This study analyses how the need of the abused women is interpreted, renegotiated, and adapted in order to be handled accordingly in the organization of the social services. The general question at issue in the study is to uphold the needs and efforts, the meaning of organization performed by the social workers and the significance of social workers capacity and limitations. The study is founded on qualitative analysis of governmental propositions, interviews with social workers and with woman that has been subjected to violence in close relationships. The social workers interpretation is shown to play a central role in proceeding on that kind of support the abused women receive. Furthermore, the study also explains that the needs expressed by abused women are often complex and there is a huge variation in type of need they express. This study will not give any answer in term of quantitative view, however it will give examples of how different the cases can be and the difference of type of needs expressed by abused women in close relationships.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våld mot kvinnor omfattar allt våld som resulterat i eller troligtvis kommer resultera i sexuellt, psykiskt eller fysiskt lidande för kvinnor. För att våldsutsatta kvinnor ska kunna få den vård de är i behov av behöver sjuksköterskor fråga om deras erfarenhet av våld i nära relationer. Det finns en bristande kunskap hos sjuksköterskor om hur våldsutsatta kvinnor upplever deras bemötande.  Syfte: Syftet är att beskriva kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt av 8 kvalitativa/kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades med stöd i Fribergs (2017) analyssteg och kvalitetsgranskades utifrån Fribergs kvalitetsgranskningsfrågor.  Resultat: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande skiljde sig åt. De kvinnor som upplevde ett bristande bemötande berättade att det berodde på en bristande empati och kunskap hos sjuksköterskan. Kvinnorna som upplevde ett positivt bemötande berättade istället att sjuksköterskan hade visat respekt gett kvinnan en känsla av tillit och säkerhet.  Slutsats: Kvinnorna talade om vikten av en välkomnande miljö. När sjuksköterskan var välkomnande, visade på en respekt för kvinnans integritet och ställde frågan om i en trygg miljö kände kvinnorna sig mer benägna att svara ärligt på frågan om deras erfarenhet av våld i nära relationer. Eftersom stora delar av resultatet visade på att kvinnor upplever att sjuksköterskor brister i sitt bemötande behövs ytterligare forskning inom detta område.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna som leder till att offrets välbefinnande hotas. Detta kan drabba både kvinnor och män, trots detta är det oftast kvinnor som utsätts för systematiskt våld där män är förövare. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt men kan också utföras genom social eller ekonomisk utsatthet. Sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet med våldsutsatta kvinnor är att skapa en omgivning där hennes hälsa främjas. Syfte:Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som sökts fram genom databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev negativ och positiv påverkan som uppkom i mötet. De beskrev även vilka svårigheter och möjligheter som fanns för att hjälpa kvinnan återskapa ett hälsosamt liv. Sjuksköterskor hade delade uppfattningar om vilket ansvar de hade i omvårdnadsarbetet samt att det fanns en kunskapsbrist gällande dessa situationer. Slutsats: Sjuksköterskor har beskrivit känslor, möjligheter och svårigheter som uppstått i mötet. Sjuksköterskor beskrev osäkerhet angående hur de ska hantera de känslor som uppstår, vilket ansvar de har i omvårdnadsarbetet samt hur de ska gå vidare för att ge kvinnan god omvårdnad. Sjuksköterskor påvisade ett behov av stöd för att kunna hantera dessa möten professionellt utan påverkan på privatlivet. Tydligare riktlinjer och utökad undervisning under grundutbildningen ger sjuksköterskor ökad förståelse för dessa situationer vilket kan leda till att vården för våldsutsatta kvinnor förbättras.

