Våld i nära relationer är ett allvarligt problem världen över. Socialarbetare möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete, ibland utan att veta, de har därför en stor möjlighet inom arbetet med våld i nära relationer för att identifiera, screena och erbjuda hjälp till våldsutsatta. Men det är först på senare år som arbetet med våld i nära relationer har uppmärksammats. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare uppfattar våld och utforska deras upplevelser av att de identifiera och hantera ärenden där våld förekommer, vilket görs genom en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar analyseras genom tematisk analys. Det framkommer att socialarbetare upplever att de inte är tillräckligt rustade för att hantera våldsärenden vilket beror på flera faktorer. Kunskapsluckor, brister i eller obefintliga riktlinjer och redskap från verksamheten samt otillräcklig utbildning och träning är de största orsakerna till detta. Erfarenhet av partnervåld både arbetsmässigt och i privatlivet har också en påvisad inverkan på socialarbetares uppfattningar och upplevelser av våld i arbetet. Studien har också uppmärksammat ett forskningsfält som ännu är relativt outforskat. / Intimate partner violence is a serious problem worldwide. Social workers meet victims of violence frequently in their work, sometimes unknowingly, thus they have a great opportunity for identifying, screening and managing intimate partner violence. Yet the work with intimate partner violence has not been observed until recent years. This study aims to explore social workers’ perception of and experience with identifying and handling intimate partner violence, this is done through a literature overview in which eight scientific articles are thematically analysed. The findings suggest that social workers feel inadequate to handle intimate partner violence in their work due to knowledge gaps, insufficient guidelines and frameworks from their organization and also insufficient training. Personal- and work-related experience of intimate partner violence were also shown to influence social workers’ perception of the subject. This study has also identified a field of research which still is relatively unexplored.

The aim of this study was to shed some insight on the relationships betweenvictims of domestic partner violence and the professional social workers theymeet for help and support. Focus was placed on how the professional relationshipis crafted, how the meetings and conversations are held and what they contain andhow the social workers perceive the clients and their situation. This wasaccomplished by interviewing professionals working with people that have beenexposed to domestic violence and analyzing the results with both communicationand gender theory in mind. The conclusions reached show that compassion,patience and empathy are important tools when building a relationship of trust andsupport, especially since shame and denial are big hindrances for those seekinghelp. Furthermore, the study found that the social workers often regard the violentrelationships in a normative and sometimes stereotypical manner in terms ofgender roles and heterosexuality, but recognized them as complex and individualnonetheless.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Ett problem som drabbar den uppväxande generationen hårt. Ungdomar kan bevittna den här typen av våld i hemmet samt utsättas för det i egna relationer. De unga personer som utsätts för våld i en nära relation vänder sig främst till vänner för att få stöd. Ungdomsstyrelsen (2013) lyfter därför fram skolan som en viktig arena för att sprida kunskap som kan synliggöra och förebygga våld i nära relationer. Den här studien har som syfte att undersöka svensklärares inställning till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen på gymnasiet. Studien har vidare syftat till att undersöka vilka förutsättningar svensklärarna på gymnasiet ges till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda studien är en flermetodsstudie. Det innebär att en enkätundersökning har kombinerats med semistrukturerade intervjuer. Den forskningsstrategin har använts i syfte att få en fördjupad förståelse för det undersökta området. Detta såtillvida att de kvantitativa resultaten har lett till frågeställningar som har följts upp genom intervjuerna. Det är 52 svensklärare från 12 olika gymnasieskolor belägna i 6 skilda kommuner som har besvarat enkäten och det är 7 av dessa lärare som har intervjuats. Studien påvisar att det mellan svensklärarna finns olika inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda resultatanalysen visar att de skilda inställningarna går att dela in i två huvudkategorier som utgörs av skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det som utgör en skillnad mellan de båda kategorierna är bland annat de perspektiv som finns på styrdokumenten. I kategorin skolan och litteraturundervisningen är en del av livet återfinns ett fokus på styrdokumentens skrivningar om värdegrund medan det i kategorin skolan och litteraturundervisningen är en frizon föreligger ett fokus på styrdokumentens skrivningar om att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i det som förenar eleverna. Det finns mellan de båda kategorierna också en skillnad med avseende på vad som är att visa omsorg om eleverna samt vad som är att betrakta som en trygg miljö för samtal om känsliga ämnen. Resultaten vad anbelangar förutsättningar påvisar att lärarna upplever att det saknas strukturella förutsättningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet samt för det kollegiala samarbetet över ämnesgränserna.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.

No description available.

