Den här kvalitativa studien undersöker socialsekreterares kunskapsläge, arbetssätt och uppmärksammande inom ämnet mäns våld mot kvinnor i nära relationer inom socialtjänsten. För att svara på syfte och frågeställningar har semistrukturerade telefonintervjuer genomförts med sex socialsekreterare, varav fyra arbetar inom barn- och ungdomsenheten och resterande arbetar inom enheten för ekonomiskt bistånd. Intervjuerna analyseras med hjälp av meningskoncentrering och tidigare forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultatet diskuteras utifrån ett intersektionellt perspektiv som inkluderar underkategorier som till exempel etnicitet och klass samt ett kulturellt perspektiv. Resultatet visar att ökad kompetens hos socialsekreterare inom området kan öka benägenheten att ställa frågor om våldsutsatthet till sina klienter. Det visar även att kompetenshöjande utbildning och samverkan mellan olika enheter har en påverkan på socialsekreterares arbetssätt i möten med våldsutsatta kvinnor. Vid uppmärksammandet av våld i nära relationer inom dessa enheter har det framkommit att klientens andra behov kan krocka med enhetens primära fokus. / <p>2018-01-19</p>

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och är ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa. Sjuksköterskan är ofta den första inom hälso- och sjukvården som möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Syftet med litteraturstudien var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvården. Metoden som användes för litteraturstudien var Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt svarade tio artiklar mot studiens syfte och ligger till grund för resultatet. De kvalitetsgranskades genom Polit och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna lästes och bearbetades både enskilt och tillsammans för att identifiera kategorier. Resultatet baseras på sju kategorier: trygghet, information om utsatthet central, frustration, skuld och skam, ignorans, rädsla och frågan om utsatthet inte är självklar. Slutsatsen är att kvinnorna var rädda för att bli identifierade som våldsutsatta samtidigt som de hade en önskan om att bli tillfrågade om våldet. De upplevde att de blev ignorerade. Sjuksköterskan främjade en trygg vårdupplevelse om kvinnorna blev behandlade med respekt, empati samt om de fick stöd i deras utsatta situationer.

Women who suffer from domestic violence are a frequent phenomena. According to the social services, these women have the right to help and support from the social welfare board, also called “socialnämnden”. Previous research has shown that social workers must adapt their work according to the clients needs. In this study we ask ourselves: “how does these women describe the social services function in the process of leaving domestic abuse?” And also, “how would these women describe their experience with the social services?” The empirical material of this study has been gathered through 5 qualitative interviews with women who has been in a domestic abuse, and the most vital finding of this study is found to be the lack of treatment, the importance of understanding from fellow men and finally, the importance and the lack of intercommunication between different authorities and units within the social services. We argue that work by the social services should pervade both empowerment and a salutogenic mind, and adapt to each individual who seeks help. The discussion about this phenomena should continue in order to advance further methods and the general knowledge in society.

Bakgrund: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer kämpade för att förstå och kunna återhämta sig från våldet och de kände sig både skyldig och oskyldig. Konsekvenser av våld kunde se ut på olika sätt som bidrog till psykisk och fysisk skada. Sjuksköterskan brast vid beredskap att ta hand om våldsutsatta kvinnor. Dålig kunskap och positiva eller negativa attityder påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa omvårdnaden i samband med mäns våld mot kvinnor. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som hittades genom att söka på databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskor kände att det var deras ansvar att fråga om våld men att det behövdes mer utbildning och rutiner. Sjuksköterskor kämpade mellan att vara professionell samtidigt visa empati för patienten. De kände en maktlöshet och frustration vilket krävde att de behövde stöd. Inom hälso- och sjukvården kunde det finnas myter, stereotyper och attityder om våld i nära relationer. Det uppstod olika hinder när den våldsutsatta kvinnan sökte vård i form av att vårdpersonal kunde vara avvisande, att det var skamfullt att söka vård och tidsbrist i deras hektiska vardag. Vänner, familj och formella stödsystem gav en känsla av support till kvinnan. Diskussion: Det behövdes nya och bättre rutiner samtidigt som det behövdes en förbättring av redan existerande undersökningar. Hälso- och sjukvårdspersonal behövde bli medveten om hur de bemöter våldsutsatta kvinnor. Det behövdes utbildning för att täcka kunskapsluckor vilket kan förbättra vården. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor får varierande bemötande av hälso- och sjukvården. Det är komplext för sjuksköterskan att identifiera våld i nära relationer. Bristfällig kunskap, erfarenhet och tid är olika anledningar till varför personalen undviker att fråga om våld. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Konstruktion pågår – Socialtjänstens arbete med våld i nära relationer Studiens syfte var att undersöka vilken typ av socialt arbete som bedrevs på en utvald socialtjänst gällande våld i nära relationer. Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. För att samla in empiriskt material har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare anställda på den utvalda socialtjänsten varav samtliga hade erfarenhet av arbetet med våld i nära relationer. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och utifrån socialkonstruktionism som teori samt med ett genusperspektiv. Studien visade att det finns en otydlighet kring hur arbetet ska bedrivas inom socialtjänsten, samtliga intervjupersoner hade liknande syn på fenomenet våld i nära relationer men det var i huvudsak magkänslan som avgjorde huruvida de skulle ställa frågor kring våld. Studiens slutsats är därför att arbetet med våld i nära relationer är under konstruktion.

