The aim of this thesis is to comprehensively survey and evaluate scholarship, from Ibn Khaldun (1332-1406) to the present, on the fate of Islamic science between the eleventh and sixteenth-centuries, and to outline a more adequate scholarly approach. The thesis also assesses the logic and empirical accuracy of the accepted decline theory, and other alternative views, regarding the fate of Islamic science, and investigates the procedural and social physiological factors that give rise to inadequacies in the scholarship under question. It also attempts to construct an intellectual model for the fate of Islamic science, one that examines the cultural environment, and the interactions among different cultural dynamics at work. Drawing upon Ibn Khaldun's theory and recent substantial evidence from the history of Islamic science, this thesis also entails justifying the claim that, contrary to common assumptions, different fates awaited Islamic science, in different areas, and at different times. For the period of Ibn Khaldun to the present, this thesis presents the first comprehensive review of both classical and contemporary scholarship, exclusively or partially, devoted to the fate of Islamic science for the period under study. Based on this review, the thesis demonstrates that, although the idea that Islamic science declined after the eleventh century has gained a wide currency, and may have been established as the preferred scholarly paradigm, there is no agreement amongst scholars regarding what actually happened. In fact, the lexicon of scholarship that describes the fate of Islamic science includes such terms as: "decline," "decadence," "stagnation," "fragmentation," "standstill," and that Islamic science "froze," to name just a few. More importantly, the study shows that six centuries ago, the Muslim historian Ibn Khaldun provided a more sophisticated and complex theory regarding what happened to Islamic science, which was not utilised except in the work of two scholars. The thesis tests the adequacy of the different claims by applying them to four case studies from the history of Islamic science, and demonstrate that evidence for specified areas shows that different fates awaited Islamic science in different areas and times. In view of the fact that Ibn Khaldun's theory is six centuries old, and that evidence of original scientific activity beyond the eleventh century emerged in the 1950s, what would one expect the state of scholarship to be? One would expect that with the availability of such evidence the usage of "decline" and other single-faceted terms would begin to disappear from the lexicon of scholarship; scholars would show awareness, and criticism, of each other's work; and development of more and more sophisticated concepts would emerge that would explain the fate of Islamic science. The thesis demonstrates that this did not happen. It argues that the key problem is that, after Ibn Khaldun, there was a centuries-long gap, in which even excellent historians used simple, dismissive terms and concepts defined by a limited, but highly persistent, bundle of interpretative views with a dominant theme of decline. These persistent themes within the scholarship by which Islamic science is constructed and represented were deeply embedded in many scholarly works. In addition, many scholars failed to build on the work of others; they ignored major pieces of evidence; and, in most cases, they were not trying to discern what happened to Islamic science but were referring to the subject as part of another project. Thus, in this corpus of scholarship, one that contains the work of some of the 'best' scholars, the myth of the decline remains not only intact but also powerful. Convinced of its merit, scholars passed it on and vouched for it, failing to distinguish facts from decisions based on consensus, emotion, or tradition. There are very few noteworthy cases where Islamic science is being represented in ways that do not imply negativity. There are also some few narratives that present more complex descriptions; however, even Ibn Khaldun's complex theory, which is arguably the most adequate in the scholarship, is non-comprehensive. Some modern scholars, like Saliba and Sabra, present a challenge to the common argument that Islamic science suffered a uniform decline. However, in the absence of any significant challenges to the common claims of the fate of Islamic science, particularly that of decline, it is evident that, at the very least, the scholarship seems to offer support to the work of discourses that construct the fate of Islamic science in single-faceted, simplistic and reductive terms.

<p>Det här arbetet är ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar på frågorna <em>Hur framställs den muslimska familjen i kapitlet islam i läroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framställningarna de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer? </em>För detta har en komparativ metod använts med utgångspunkt i läroböcker, ställda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrågor och underliggande frågor.</p><p>De resultat som framkommer häri är att läroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelämnar barnen. Där fokus ligger på kvinnan. Den här delen, familjen, i de läroböcker som använts, uppfyller de riktlinjer och mål som Lpf 94 och kursplanen ställer.</p><p>Islam är en religion som är världsomspännande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor går många muslimska barn, därför behövs en förståelse för den muslimska familjen både hos lärare och hos andra elever. För att detta skall kunna utvecklas bör lärare vara vakna och medvetna om vad lärobokstexterna har att säga om den muslimska familjen för att om det behövs utveckla denna information. Ett didaktiskt förhållningsätt är ett måste i samband med läroböcker och dess texter.</p><p>En önskan är att fler ägnar sig åt att analysera lärobokstexter, då inte endast inom området islam utan också inom de andra religionerna. Vad skrivs till exempel om kristendomen. Inte endast analysera texter i religionsläroböcker utan också inom andra ämnen, så att detta väcker ens eget medvetande och förhoppningsvis deras som läser det alster som produceras.<em></em></p>