Forskning har visat att det tycks finnas en diskrepans i samhället mellan hjälp som våldsutsatta kvinnor behöver och vad som erbjuds. Genom att utföra en diskursanalys på hemsidan till Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, bidrar jag förhoppningsvis med ett par nya perspektiv till vad denna diskrepans skulle kunna bero på. Roks är en av de viktiga arenorna som kan antas bidra till hur diskursen om mäns våld mot kvinnor i nära relationer förs och hur det sociala arbetets stöd och hjälp bedrivs. Resultaten analyseras utifrån socialkonstruktivism, diskursteori och normaliseringsprocessen. Metoden som används för att studera diskursen är Faircloughs kritiska diskursanalys enligt den tredimensionella modellen, med hjälp av hans analysverktyg transitivitet och modalitet. Diskursen kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer som framträder i min analys kan till viss del ifrågasättas utifrån forskning och teori, alternativt förstås utifrån forskning och teorin beroende på vilket Roks tilltänkta syfte med diskursen är. Analysen visar hur Roks beskriver mäns våld mot kvinnor i nära relationer. De mest framträdande dragen är att mannen beskrivs som förövaren, att kvinnan beskrivs som offret och gällande själva relationen läggs fokus på det fysiska våldet. Roks mål beskrivs vara att få våldsutsatta kvinnor att lämna männen, att få männen i fråga att sona sina straff samt att driva politisk opinion. De två grammatiska elementen transitivitet och modalitet kan tolkas påvisa att Roks ställer sig bakom den strukturella förklaringen till mäns våld mot kvinnor i nära relationer; könsmaktsordningen, och att Roks önskar främja sin auktoritet och professionella identitet. Resultatet visar att det inte är säkert att den diskursen som råder idag kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer, via Roks, enbart är till gagn för de våldsutsatta kvinnorna.

Studiens syfte var att undersöka ungdomars attityder till olika former av våld i nära relationer bland unga och hur ungdomar anser att våldet kan förebyggas. Vidare var syftet att undersöka ungdomars attityder till att söka hjälp om man blir utsatt, respektive utövar våld i nära relation, samt vilka olika faktorer som kan försvåra att söka hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer, totalt deltog 5 tjejer och 6 killar mellan 16 - 18 år. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Det empiriska materialet bearbetades vidare med stöd av teorierna utvecklingsekologi och våldets normaliseringsprocess samt begreppen stigma och normer, empirin relaterades även till tidigare forskning. Studiens resultat visar på att ungdomarna är medvetna om olika typer av våld och att de anser att alla typer av våld är lika allvarliga. De uttrycker även att våld har normaliserats bland ungdomar, genom memes och skämt på sociala medier. Olika typer av digitalt våld är det våld som nämns som mest förekommande bland unga. Studiens resultat visar även på att brist på kunskap om våld i nära relationer bland unga kan vara en orsak till att våld uppstår och även till att unga inte söker hjälp. Som förebyggande arbete visar resultatet på att undervisning om nära relationer med fokus på ungdomars relationer och vad som är våld efterfrågas bland unga. Resultatet visar även på att ungdomar föredrar att gå till vänner för stöd, men av rädsla för att bli dömd av omgivningen kan det vara ett alternativ att gå till en professionell med tystnadsplikt. Vidare framkom skam och brist på information om var man kan vända sig som anledningar till att inte söka hjälp. Genomgående visar studiens resultat att ungdomar behöver mer kunskap kring våld i nära ungdomsrelationer, både som en förebyggande åtgärd men också för att underlätta hjälpsökande. Denna studie bidrar med ytterligare kunskap kring hur ungdomar ser på våld i nära relationer och vilka hinder som ungdomar ser i hjälpsökande samt vad de anser är viktigt när det kommer till förebyggande arbete.

Bakgrund I Sverige har i genomsnitt en av fyra kvinnor någon gång i sitt liv upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av en man som hon har en nära relation med. Våld i nära relationer som begås mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som bekostar kvinnorna deras livskvalité och hälsa, men även samhället på resurser och pengar. Hälso- och sjukvården har en avgörande roll i mötet med dessa kvinnor, där sjuksköterskor har som ansvar at terbjuda stöd och hantera frågor och svar samt identifiera eventuella hinder i mötet dä rstrategier kan tillämpas. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med integrerad analys vilket inkluderade femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna framtogs från databaserna PubMed och CINAHL Complete där en kvalitetsbedömning genomfördes efter Sophiahemmet högskolas protokoll. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att sjuksköterskor stötte på flertalet hinder under och inför mötet med kvinnor som upplever våld i nära relationer, vilket i sin tur formar sjuksköterskornas erfarenheter. Med de 15 utvalda artiklarna som grund till studien, har teman och subteman relaterat till mötet kunnat uppdagas. Det framkommer att bristen på kunskap, tid, säkerhet, samt personrelaterade och kulturella hinder i många fall påverkad emötet negativt vilket ledde till otillräcklig vård. Slutsats Resultatet tyder på att sjuksköterskors möte med kvinnor som upplevt våld i nära relationer är komplext och bristande. Utbildning, träning för vårdpersonal i hur hantering går till, ekonomiska resurser, och empati är byggstenar av stor betydelse som behöver förstärkas.

