This research is an archival case study examining Helen B. Landgarten’s art therapy practice as observed in a videotaped, early stage, art therapy session with a child with elective mutism. This art therapy session is transcribed, analyzed, and given context by research questions drawn from Landgarten’s 32 journal articles published between 1973 and 2001. These journal articles are chronologically presented in the literature review in a manner resembling an annotative bibliography, familiarizing the reader with Landgarten’s writings and art therapy practice as she progressed through stages in her professional life.

The purpose of this study is to contribute knowledge about some educators´ perceptions regarding the teaching situation concerning students with speech impediment/selective mutism. Based on the research questions, the study aims to make visible knowledge that in the long run can contribute to a more equal education for students with speech impediment/selective mutism.  Based on a qualitative method and a phenomenographic approach ten educators in compulsory schools and compulsory schools for students with learning disabilities have been interviewed. The results reveal variations in educators´ perceptions of the student´s expressions as passive or active. Furthermore, perceptions of the student´s ability to show his or her knowledge is seen as tied to subject or relationships. Different perceptions of ways to create routines and contexts as well as different perceptions of the student´s group affiliation as linked to a larger group, a small group or both emerge here. The results show that the educators´ perceptions to varying extents can be linked to the special educational perspectives such as the compensatory perspective, the critical perspective, the dilemma perspective and the relational perspective - KoRP.  Based on the perceptions in the results, mathematics as a subject is seen as contributing to the student´s opportunities to show his or her communicative ability. There are also different perceptions of whether the student should be challenged to express itself or whether the student should be given support in other ways. Based on the perceptions, the educator´s view of and attitude towards the student´s abilities seem of importance to affect the student´s education and the opportunity to show its abilities. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om några pedagogers uppfattningar av undervisningssituationen för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån forsknings­frågorna syftar studien till att synliggöra kunskap som i förlängningen kan bidra till en mer likvärdig utbildning för elever med talängslan/selektiv mutism. Utifrån en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats har tio pedagoger i grundskola och grundsärskola intervjuats. I resultatet framkommer variationer i pedagogers uppfattningar av elevens uttryck som passivt eller aktivt. Vidare syns uppfattningar av elevens förmåga att visa kunskap som bundet till ämne eller relationer. Här framkommer även olika uppfattningar av vägar till rutiner och sammanhang samt skilda uppfattningar av elevens grupptillhörighet som knutet till helklass, mindre grupp eller både och. I resultatet framgår även att pedagogernas uppfattningar i varierande omfattning kan kopplas till de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv, dilemmaperspektiv och relationellt perspektiv -  KoRP. Utifrån uppfattningarna i resultatet lyfts matematikämnet fram som bidragande för elevens möjligheter att visa sin kommunikativa förmåga. Här syns även skilda uppfattningar av huruvida eleven ska utmanas att uttrycka sig eller om eleven ska ges stöttning på andra sätt. Baserat på uppfattningarna i resultatet spelar pedagogens syn på och inställning till elevens utbildning en stor roll för elevens möjligheter att kunna visa sina förmågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några utvalda svensklärare i årskurserna 1–3 uppger att de arbetar med elever som har svårigheter att uttrycka sig i talet på grund av talängslan eller selektiv mutism. Att tala är centralt i svenskämnet och studien kommer att se till vilka förutsättningar de utvalda svensklärarna ger till elever som har svårigheter med detta. Arbetet kommer att präglas av den dialogiska teorin, som utgår från att kommunikation sker genom interaktion i samtalet med andra människor. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer. / <p>Svenska</p>

No description available.