<p>I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar. Om det finns rasism hur motarbetas den av den enskilda läraren?</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:</p><p>• Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.</p><p>• Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv.</p><p>• Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina.</p><p>Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit:</p><p>• Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person.</p><p>• Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen.</p><p>• Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna.</p><p>• Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>

<p>I och med min kontakt med invandrarungdomar i skolan har jag ställt mig frågan om relationen mellan muslimska tjejer och idrottsutövande. Den kontakt som jag har fått inom skolan med muslimska tjejer och idrott är positiv över lag och detta gör att den bild som media ofta visar med stereotypa bilder av islam inte stämmer. De frågeställningar som belyses i denna undersökning är hur muslimska tjejer ser på idrott och idrottsutövande och om idrottsföreningar gör någonting för att integrera dessa tjejer i sin verksamhet.</p><p>För att besvara frågeställningarna utgår jag ifrån en intervjustudie med fyra muslimska tjejer. Resultatet av denna undersökning visar att tre av de muslimska tjejerna som blir intervjuade är positiva till ett aktivt idrottsutövande. Samtidigt är det en av tjejerna som säger att hon inte får hålla på med idrott på grund av religionen. Vidare visar studien att idrottsföreningarna inte gör så mycket för att knyta till sig dessa tjejer för att börja idrotta aktivt i en förening.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien <em>Little Mosque on the Prairie</em>. Om <em>Little Mosque on the Prairie</em> är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att <em>Little Mosque on the Prairie </em>framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion.</p>

This study aims to show why there was a schism within National Outlook (Milli G&ouml / r&uuml / s, MG) in Turkey during 2000s, why political Islamist parties having different discourse from MG emerged, and more specifically why and how People&#039 / s Voice Party (Halkin Sesi Partisi - HAS Party) differed from MG and political Islamist parties. The argument of this study is that socioeconomic factors have played an important role in differentiation of political Islam in Turkey and transformation of MG. Consequently, I tried to find why the HAS Party came about on the basis of the transformation of the MG movement, considering the effects of the changes in socioeconomic and political fields on MG/political Islam. In this respect, I took advantage of the interview done with some senior staff of the HAS Party, and Ihsan Elia&ccedil / ik, a HAS Party supporter, through semi-structured questions / of the comparison of party programs / of the articles in the press on the HAS Party / of the statements and articles of party representatives, as well as of the literature in question. It has been seen that different parties have emerged from MG due to socioeconomic changes, as well as to internal and external factors. While there have not been more changes morally in political Islamist parties apart from expressing Islamist notions or values in a common language, it has been seen that the ideas in the field of economy could change accordingly to the current year, and that this change showed parallelism with the development process of capitalism. It can be said that MG-based people within the HAS Party did not ideologically dissent from the SP, that they secede because of not being able to make the changes they wanted in the party&rsquo / s politics, that therefore the HAS Party was a follow-up party of the MG, taking Islam as a reference and giving great importance to personal conservatism and religious education, and that it had a different approach from the traditional MG in terms of economy and external relations. It can be said also that the most important difference of the HAS Party compared to other political Islamist parties is that it finds itself under the same roof with socialists, having thus the characteristics of a social democratic party with Islamist spirit.

This study examines U.S. newspaper representation of Muslim-Arab women post 9/11 with an aim of better understanding how women are portrayed in relation to religion, society, politics and the economy. Through a discourse analysis, I examined local articles from across the nation, in addition to international articles, that examine various aspects of Muslim-Arab women’s lives between 9/11/2001 and 9/11/2005. With the increasing focus on the Muslim world in general, and Muslim women in particular, it is necessary to determine how women are portrayed. Muslim-Arab women have increasingly been on the face covers of magazines and front pages of newspapers since 9/11 and all the events that followed; among the major topics covered were the war in Afghanistan, the U.S.-led Iraqi invasion, as well as the elections in both countries. This project aims to provide a comprehensive examination of the diverse stereotypes used by Western reporters to describe Muslim-Arab women, their appearance, status, roles, obligations,responsibilities and aspirations. The analysis also examines the journalistic practices that contribute to distortion and stereotyping.