Bakgrund Många kvinnor är utsatta för våld i nära relationer. Vårdpersonal kan ha en avgörande del i processen i att kunna uppmärksamma och hjälpa våldsutsatta kvinnor. Våldsutsatta kvinnor är särskilt sårbara och omvårdnaden ska utgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Mötet med den våldsutsatta kvinnan ska bygga på respekt, lyhördhet samt förmågan att beröra och hantera det som den enskilda patienten berättar. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av mötet med vårdpersonalen efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts där 17 vetenskapliga artiklar har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har därefter kvalitetsgranskats. Innehållet i artiklarna analyserades och sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Huvudkategorier som framställdes var upplevelsen att inte våga berätta om våldet, upplevelsen av att sekretessen kring kvinnornas identitet och vård inte hanterades på ett säkert sätt, upplevelsen av att inte bli tagen på allvar samt kvinnornas delade meningar kring att bli tillfrågad om våldet. Resultatet visade att många kvinnor upplevde att vårdpersonalens attityder påverkade dem negativt och att många kvinnor inte vågade berätta om våldet. Kvinnorna upplevde även att vårdpersonalen saknade engagemang och intresse vilket skapade känslor som skam och skuld. Många kvinnor eftersökte ett mer empatiskt förhållningssätt från vårdpersonalen. Slutsats Våld i nära relationer är ett hot mot såväl kvinnors grundläggande rättigheter som folkhälsan i stort och kan ge långsiktiga konsekvenser för samhället. Vårdpersonalen måste visa engagemang och empati för de våldsutsatta kvinnorna. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor är något som vårdpersonalen saknar. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är en viktig del för att kunna främja en vårdrelation baserad på förtroende, tillit och respekt. Då våldsutsatta kvinnor är särskilt sårbara är integritet och värdighet viktigt att bevara vid mötet. / Background Many women are suffering from intimate partner violence. Healthcare professionals plays a crucial role in the processes to pay attention and help abused women. Women exposed to intimate partner violence are particularly vulnerable. Nursing should be based on a person-centred approach. The meeting with the abused woman must be based on respect and the ability to handle what the individual patient tells you. Aim The aim for this study was to describe how women who have suffered from intimate partner violence experienced the meeting with the healthcare professionals.  Method A non-systematic literature review has been done based on 17 scientific articles. The articles have been searched in the databases, PubMed and CINAHL. The articles have then been quality reviewed. The content of the articles was analysed and conducted into main categories. Results The main categories were, experience of not daring to talk about the violence, experience that the confidentiality of women's identity and care is not handled in a safe way, experience of not being taken seriously and the women had different opinions about being asked about the violence. The results showed that many women felt that the attitudes of the healthcare professionals had a negative effect on them and that many women did not dare to talk about the violence. The women also experienced that the healthcare professionals lacked commitment and interest, which created feelings such as shame and guilt. Many women sought a more empathetic approach from healthcare professionals. Conclusions Intimate partner violence is a major problem and a threat to both women's fundamental rights and public health in general, which can have long-term consequences for the society. The healthcare professionals must show commitment and empathy for abused women. Knowledge how to treat abused women is something that the healthcare professional lacks. The first meeting with the abused woman is an important part to be able to promote a relationship based on trust and respect. Women exposed to violence is particularly vulnerable, integrity and dignity are important to preserve.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våld mot kvinnor kan uttrycka sig psykisk, fysiskt, våld och sexuellt. För att bemöta kvinnor som utsatts för våld är det av betydelse att sjuksköterskor följer de lagar och regler som hälso- och sjukvården har för att ge en god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relation vid kontakt med hälso- och sjukvården.Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017a) analysmodell. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier som beskrev sjuksköterskors upplevelse av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Brist på kunskap, behov av stöd samt emotionellt engagemang. Bristande kunskap består av underkategorierna att ställa frågan om våld samt att kunna identifiera våld. Behov av stöd inkluderar underkategoriernakollegialt stöd samt stödjande verktyg och resurser. Emotionellt engagemang består av underkategorier att hantera sina egna känslor. Slutsats: Ökad kunskap skulle generera en vård där identifiering och att ställa frågan om våld i nära relation skulle främjas, vilket bidrar till en god omvårdnad som bygger på att vara personcentrerad. Kollegialt stöd är av vikt för att sjuksköterskor både ska få stöd samt kunna ge en god omvårdnad till kvinnor. Betydelsen av att arbeta fram olika resurser och stödjande verktyg för att sjuksköterskor ska stödja kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjuksköterskor påverkas av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation på flera olika sätt, vilket ställer krav på att arbeta fram olika strategier för att hantera känslor och attityder.