Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vad en våldsutövande man har för motiv till att utöva våld mot husdjur, huruvida husdjur är en bidragande faktor till att kvinnor stannar längre hos en våldsutövande partner och vad det vilka behov det finns av hjälp och stöd som kvinnor kan få i samband med våld i hemmet där det finns husdjur med i bilden. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor i större utsträckning stannar längre eller återgår till en våldsrelation när husdjur finns med i bilden. Motivet för våld mot husdjur handlar ofta om att upprätthålla en maktposition och kontroll över kvinnan. Det finns begränsade resurser för att kunna hjälpa kvinnor att fly våldsrelationer. I många fall erbjuds endast skyddat boende för kvinnor men då innebär det att kvinnan ej kan ta med sitt husdjur i många avseenden

Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor är ett socialt problem som drabbar kvinnor både fysiskt och psykisktmed varierande konsekvenser för offret. Sjuksköterskor träffar dessa kvinnor ofta därför ärdet viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskorserfarenheter av att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudie med deskriptiv design byggd på vetenskapliga artiklar som söktes framdatabasen PubMed. Resultat: Sammanfattar 13 artiklar och presenterade tre teman: bristandekunskap och behov av utbildning, känslomässig erfarenhet ur ett sjuksköterskeperspektiv ochhur är det med bemötandet? Diskussionen: För att sjuksköterskor ska hantera kvinnor somupplevt våld är utbildning viktig på flera plan. Utbildning behövs för att känna igen kvinnoreffektivt, hantera den känslomässiga påverkan och kunna bemöta kvinnor på ett professionelltsätt. Slutsats: För att ge nödvändig vård till en våldsutsatt kvinna är det viktigt attsjuksköterskan har kunskap kring ämnet våld i nära relation så att de kan på bästa sätt bemötaden våldsutsatta kvinnan. / Abstract Male violence against women is a social problem that affects women physically andpsychologically, with varying consequences for the victim. Nurses meet these women oftenand must therefore be prepared to respond to them in a professional manner. Aim: Todescribe nurses' experiences of dealing with women who are exposed to violence in intimatepartner relationships. Method: The design of this literature review is descriptive built onscientific articles that were searched in the database PubMed. Results: The result summarizes13 articles and presents three themes: lack of knowledge and need for education, emotionalexperience from a nurse's perspective and how to treat these women? Discussion: In order fornurses to deal with women who have experienced violence, education is important on severallevels. Education is needed to recognize women effectively, manage the emotional impactand be able to respond to the women in a professional manner. Conclusion: It is importantthat the nurse has knowledge on the topic of intimate partner violence in order to provide thenecessary care to an abused woman.

ABSTRAKT Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort globalt problem. Det beräknas att cirka en tredjedel av alla kvinnor har erfarenhet av det. Sjuksköterskor är ofta den första vårdkontakten som utsatta kvinnor kommer i kontakt med när de söker vård och har därför en viktig roll i att upptäcka våld i nära relationer. Att göra en litteraturstudie utifrån publicerade vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelse av att fråga om våld i nära relationer kan belysa eventuella svårigheter. Detta kan bidra till en djupare förståelse för sjuksköterskan som vårdar men också för de kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att inleda samtalet om våld i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna Cinahl och Psycinfo vilket resulterade i fjorton vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse i att inleda samtalet om våld i nära relationer resulterade i fyra slutliga kategorier: Kunskap krävs för att känna sig säker, Arbetsmiljö och lokaler påverkar möjligheterna, Det kräver relationsskapande & Ger en emotionell påverkan. Sjuksköterskor upplevde att det fanns en brist på utbildning, en avsaknad av lämplig miljö för att samtala enskilt och en tidspress i mötet med våldsutsatta kvinnor. En vårdrelation var viktig att skapa för sjuksköterskor och att ta del av berättelser kunde ge en emotionell påverkan. Slutsats: Det finns behov av att höja kunskapen om våld i nära relationer hos sjuksköterskor genom utbildning och praktisk träning. Rutiner och riktlinjer kan göras mer lättillgängliga. Det finns behov av fortsatt forskning gällande utbildning inom ämnet och om hur implementerade riktlinjer påverkar sjuksköterskor. Frågan om våld i nära relationer borde ställas oftare.