Det övergripande syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar några utvalda lärare i ämnet svenska erbjuder elever i f-3 med talängslan eller selektiv mutism, i syfte att utveckla deras talförmåga. Att tala är centralt i svenskämnet och studien fokuserar på de förutsättningar de utvalda svensklärarna ger elever som på något sätt har svårt med talet. Intresset var att synliggöra talängslan och selektiv mutism i ett svenskämnesdidaktiskt perspektiv, med fokus på ämnets muntliga del: att tala och samtala. Särskilt riktas blicken mot digitala, sociala och rumsliga faktorer i samband med undervisningen i svenska. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma lågstadielärare från samma skola. Analysen gjordes med hjälp av den dialogiska teorin som utgår från att mänsklig kommunikation sker genom interaktion med andra människor och denna interaktion kan ske genom det verbala talet, men också icke-verbalt, genom exempelvis vårt kroppsspråk. Resultatet av studien visar att lärarna erbjuder elever med talängslan eller selektiv mutism en rad förutsättningar för att utveckla sin talförmåga. Förutsättningar som eleverna erbjuds är bland annat att de kan använda sig av ljud, gester och kroppsspråk för att kunna kommunicera i ett samtal. Bilder och lekar är andra stöttande faktorer som erbjuds. Resultatet visar också att det är viktigt att lärarna skapar trygghet i svenskundervisningen, för att elever med talängslan eller selektiv mutism ska våga delta i ett samtal i klassrummet. / <p>Svenska</p>

This study addresses a problem of speech disruption as an individual abruptly and without explanation stops speaking to those around her. The matter for investigation involves the meaning this event has for those who are closely involved with this individual either in a practical day to day way or in a continuing relationship.

Muntliga framställningar har en relativt stor plats i Läroplanen (Lgr11, 2019) men trots det saknas det tydliga riktlinjer och verktyg för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas till en god talare och lyssnare. Syftet med vår studie är att undersöka lärares arbetssätt vid muntliga framställningar samt att belysa begreppet talängslan. Utgångspunkten i studien är att utveckla kunskaper kring begreppet talängslan samt sammanställa arbetssätt som lärare använder för att stötta elever som upplever en oro när de talar inför andra. Vi har undersökt lärares syn på talängsliga elevers symtom och orsaker till talängslan samt hur lärare arbetar för att skapa trygghet vid muntliga framställningar. Vår vision var även att studera vilket utrymme arbetet med talängslan får inom skolan samt hur utvecklingen inom ämnet sker. Genom en enkätundersökning som besvarades av 100 lärare som arbetar i årskurserna F–3 har vi fått fram material som vi analyserat genom statistisk analys samt innehållsanalys. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och gav därav både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar att ett tryggt klassrumsklimat är grunden för att skapa goda förutsättningar vid muntliga framställningar. Eleverna uppges visa såväl fysiska som psykiska symtom vid talängslan och en vanlig angiven reaktion är att försöka undvika muntliga framställningar på olika vis. Flera av respondenterna anger att de arbetar med elevernas självkänsla och gruppens dynamik samt att de har tydliga klassrumsregler för att skapa ett tryggt klimat i klassen. Arbetet med talängslan sker till största delen i klassrummet men diskuteras även inom arbetslaget och kan i vissa fall även beröras genom exempelvis föreläsningar och annan kompetensutveckling. Slutligen visar studien att talängslan är ett vanligt fenomen, då fyra av fem lärare i studien anger att de har talängsliga elever i sin klass.

The diploma thesis named Analysis of communication ability of a pupil with elective mutism, deals with the issue of communication of a girl with elective mutism. The teoretical part is based on a thorough analysis of literature and electronic sources. The introdictory chapter acquaints us with the development of communication and communication skills, the psychological development of the child, then defines the issue of impaired communication skills is childhood. The second chapter is devoted to mutism. It elaborates not only its terminological definition, etiology, diagnosis, therapy and prognosis, but also the issue of a pupil with elective mutism at school and principles of communication with this child. The third chapter deals with nonverbal communication, especially in connection with children's expressions. In this part are elaborated all components of non-verbal communication - kinesics (gestures, facial expressions, haptics); posture; proxemics and paralinguistic. The fourth chapter is the empirical part. This chapter describes the methodology of the research. The main objective of the research was to analyze the communication process of a pupil with elective mutism. Then the partial goals of the research and research questions were determined. Case study focused on communication...