Syftet med studien var att försöka förstå en mans dödliga våld mot en kvinna för att öka kunskapen kring mekanismerna bakom mäns dödliga våld mot kvinnor och på sätt kunna förhindra våld. I denna kvalitativa fallstudie användes tematisk analys med en deduktiv ansats där teorier kring strukturella-, terapeutiska- samt socialpsykologiska perspektiv användes i samspel med tidigare forskning om reaktiv- och proaktiv aggression samt utåtagerande våldsmönster. Resultatet från studien påvisade hur man i det enskilda fallet till stor del kunde förklara våldets orsaker, motiv och tillvägagångssätt. Man fann bakomliggande mekanismer till våldsutövandet genom kategorin “sociala problem och våld”, medan våldsmönstret speglades bäst i Johnsons typologi Coercive Controlling Violence. Gärningsmannens aggressiva drivkraft bedömdes i denna studie vara proaktiv.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Ca 30% kvinnor drabbas någon gång under livstiden för våld i nära relationer vilket belastar sjukvården. Våld i nära relationer leder till fysiska och psykiska skador samt förhöjd risk att dö i förtid. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 8 kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Studierna återfanns i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen formades 4 kategorier och 11 subkategorier. Kategorierna var: att avslöja våldet, strävan efter att stödja kvinnan, kunskap och erfarenhet och känslomässiga reaktioner. Konklusion: Arbetet med kvinnor utsatta för våld är ett trasigt system med flera brister. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om problemet och alla måste jobba i samma riktning. En lärande organisation måste tillhandahålla kontinuerlig utbildning gällande identifiering av våld, hur man frågar om våld och hur man hanterar våld i nära relationer. / Background: Domestic violence is a global health problem that violates human rights. About 30% women is affected at some point in their lives by domestic violence, which burdens the healthcare. Violence in close relationships leads to physical and mental injuries and an increased risk of dying prematurely. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurses' experience of meeting the women who have been subjected to domestic violence. Methods: A literature study was conducted where 8 qualitative articles were analyzed. The studies were found in the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on the analysis, 4 categories and 11 subcategories were formed. The categories were: revealing violence, striving to support the woman, knowledge and experience, and emotional reaction. Conclusion: Working with women exposed to domestic violence is a broken system with many shortcomings. Nurses need to become aware of the problem and everyone needs to work in the same direction. A learning organization must provide continuous training in the identification of violence, how to ask about violence and how to deal with domestic violence.

Bakgrund: Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnans fysiska och psykiska hälsa på både kort och lång sikt. Eftersom våldsutsatta kvinnor ofta söker hjälp hos sjukvården i första hand behöver sjuksköterskan ha en beredskap för att kunna möta kvinnans specifika behov av vård och stöd. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva effekterna av olika omvårdnadsåtgärder med avseende på våldsutsatta kvinnors hälsa och/eller lidande. Metod: I arbetet användes en beskrivande design och litteraturstudie med analys av kvantitativ forskning som metod. En systematisk sökning gjordes i databasen PubMed och artiklarna kvalitetsgranskades enligt protokoll av Willman och medarbetare (2015). Resultat: Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga originalartiklar vilka totalt inkluderade 3993 deltagare. De omvårdnadsåtgärder som utvärderats inkluderade information, stöd och rådgivning om våld, säkerhet och resurser, hänvisning till kvinnojourer eller andra samhällstjänster samt empowerment-interventioner. Dessa åtgärder genererade olika effekter på våldsutsatta kvinnors fortsatta utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, deras fysiska hälsa, livskvalité och psykiska välbefinnande, depression, PTSD samt säkerhetsplanering och användning av säkerhetsstrategier. Även om flera av resultaten var inte statistiskt signifikanta, sågs ofta tendens till förbättringar i både interventions- och kontrollgrupperna. Slutsats: Avsaknaden av statistiskt signifikanta skillnader mellan studiegrupperna implicerar att det finns svag evidens för att undersökta omvårdnadsåtgärder leder till bättre hälsa och minskat lidande för våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor kan dock spela en stödjande roll för att hjälpa denna patientgrupp. / Background: Women's exposure to intimate partner violence is a global problem that affects women's physical and mental health in both short and long term. Since women exposed to violence often seek help from healthcare providers, the nurse needs to be able to meet the woman's specific needs for care and support. Objectives: The aim of this study was to describe the effects of nursing interventions with regards to health and/or distress in women who have experienced intimate partner violence. Method: We applied a descriptive design and made a literature review with analysis of quantitative research. A systematic search was made in the PubMed database and the articles were quality checked in accordance with a protocol by Willman et al. (2015). Results: The results of the study are based on ten original scientific articles which included a total of 3993 participants. The nursing measures evaluated included information, support and counseling on violence, security and resources, assisted referrals to women's shelters or other community services, and empowerment interventions. These measures generated different effects on abused women's continued exposure to physical, mental and sexual violence, their physical health, quality of life and mental well-being, depression, PTSD and safety planning and use of safety strategies. Although several of the results were not statistically significant, improvements were often seen in both the intervention and control groups. Conclusion: The lack of statistically significant differences between the study groups implies that there is little evidence that the studied nursing measures lead to better health and reduced suffering among abused women. However, nurses can play a supportive role in assisting this patient group.