Introduktion/Bakgrund: Var tredje kvinna i världen och var fjärde i Sverige är utsatt för våldi nära relationer. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt, vilket orsakar allvarligahälsoproblem. Våldsutsatta kvinnor söker vanligtvis vård på akutmottagningen. Sjuksköterskorhar en viktig roll i att hjälpa kvinnor utsatta för våld och med de hälsoproblem det medför.Djupare kunskap om att vårda kvinnor som utsätts för våld i nära relation behövs.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i närarelationer på akutmottagningen.Metod: Arbetet som gjordes var en litteraturstudie. En adapterad granskningsprocess enligtRosén (2017) användes. Först formulerades syftet samt inklusions- och exklusionskriterier.Därefter gjordes litteraturvalet genom litteratursökning, grovsållning och granskning utifrånrelevans och kvalitet. Fem kvalitativa och två kvantitativa artikar bearbetades genom entematisk analys enligt Braun & Clarke (2006) i sex steg.Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes; utmaningar för sjuksköterskor, sjuksköterskorskänslor under vårdandet, stöd i vårdandet och vikten av teamsamverkan.Slutsats: Sjuksköterskor kunde möta känslor och utmaningar i vårdandet, och de kunde användasig av stöd och teamsamverkan. Detta är viktig kunskap för att ge god vård, minska lidande ochöka välbefinnandet. Vidare forskning inom samkönade relationer, strukturering av utbildningenoch i Sverige behövs.

Våld i samkönade relationer är ett utbrett socialt problem men alltför ofta brister både bemötandet samt stödet till de våldsutsatta. Studier visar på att homo- och bisexuella i högre grad än heterosexuella är utsatta för våld i nära relationer. Trots det blir de våldsutsatta bemötta med likgiltighet, okunskap och heteronormativa föreställningar. Syftet med den här studien är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av arbetet med våld i samkönade relationer inom socialt arbete. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från en hermeneutisk ansats vilken syftar till att skapa förståelse och tolkning. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer valts som tillvägagångssätt. Studiens slutsatser är att yrkesverksamma upplever att det finns vissa brister i både stödet och bemötandet av personer som blivit utsatta för våld i samkönade relationer. Vår tolkning är att professionella som arbetar med våldsutsatta påverkas av heteronormativa samt stereotypa föreställningar kring rollerna som förövare och offer. Stödinsatserna och bemötandet av våldsutsatta i samkönade relationer är och förblir bristande om inte arbetet utvecklas framåt.

Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem, där ungefär 30% av kvinnor världen över någon gång drabbas. Detta medför att sjuksköterskor med stor sannolikhet kommer att möta flertalet våldsutsatta kvinnor under sitt yrkesliv. Sjuksköterskor har en viktig roll vid identifieringen av våldsutsatthet vilket kräver hög kompetens inom området. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sin yrkesroll och screening av kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design genomfördes och baserades på åtta kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre kategorier samt sex subkategorier. Resultatet presenterades i tre kategorier som visade sjuksköterskors identifiering och hantering vid våldsutsatthet, sjuksköterskors utbildningsbehov och attityder till screening och sjuksköterskors upplevelser av att möta en våldsutsatt kvinna. Konklusion: Arbetet med våld i nära relationer upplevdes av sjuksköterskor som kompetens-, emotionellt- och tidskrävande. Sjuksköterskor hade behov av en utökad utbildning, tydligare struktur vad gäller arbetssätt och stöd från arbetsplats. / Abstract Background: Intimate partner violence is a global public health problem, affecting approximately 30% of women worldwide at some point. This means that nurses in all probability will meet a great number of women exposed to violence during their working lives. Nurses have an important role in identifying victims of violence, which requires a high level of competence in the area. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of their professional role and screening of women who have been subjected to intimate partner violence. Methods: A qualitative literature study with inductive design was conducted and based on 8 qualitative articles from the Cinahl and PubMed databases that were analyzed.  Results: Based on the analysis, three categories and six subcategories were identified. The results were presented in three categories that showed nurses' identification and management, nurses' training needs and attitudes to screening and nurses' experiences of meeting a woman exposed to intimate partner violence. Conclusion: The work with intimate partner violence was perceived by nurses as competence-, emotionally and time-consuming. Nurses needed an expanded education, a clearer structure in terms of working methods and support from the workplace.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på hur stödet i samhället ser ut när en man utsätts för våld av en kvinna i en nära relation, men även att utifrån det kunna bidra med kunskap kring ämnet “män som våldsoffer i en nära intim relation”. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjuer som metod. Sju socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med våld i nära relationer i kommuner i olika län i Sverige intervjuades. Informanternas svar jämfördes och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning inom området samt teorier inom kvinnors våld mot män i intima partnerrelationer. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialsekreterare inom socialtjänsten inte känner att det har likvärdiga hjälpinsatser att erbjuda män och att de saknar kunskap och verktyg för att kunna hjälpa män som blir eller har blivit utsatta för våld i en nära relation. / The purpose of this study is to investigate and find out how the support in society looks when a man is exposed to violence by a woman in intimate partner relationship, but also to be able to contribute knowledge about the topic “men as victims of violence in intimate partner relations”. In order to answer the purpose and the questions, we used a qualitative approach with unstructured interviews as a method. Seven social secretaries who work in social services with violence in close relationships in different parts of Sweden were interviewed. The informants' answers were compared and then analyzed with the help of previous research in the field as well as theories in women's violence against men in intimate partner relations. The conclusions we have been able to make through this study are that social secretaries in social services do not feel that they have equivalent help to offer men and that they lack knowledge and tools to be able to help men who are or have been exposed to violence in an intimate partner relationship.

