Dagens samhälle växer och blir nyanserat med människor som innehar olika kulturella, religiösa och etniska bakgrunder. Detsamma gäller den svenska skolan som innehar elever med olika kulturella bakgrunder, såväl svenska som det utländska. Tillsammans utgör de skolan till en gemensam institution. Därför har skolan ett ansvar, gentemot den värdegrund som den vilar på, att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.  Arbetets syfte har varit att intervjua tre elever med muslimsk bakgrund och hur de ser på religionsundervisningen som främst berör deras religion islam. De frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande; På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken? Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i religionsundervisningen i jämförelse med vad som framgår i intervjuerna? Som slutsats för denna studie, kan det konstateras att muslimska elevers syn på hur deras religionsundervisning är upplagt, är positivt inställda. De är positivt inställda till lärarens framförhållning, men har skilda åsikter, både på gott och ont, vad gäller diskussionsuppgiften som har förekommit på undervisningen.

Mitt syfte är att undersöka ”vita” svenska muslimers självbild i relation till omvärldens bild av dem i Sverige. Centrala frågor är: Hur identifierar sig de intervjuade? Hur beskriver de omvärldens bild av dem som muslimer? Hur hanterar de den beskrivna omvärldsbilden? Jag har intervjuat fyra män, varav tre är uppväxta i Sverige och en är växelvis uppväxt i Japan och Sverige med svenska föräldrar. Jag använder mig av ett postkolonialt teoretiskt perspektiv och använder mig av verktyg från detta fält. Jag har kommit fram till att informanternas identitetspositioner varierar situationellt och att de intervjuade förhåller sig till diskurser både hos den icke-muslimska omgivningen, diskurser hos andra muslimer och gentemot mig som intervjuare. Jag har sett att klädsel är en viktig markör för muslimsk identitet. Ett annat resultat av min studie som jag har sett är att de intervjuade använder sig av olika strategier för att bemöta stereotypa föreställningar från omvärlden. Det framkommer kritik mot media för att de inte utför sitt arbete vid skildringen av islam och muslimer och även kritik mot andra delar av samhället. / <p>HT 2015</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?</p><p>Metod</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.</p>

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för? Metod Studien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut. Intervjuerna spelades in på band och har därefter transkriberats. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett schema som bygger på Yvonne Hirdmans genussystemsteori. Resultat Resultaten visar att flickor och pojkar behandlas olika inom ämnet idrott och hälsa till stor del beroende på deras könstillhörighet samt att flickorna är förhindrade att delta i undervisningen på samma villkor som pojkarna. Detta gör att läroplanens krav om jämställdhet inte uppfylls. För pojkarna innebär ämnet idrott och hälsa ofta möjligheter medan det för flickorna innebär begränsningar. Dessa möjligheter och begränsningar orsakas av de traditionella könsmönster som finns inom den islamska kulturen och bygger på föreställningar om att könen är olika. Föreställningar bidrar till skapandet av olika könsroller som eleverna fostras in i genom både familj och skola. Könsrollerna innebär att könen ansvarar för olika områden i livet och blir därför kompletterande. Slutsats Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att genus konstrueras genom de föreställningar som finns kring hur könen är och bör vara. Dessa föreställningar påverkar undervisningen både till innehåll och upplägg och bidrar till att eleverna snarare behandlas som kön och inte som individer.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Utgångspunkten i vårt arbete är att undersöka hur två svenska skolor i Skåne upplevs av några elever med muslimsk bakgrund. Även två modersmålslärare ger sin syn på saken då dessa utgör en bro mellan skolan och hemmet och kan se problematiken som kan uppstå. Hemspråkslärare och modersmålslärare används i texten och dessa har samma funktion. Som underlag till undersökningen har vi en litteraturgenomgång, där vi tar upp aspekter som är viktiga för vår undersökning. Islams historia är tillsammans med föräldraperspektivet något som vi tycker är mycket viktiga, men enligt oss får det för lite plats och utrymme i samhället. Religionsundervisning, sim och idrottsundervisningen är områden vi har fördjupat oss i och dessa anser vi kan utgöra problem om man inte har en bra dialog med inblandade parter. Matfrågor och klädeskoder är områden vi berör då dessa frågor enligt oss är saker som måste finnas med, eftersom dessa utgör en stor del av elevernas religiösa tillhörighet. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem elever och två modersmålslärare på två olika skolor i Skåne. Resultatet visar på att eleverna är nöjda med bemötandet av de berörda skolorna, med vissa undantag. Flexibiliteten och anpassningen från elevernas håll är stor men skolorna kan bli bättre. Nakenheten bland muslimer kan i vissa fall vara känsligt eftersom man inte ska visa sin nakna kropp för okända. Skolan kunde vara bättre på att exempelvis ha duschdraperi där man kan skyla kroppen.

This essay examines how young Muslims, with connection to the coalition Sveriges Unga Muslimer, handle their Muslim identity. The essay examines strategies the young Muslims use in the meeting with the Swedish society and how they construct a functioning and secure identity. Six Muslim youths, who were members of two local associations connected to SUM, were interviewed. The results of this essay showed that democratic rights and liberties, a Muslim community and a self-constructed identity, freed from the stereotype media picture, are important in the development of a functioning and secure Swedish Muslim identity. The young Muslims in the study did not handle their identity in a conservative way, by way of isolation. Neither did they use a secular strategy, where they completely adapt to Swedish society. Instead these young Muslims have succeeded in finding a path between isolation and assimilation, a path where they consider themselves faithful to Islam and at the same time interact in a functioning way with their Swedish surroundings and actively participate in the society as self-assured Swedish citizens. Thus the young Muslims used a third type of strategy in their meeting with a western society. They also seemed to have constructed a sort of new European interpretation of Islam, a so-called euro-Islam.

<p>Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.</p>

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet.

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.