No description available.

Bakgrund: kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer vågar inte prata om vad de har blivit utsatta för. Det kan bero på att det är ett tabubelagt ämne men även andra orsaker så som att de blir dåligt bemötta av sjukvårdspersonalen. Kvinnorna väljer på så sätt att inte prata om problemet, och det leder till att våldet inte uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet med sjukvården efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats, egentlig informationssökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete för att få fram material till resultatet. Resultat: Kvinnor upplevde att de inte blev tagna på allvar samt att de inte fick tillräckligt med stöd av sjukvårdspersonalen. Majoriteten upplevde att de blev negligerade av sjukvårdspersonalen, samt att sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för kvinnornas situation. De blev inte värdigt bemötta när de inte kunde vara privata. Det visade dock att ett fåtal kvinnorna upplevde att de är betydelsefulla genom att de får praktiskt stöd och att sjukvårdspersonalen var lyhörda. Det visade även att kvinnor upplevde mer trygghet när de blev bemötta av kunnig vårdpersonal. Diskussion: Kvinnor får inte emotionellt stöd, inte tillräckligt med tid samt att sjukvårdspersonalen inte har erfarenhet och kunskap om ämnet. Detta har lett till att kvinnorna inte väljer att prata om detta med sjukvårdspersonalen.

