No description available.

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.

SyfteUppsatsens syfte är att jämförande och beskrivande undersöka hur föräldrar upplever att skolvalet påverkat deras barns situation ur ett integrationsperspektiv. MetodMaterialet för undersökningen har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, dessa har jämförts dels med varandra och dels med tidigare forskning. Vi har varit i kontakt med två olika föräldragrupper, en i Spanien och en i Sverige.ResultatSkolvalet kan ses som ett aktivt deltagande i samhället genom det aktiva val som det innebär att välja. Båda respondentgrupperna är överens om att det är viktigt att integreras och att det största ansvaret ligger hos invandrarna. Anledningarna till att man väljer en skola som speglar den egna kulturen är ofta desamma. Man vill utgå ifrån den egna kulturen för att barnen ska få en trygg och stabil upplevelse av sin egen identitet utifrån vilken de kan möta samhället i det nya landet. De närliggande kommunala skolorna har också ofta en viss betydelse för valet eftersom man upplever misstro gentemot dem, både vad gäller disciplin, arbetsro och den höga andelen invandrare.

SammanfattningHur framställs muslimska kvinnor i läroböcker framtagna att följa GY11? Det har varit dennauppsats huvudfrågeställning. Med utgångspunkt i ett teoriavsnitt som presenterar aktuelltforskningsläge kring muslimsk feminism framställdes en kodningsmanual som har använtssom redskap för att analysera fem stycken läroböcker. Det som framförallt framkommer i denteoretiska utgångspunkten är kontextens betydelse och vikten av omtolkningar för att förståislam på ett, för de muslimska feministerna, rätt sätt.Bilder, ord, meningar och uttryck för idéer har plockats ut och redovisats. Resultatet visar enspridd bild av förankring i forskning kring berörda ämne. Analysen påvisar attläromedelsförfattarna i relativt stor utsträckning använder relevanta begrepp men däremotsaknas en koppling till forskning som berör ämnet i nästan samtliga läroböcker._____________________________

Arbetet är en forskningsöversikt som har för avsikt att presentera forskningsläget utifrån islamisk religionsundervisning (IRU) i skolor med muslimsk profil. Samt vilket behov det finns av friskolorna med muslimsk profil i Sverige. Frågorna som utgör underlag för analysen av forskningen är: Hur bedrivs religionsundervisning och religiös utbildning i konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Varför finns ett behov av konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Vi definierar även vilka skillnader det kan finnas mellan utbildning och undervisning som sker inom skolans verksamhet, samt hur dessa tar sitt uttryck i skolor med muslimsk profil. Den metod vi har använt i arbetet är insamling av forskningsmaterial från olika databaser, både nationellt och internationellt. Därefter värderade vi deras användbarhet för arbetet. I resultatet nådde vi fram till att IRU kan genomföras på olika sätt samt att innehållet är skiftande. Resultatet visade också att det fanns ett spänningsförhållande mellan olika behov av religiösa friskolor. En slutsats som vi nådde är att både IRU och spänningsförhållandet mellan behoven är väldigt komplext, samt att gränserna mellan undervisningen och utbildningen i religiösa friskolor blir diffusa.

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.</p><p>Urvalet svenska akademiska författare<strong> </strong>som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.</p><p>Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud.</p> / <p>The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown.</p><p>The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam.</p><p>The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.</p>

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större. Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam. Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen. Dels påpekas det att hon är en del av religionen likväl som mannen. Det finns en tanke hos intervjupersonerna om att kvinnor kränks men inte på grund av religionen. Den muslimske mannen har en bister framtoning och ses som familjens överhuvud. / The purpose of this paper is to gain insight into how Swedish non-Muslim women look at Muslim women, as well as the manner in which Swedish authors have depicted women and Islam. Through qualitative interviews and text analysis, my knowledge has grown. The selection of Swedish academic writers included in this study wants to show that the violation of women is not about religion but about how the Quran has been misinterpreted, and how the world looks at the Muslim culture. Among the authors we find theories that the woman is a victim of society, misinterpretations and prejudices but also a victim because of lack of equality in Islam. The knowledge of Islam is not much developed among the interviewees and they have a split view of the Muslim woman. Partly she is seen as a victim of the veil, subjugated and inferior. Partly it is pointed out that she is a part of Muslim religion in the same way as the man is. There is a view among the interviewees that women are violated because of religion. The Muslim man has a grim image and is seen as the head of the family.

Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.