This essay touches on social workers experiences in the work of discovering children who have experienced violence. The social workers experiences in the work of discovering children who have witnessed domestic violence has shown to be very complex and previous studies have shown that the social services work is flawed. That is why we saw an interest in understanding the social workers point of view in this problem. The essay's result is built upon six semi-structured interviews with social workers who are active in their line of work. The result of the interviews was analyzed with the help of Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and previous studies on the subject. The essay has shown that children’s voices have to be heard in order for the social workers to identify their exposure to violence. Other important aspects with the work of finding children who have experienced violence is the cooperation with other institutions such as the school and the police, as well as the importance of the social workers experience. Some of the difficulties that the social workers experienced were uncooperative parents, lack of time, high workload as well as the problems with the social services act and the care of young persons (special provisions) act in correlation to each other.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om området mäns våld i nära relationer. I studien undersöktes hur verksamheter arbetar med män som frivilligt söker stöd och behandling för sitt våldsutövande samt hur professionella resonerar om orsaker till att män utövar våld. För att uppnå detta hade studien sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där data samlades in via intervjuer med professionella som arbetade på olika kriscentrum alternativt avdelning för familjefrid i Sverige. För att analysera empirin användes Connells maskulinitetsteori med genusteorin i bakgrunden. Denna studies resultat visade att män som frivilligt söker behandling tar ansvar över sitt våldsutövande samt att psykiskt och latent våld var den vanligaste våldsformen i nära relationer. Den vanligaste behandlingsmetod som användes var Alternativ till våld (ATV) med inslag av KBT, psykoterapi, traumabehandling och MI. Orsakerna till våldet ansågs oftast vara en känsla av maktlöshet samt svårigheter i kommunikation och känslouttryck. Studiens resultat visade också att män som utövat hedersrelaterat våld och förtryck samt grovt våld inte frivilligt söker stöd för sitt våldsutövande. Slutsatsen är att problematiken med mäns våld i nära relationer är komplex. I enlighet med studiens resultat är slutsatsen att det potentiellt finns två olika målgrupper vad gäller män som utövar våld i nära relationer. Slutsatsen är också att männen som utövat våld i nära relationer och som frivilligt söker behandling kan uppleva sig otrygga med innebörden att de har dålig självkänsla. Vidare, kan uppväxtförhållanden och samhällets normer och förväntningar på män spela en roll för huruvida män utövar våld i nära relationer. Denna studies resultat tyder på att preventiva insatser för våld i nära relationer bör göras i tidig ålder. Vilket gör det betydelsefullt för det socialpedagogiska fältet då det handlar om fostran, social inlärning och socialisation.

Bakgrund: År 2019 anmäldes 10 200 fall av misshandel i en nära relation i Sverige. Våldetbrukar delas upp i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Oavsett typ ger det både fysiska ochpsykiska konsekvenser för den utsatta personen. Exempelvis finns en ökad risk försjälvmordsförsök bland personer som utsatts för fysiskt våld i en nära relation. Det har ävenvisat sig finnas svårigheter med att fråga om våld i nära relationer bland sjuksköterskor.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att fråga om våld inära relationer.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga empiriska artiklar med kvalitativstudiedesign. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Utvaldaartiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning ochanalyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudteman identifierades under analysen: etablera en tillitsfull relation,verktyg för att fråga, känslor i samband med att fråga samt barriärer mot att fråga. Utöverdessa teman identifierades också tio subteman.Konklusion: Sannolikheten att patienter avslöjar sin våldsutsatthet för sjuksköterskor ökarom sjuksköterskorna lyckas etablera en tillitsfull relation. Användning av någon typ avverktyg, exempelvis frågeformulär, kan göra det lättare för sjuksköterskor att fråga om våld inära relationer. Sjuksköterskor behöver även vara förberedda på att uppleva blandade känslori vården av patienter som utsätts för partnervåld. Det finns också barriärer mot att fråga omvåld i nära relationer vilka skulle behöva minimeras för att lättare upptäcka partnervåld. / Background: In 2019, 10 200 cases of intimate partner violence (IPV) were reported inSweden. Violence is usually divided into physical, psychological, and sexual violence. Nomatter the type of violence, there can be both physical and psychological consequences forthe person exposed to IPV. For instance, there is an increased risk of attempted suicide afterexposure to IPV and physical violence. It has also been found that nurses find it difficult toask about IPV.Aim: The aim of this study was to shed light on nurses’ experiences of asking about intimatepartner violence.Method: A literature review based on ten scientific empirical articles with a qualitativeapproach. Data was collected through the databases CINAHL and Pubmed. Articles werequality controlled with SBUs quality control template and then analyzed through qualitativecontent analysis.Result: Four major themes were identified: establishing a trustful nurse-patient relation,tools for asking, feelings related to asking, and barriers to asking. Ten subthemes were alsoidentified.Conclusion: If nurses are able to establish a good nurse-patient relation the probability thatpatients will reveal their experiences of IPV increases. The usage of tools such asquestionnaires can make the process of asking about IPV easier. Nurses have to be preparedto experience mixed feelings in nursing patients exposed to IPV. There are barriers preventingnurses from asking about IPV.