Men’s violence against women in intimate partner relationships is a comprehensive problem in society both in Sweden and in the world. Most of the violence occurs at home which makes it a well-hidden problem and the lack of knowledge about men´s violence against women in intimate partner relationships makes it difficult to tackle. The purpose of this essay was to study the character of the violence, how comprehensive the violence is and the actions that Sweden has taken to end men´s violence against women in intimate partner relationships. The result shows that violence in intimate partner relationships occurs in all ages, ethnicities and social classes. The violence can be psychological, physical, sexual, material or economic and the abuser successively takes control over the women and her life. Prejudice about who the abuser is are common and if the abuser doesn’t fit in to the stereotype we seem to look for explanations in the implication of alcohol, anger issues or cultural background. We also seem to mistrust the women and rather than focusing on the crime that has been committed against her we focus on questions such as; why didn’t she leave sooner? To fight this social problem the government has developed a national strategy. This strategy points out that the inequality between women and men is the biggest reason that the violence occurs. According to the strategy education within all levels of society is the key to change the image of femininity and masculinity that feeds inequality between women and men.

På fem månader har det inkommit 3389 anmälningar om barn som bevittnat våld mellan närstående. Lagen som kriminaliserar exponerandet av våld och brott inför barn heter barnfridsbrott och började att gälla den 1 juli 2021. I en undersökning som SVT presenterade 19 december 2021, framgår det att 195 av anmälningarna har lett till åtal.1Utmärkande för barn som bevittnar våld i nära relationer är att en närstående till barnet utsätter en annan närstående för våld eller brott. Detta innebär att barnet både står nära en gärningsman i anknytning och ett offer. Kombinationen av detta skadar inte endast tilliten och tryggheten hos personerna som barnet söker omsorg hos, utan leder till långsiktiga konsekvenser för barnets hälsa.2I FN konventionen om barnets rättigheter framgår det en nolltolerans av våld mot barn. Eftersom konventionen är inkorporerad in i svensk lag sedan 1 januari 20203, infaller konventionens förpliktelser den svenska staten. Ett sätt att skydda barn från att utsättas för våld är genom att införa lagstiftningsåtgärder som är förenliga med principen om barnets bästa. Utifrån ett barnrättsperspektiv kan den gällande rätten för barn som upplever våld och brott kritiseras. Detta med anledning av att rekvisitet bevittna är för snävt för att omfatta barns olika upplevelser av våld.I Sverige lever det ca 210 000 barn med våld i hemmet.4 Gemensamt för dessa barn är att de tilltar olika strategier för att handskas med våldets konsekvenser. I de fall där våldet blivit en del av vardagen, är det inte ovanligt för barn att sätta på sig hörlurar för att slippa höra mammas skrik. I utredningen till det föreslagna barnfridsbrottet resonerade regeringen kring detta. Att barns upplevelser av våld ofta är präglade av överlevnadsstrategier som gör att barn varken ser eller hör våldet. Trots detta är en förutsättning för straffbestämmelsen att barnet har bevittnat den brottsliga gärningen.