Selective mutism (SM) is a diagnosis marked by withdrawal of speech in certain social situations. The treatment of SM is often a difficult and lengthy process and there are many barriers to successful intervention. Behavioral therapy is most effective in the treatment of SM and the addition of therapeutic activities such as games and mobile devices may provide distinct advantages to this treatment (i.e., decreased patient anxiety levels and more active engagement). The current investigation examined the utility of mobile applications during the behavioral treatment of SM as well as the effect of using mobile applications on child-reported and physiological indicators of anxious responding. Results indicated that children made remarkable treatment gains in just two treatment sessions (i.e., spoke to the clinician within 22 minutes of treatment and held five, five-minute conversations with additional adults during a second session) regardless of modality of delivery (using mobile applications, other activities, or reinforcement alone). Children shaped to speak with the inclusion of mobile applications reported less anxiety and exhibited decreased physiological anxious distress during treatment. The utility of mobile applications during the treatment of SM is discussed in addition to areas for future research (e.g., mobile-based treatment dissemination initiatives).

En litteraturstudie i form av en scoping review genomfördes för att ta reda på vilka strategier skolan behöver utveckla för att stötta elever med selektiv mutism på organisations-, grupp- och individnivå. Selektiv mutism (SM) är en funktionsnedsättning som yttrar sig i en talångest. Det är även en diagnos enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) som karaktäriseras av en oförmåga att tala i vissa situationer där tal förväntas, t.ex. i skolan, medan individen talar obehindrat i andra miljöer, t.ex. i hemmet. Elever med selektiv mutism är i behov av stöd i skolan, både för att nå målen med sin utbildning och i sociala sammanhang. Forskning visar att skolan behöver mer kunskap om och förståelse för SM för att stötta dessa elever. Därför är den här studien viktig. I studien identifierades fem forskningsartiklar - och tre huvudteman med vardera tre underteman växte fram. Det första temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på organisationsnivå” med undertemana ”lärarnas behov av utbildning kring SM”, ”lärarnas relationskompetens” och ”hälsa och lärande”. Det andra temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på gruppnivå” med undertemana ”systematiskt arbete med anpassningar i klassrummet”, ”socialt samspel” och ”delaktighet och inflytande”. Det tredje temat var ”Strategier i skolan för att stötta elever med SM på individnivå” med undertemana ”individuella anpassningar och stödstrukturer”, ”tal, språk och kommunikation”, ”rätten till kunskapande, vänskapande och välbefinnande”. Resultatet visar att lärare behöver mer kunskap om och förståelse för SM. De behöver förmåga att bygga trygga relationer till elever med SM och deras vårdnadshavare, och förmåga att skapa kommunikationsvänliga klassrumsmiljöer, samt acceptera alternativa kommunikationsmetoder. Skolan behöver arbeta med såväl individuella som generella anpassningar och stödstrukturer, samt ge lärare förutsättningar att kunna ge elever med SM möjligheter till kunskapande, vänskapande och välbefinnande i skolan. / A literature review in the shape of a scoping review was performed to identify which strategies schools need to develop to support students with selective mutism on organizational, group and individual level. Selective mutism (SM) is a disability that manifest itself as a speech anxiety. It is also a diagnosis according to DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013) characterized by an inability to speak in certain situations in which speaking is expected, e.g., at school, while the individual speaks freely in other environments, e.g., at home. Students with selective mutism need support both to achieve the goals in their education and in social development. Research shows that school needs more knowledge and a shared understanding about SM to support these students. Therefore, this study is important. The study identified five research articles and three main themes with three subthemes each emerged. The first theme was “Strategies in school to support students with SM at organizational level” with the sub-themes “teachers' need for knowledge about SM”, “teachers' relational skills”, “health and learning”. The second theme was “Strategies in school to support students with SM at group level” with the sub-themes “systematic work with adaptation in the classroom”, “social interaction”, “participation and influence”. The third theme was “Strategies in school to support students with SM on an individual level” with sub-themes “individual adaptations and support structures”, “speech, language and communication”, “the student’s right to active learning, doing friendship, and well-being”. The results show that teachers need more knowledge about SM to develop an understanding. They need to be able to build stable relationships with students with SM and their guardians, to create communication-friendly classroom environments, and to accept alternative communication methods. Schools need to work with both individual and general adaptations and support structures. Schools also need to provide teachers with the necessary framework for them to be able to give students with SM opportunities to student active learning, doing friendship and well-being at school.