Sammanfattning Bakgrund: Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer medför inte bara lidande och ohälsa för de som är direkt involverade utan påverkar även samhället i stort. Kvinnor som lever i våldsbenägna relationer uppsöker frekventare sjukvård än andra och därmed har sjuksköterskor en betydande roll i att uppmärksamma och bekräfta våldets förekomst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom vården utsatta för våld i nära relationer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 13 artiklar sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningssätt enligt Friberg.Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer var både komplext och väckte starka känslor. Den omgivande miljön påverkade möjligheterna att skapa goda och tillitsfulla relationer och sjuksköterskor upplevde osäkerhet i att fråga om våld i nära relationer.Slutsats: Sjuksköterskor påverkades av såväl vårdorganisationen som av deras egen kunskap och erfarenhet. Mötet väckte även starka känslor vilket kunde påverka deras professionella förhållningssätt. Genom att uppmärksamma ämnet både inom vården och samhället i stort kan intresset öka för vidare forskning och bättre förutsättningar skapas för både sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem både nationellt och globalt. I Sverige utsätts var sjätte kvinna för någon typ av våld av sin partner. Våldet har stora konsekvenser för kvinnan och hälso- och sjukvård har ett stort ansvar att identifiera dessa kvinnor. Hälso- och sjukvården har även ett stort ansvar i att samverka med andra myndigheter och aktörer så att den våldsutsatta kvinnan kan få adekvat hjälp. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor i vården som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas utifrån Kristenssons (2014) kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. En manifest innehållsanalys används för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor sammanställdes i fyra olika kategorier. De framtagna kategorierna är ett betungande ansvar, svårigheter med att fråga och åsidosätta attityder, att känna stöd från andra och en bristfällig omgivning.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att de har bristande kunskap inom problemområdet, vilket leder till att de inte vågar fråga de kvinnor de möter i vården om våld i nära relationer. Sjuksköterskorna är eniga om att ämnet bör belysas ytterligare för att kunna ge god och evidensbaserad vård.

Sammanfattning Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i samhället. Det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld söker vård för diffusa symtom såsom depression, sömnproblem samt ångest vilket försvårar upptäckten av deras utsatthet. Sjukvårdens bemötande är avgörandeför om kvinnor väljer att berätta om deras situation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka hinder sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.  Metod: En allmän litteraturstudie gjordes med databassökningar i CINAHL Complete och PubMed. Data granskades med hjälp av Willman et al. (2011) granskningsprotokoll. Analysen gjordes med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för integreradanalys som består av fyra steg. Resultat: Studien visar att det finns kunskaps- och erfarenhetsbrist hur bemötandet av kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska utformas. Tidsbrist, attityd, arbetsmiljö samt rädsla är hinder som sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld inära relationer. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer utbildning inom området. Slutsats: Många av sjuksköterskorna upplever att det finns hinder med att bemöta våldsutsatta kvinnor. Dessa hinder kan kopplas till bristande kunskap, brist på tid samt organisatoriska hinder. Sjuksköterskor upplever känslor som otillräcklighet samt frustration över att kvinnor som utsätts för våld inte får den vård som de är i behov av.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt utbrett folkhälsoproblem som är en påfrestning för såväl kvinnorna som samhället. De våldsutsatta kvinnorna upplever skam och rädsla över att prata om våldet, vilket gör att sjuksköterskans kompetens sätts på prov. Då sjuksköterskor träffar våldsutsatta kvinnor i sitt arbete, har de en chans att erbjuda stöd i ett vårdande möte.  Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar, som svarade till syftet, kvalitetsgranskades. Samtliga artiklar analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: Tre kategorier, med tillhörande underkategorier, identifierades; upplevelser av påverkande faktorer i omgivningen för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av påverkande faktorer i sjuksköterskans förhållningssätt och kompetens för att identifiera, fråga och utreda våld mot kvinnor i nära relationer, upplevelser av att vårda och ge stöd.  Slutsats: Tids- och kunskapsbrist var sjuksköterskans hinder i att utreda och fråga om våld mot kvinnor i nära relationer. Bättre kunskap erfordras för att sjuksköterskorna ska känna sig säkrare i vårdande möten med våldsutsatta kvinnor i nära relationer.