Ekonomiskt våld är ett utbrett samhällsproblem, trots det finns fortfarande relativt lite forskning som fokuserar på den ekonomiska dimensionen av våld i nära relationer. Med ett analytiskt fokus på resurser syftar denna studie till att utveckla förståelsen av mäns ekonomiska våld mot kvinnor och att undersöka myndigheters bemötande av detsamma. Uppsatsens teoretiska ramverk består av två-system-teorin, vilket är en syntes av radikalfeministisk och marxistisk feminism (Walby, 1990), och begreppen våldets kontinuum (Kelly, 1988), maskuliniserad byråkrati (Ferguson, 1984) samt ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital (Bourdieu, 1987). Baserat på elva intervjuer med ekonomiskt våldsutsatta kvinnor som lämnat sin våldsutövande partner visar analysen att olika typer av resurser kan användas som redskap för att utöva ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet kvinnorna utsatts för är sammanflätat med erfarenheter av andra våldsformer, till exempel psykiskt och sexuellt våld. Vidare kan det gemensamma föräldraansvaret öppna upp ytterligare vägar för utövandet av ekonomiskt våld, trots separation från våldsutövaren. Analysen påvisar även att lagändringen, som genomfördes 2016 i socialförsäkringsbalken, möjliggjorde för att underhållet i större utsträckning kan användas för att utöva ekonomiskt våld och att socialtjänsten främst erbjuder emotionellt stöd, i form av stödsamtal, trots att kvinnan uppvisar ett stort behov av ekonomiska resurser. Slutligen bidrar studien med kunskaper om betydelsen av kvinnans egna resurser för att kunna skydda sig mot det ekonomiska våldet. Sammantaget dras slutsatsen att det ekonomiska våld kvinnorna utsätts för av män är omfattande och komplext. Genom att besitta olika kapital kan kvinnan skydda sig och därmed leva ett liv fritt från våld. För de som saknar resurser kan Försäkringskassan och/eller socialtjänsten, beroende på kontext, bära ett ansvar. Baserat på kvinnornas berättelser återfinns dock brister i myndigheternas arbetssätt och bemötande som kan leda till ytterligare våld från såväl den våldsutövande partnern som myndighetspersoner.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken forskning och kunskap det finns kring våld i nära relationer mellan samkönade par. Vidare är syftet att undersöka hur samhällsinsatserna ser ut för våldsutsatta personer i samkönade relationer som söker hjälp i ett heteronormativt samhälle. / It is known that domestic violence in same-sex couples is an issue that needs to be addressed similarly to the discourse of domestic violence in heterosexual relationships or violence against women. Therefore, it is of interest to examine what research there currently is to be found on the matter. There is also an importance to examine what kind of support same-sex couples can acquire from different social agencies in relation to domestic violence. Because of the limited research on the subject, there is a need for more empirical research. Due to a restricted level of knowledge within the Swedish research on this subject, the study will discuss the topics without being bound to a specific place. This actuality is taken into account however and is also analyzed in the study. The purpose of this study is to examine what knowledge there is in connection to domestic violence in same-sex couples. Additionally, the study aims to examine how the support for same-sex couples is designed in a heteronormative society. To be able to achieve this, material have been collected through previous empirical research. A systematic literary research method has been used to collect the data for this study. In the result and analysis, various themes were constructed which are used to answer the question formulations. Some of these are: the connection between homophobia and domestic violence in same-sex couples, intersectionality and power as a theory as well as how they can help analyze domestic violence in same-sex couples and also what knowledge and experience professionals have about violence in same-sex couples. These themes are in turn divided into subtitles and all the themes are related to violence in same-sex couples. It became clear during the study, that the reception HBTQ-people get from different social services as well as people in their close proximity is going to influence their prerequisites when it comes to recognizing and defining domestic violence in the relationship. This circumstance is also affected by the heteronormative society and it’s patriarchal structure. This is usually displayed in ignorant meetings with medical personnel, family members but also strangers. The perspective on how the discourse regarding HBTQ-people, gender and sexuality is affecting same-sex couples is also a reoccurring topic in the study. Too insure to what extent this affect has and how negative stereotypes and norms can be extinguished, for the purpose of widening the knowledge about domestic violence in same-sex couples, there is a need for more research.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Den utsatta kvinnans skador är fysiska såväl som psykiska och sjuksköterskan möter de våldsutsatta kvinnorna överallt i vården. Komplexiteten att möta och vårda en utsatt kvinna påverkas av ett antal faktorer som inverkar på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Sökningarna i CINAHL och PsycInfo genererade 10 artiklar vilka resultatet grundades på. Analysen gjordes med hjälp av en stegmodell av Forsberg och Wengström (2016). Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor presenteras i fyra huvudteman; behovet av utbildning och kunskap, erfarenheter i mötet med den våldsutsatta kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan samt organisationen. Resultatet visar på erfarenheter som sjuksköterskan har gällande utbildning och fortbildning inom området. Även avsaknad av riktlinjer och rutiner för att hantera komplexiteten bakom ämnet framkom. Ytterligare erfarenheter var att samspelet med den våldsutsatta kvinnan hade stor betydelse för omvårdnaden. Konklusion: Resultatet belyser sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden runt den våldsutsatta kvinnan. Majoriteten av sjuksköterskorna erfor att sin utbildning var otillräcklig för att kunna ingripa och ge omvårdnad till den våldsutsatta kvinnan. I litteraturstudien framkommer även sjuksköterskans erfarenheter att känslomässigt påverkas i mötet med den våldsutsatta kvinnan men även olika erfarenheter som rör organisationen. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem. The affected women's injuries are physical as well as mental, and nurses care for these women everywhere in the care setting. The complexity of meeting and caring for women affected by domestic violence is influenced by a number of factors in relation to nursing. Aim: The aim of the literature review is to illustrate nurses’ experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature review with a qualitative approach has been used. The search in CINAHL and PsycInfo generated 10 articles on which the result was based. The analysis was done using a model by Forsberg and Wengström (2016). Results: Nurses' experiences of meeting the abused women is presented in four main themes; the need of knowledge and skills, experiences when meeting the abused women, nurses' emotional impact, and organisation. The result shows that nurses often have inadequate education and skills in this area. The review also found a lack of guidelines and procedures to deal with the complexity behind the topic. Another key situation and challenge were identified as the interaction between the abused woman and the nurse providing care. Conclusion: Most of the nurses experienced their education to be insufficient to be able to intervene and care for the abused woman. Most of the nurses said that the education was inadequate to intervene and give the best of care to the abused woman. The literature review also reveals experiences of the emotional impact on the nurses and different experiences regarding the organisational level.