The aim of the study is to examine how Swedish newspapers portray abused men and abusing women in domestic violence. The main method used is qualitative content analysis to answer the research questions. The secondary method used is quantitative content analysis to be able to quantify categories and themes that appeared in the empirical material. The result of the study is that Swedish newspapers portray abused men and abusing women differently based on gender characteristics and power structures.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

Sedan coronapandemins utbrott har ett flertal restriktioner införts i Sverige, vilka inneburit att människor stannat hemma i större utsträckning än tidigare. På grund av en växande isolering har kvinnorättsliga organisationer världen över varnat om en potentiell ökning av våld mot kvinnor i nära relationer, då konsekvenserna av pandemin ökar exponeringen av riskfaktorer som förknippas med våldet. Våld i nära relationer är tidvis svårt att mäta då det finns ett stort mörkertal av våldsutsatta som inte anmäler till polisen. Därmed prövar forskningsvärlden alternativa data som förväntas fånga en bredare bild av våldsutsattheten världen över, där Googlesökningar visat potential och därav använts till denna uppsats. Fastän tidigare forskning och teoretisk bakgrund förutspått att våldet ökat under pandemin, fann difference-in-difference resultaten ingen effekt på nationell nivå. Däremot tycks Googlesökningar ökat mer i Stockholms län, där människor stannat hemma i större utsträckning relativt andra län.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras som fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld utfört av en partner i en nära relation. Tretton kvinnor i Sverige dödas varje år av en man som de har eller tidigare har haft en relation med. Våldet är ett folkhälsoproblem som belastar samhället. Sjuksköterskans kunskap är viktig i mötet med våldsutsatta kvinnor för att identifiera våld i nära relationer då sjuksköterskor ofta utgör den första kontakten med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.   Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Databassökningar i PubMed och CINAHL. Femton artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och inkluderades i resultatet som analyserats med kvalitativ analysmetod. Resultat: Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. I vårdmiljön upplever sjuksköterskorna tidsbrist, platsbrist och avsaknad av rutiner på arbetsplatsen. I sjuksköterskornas professionella ansvar behöver sjuksköterskorna hantera sina känslor i mötet med den våldsutsatta kvinnan, vara medveten om sina egna erfarenheter av att vara utsatt eller ha bevittnat våld i nära relationer, informera och stödja kvinnan samt hantera en upplevd kunskaps och utbildningsbrist.  Slutsats Vårdmiljön och sjuksköterskans professionella ansvar har betydelse i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna upplever kunskapsbrist, tidsbrist och brist på privata utrymmen som försvårar omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor behöver därför ytterligare utbildning inom ämnet våld i nära relationer och mer tid till mötet med dessa kvinnor.

Våld i nära relationer är ett internationellt problem i samhället. Våld i nära relationer innebär fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld utfört av en partner i en nära relation. Konsekvenserna för kvinnor som upplever våld i nära relationer kan leda till allvarliga skador, handikapp eller dödsfall. Det är vanligare att kvinnor blir utsatta för grövre våld än män och har därmed ett större behov av stöd och hjälp, främst från sjukvården. Sjuksköterskans kunskap är viktig då hen oftast är den första vårdgivaren som möter de våldsutsatta kvinnorna.

This Essay is about showing yourself and your pain in a private and personal state as an artist and by doing so, affecting the person closest to you. The Essay uses Susan Sontag's book "Regarding the pain of others"(2004), Kristian Vistrup Madsen's book "Doing time (2021) and Maggie Nelsons book "Bluets" as references to explore the deep meaning of art and personal tragedy and using people to make artistic conclusions.