterades dock vid andra löptestet gentemot första. Blodtrycksvärden var inte signifikant olika mellan nitratprov och placebo. Däremot var både systoliskt och diastoliskt blodtryck lägre vid andra mätningen i förhållande till första (Systoliskt bt; p<0.02, diastoliskt bt; p<0.01). Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättrar inte prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test. Försökspersonerna presterade bättre vid andra löptestet än vid första vilket sannolikt beror på en träningseffekt. 60 minuter efter dietärt intag av nitrat har blodtrycket inte påverkats. Lägre blodtrycksvärden vid andra mätningen kan ha orsakats av ”white coat hypertension”.

This study aims to shed light on practices that jazz dance teachers have incorporated into their teaching in order to enhance development of physiological abilities, as well as examine how these practices have become part of their jazz dance teaching practise.The research was conducted through four semi-structured interviews where jazz dance teachers described how they enhance physiological abilities in their dance teaching practice, and which aspects impact their choices. The transcribed interviews were analysed using thematic analysis, supplemented by the application of selected principles for physical training. The results indicated that physiological abilities were mostly enhanced through conventional jazz dance technique training, within the conventional structural framework, and that the physiological aspect is not addressed in the early planning process, but comes along later following the progression of the dance technique training. Furthermore, the results imply that the social construction of a jazz dance training and convention have significant impact to the practices used to improve physiological abilities in jazz dance training. The conclusion is that jazz dance is recognised as a physically demanding genre, where technique training can enhance most of the physiological abilities.