Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer befaras vara stort då våldet ofta sker i det privata. Våldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta samhällsproblem är också ett folkhälsoproblem då det ger uttryck i en sämre hälsa. Våldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvär och sjukvården har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever bemötandet från sjukvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig på tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin Upplevelsen av mötet i sjukvården beskriver kvinnornas upplevelser och intryck i mötet med sjukvården. Andra huvudkategorin Att lyfta frågan om våld belyser kvinnornas känslomässiga upplevelser, hur de upplever sjukvårdspersonalens förhållningssätt samt vilka råd de önskade att sjukvårdspersonalen kände till. Diskussion: Resultatet diskuterades med Joyce Travelbees omvårdnadsteori och konsensusbegreppet vårdande som utgångspunkt. Kvinnorna upplevde främst ett bristfälligt bemötande från sjukvården då de uttryckte en önskan om ökad empati, förståelse samt tålamod från sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalens bristande kunskap inom området våldsutsatthet bidrog till att de inte uppmärksammade kvinnorna ur ett helhetsperspektiv. / Background: The number of unrecorded cases among women exposed to intimate partner violence is feared to be large, since violence often takes place in the private sphere. The violence can be a combination of physical, psychological and sexual violence. This social problem is also a public health issue, since it leads to worse health among the exposed women. The violence may cause physical, psychological and psychosomatic disorders. Due to this, health care has an important role in order to identify these women. Aim: The aim of the literature review was to illuminate how women exposed to intimate partner violence experience the hospitality of health care. Method: Suggested by Friberg (2012), a literature review has been implemented which is based upon twelve original scientific articles. The articles were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The result has been presented into two main categories with associated subcategories. First main category, Experience of meeting the health care, describes women's experiences and impressions of meeting the health care. The second main category, To illuminate the issue of violence, highlights women’s emotional experience. In other words, how they experience the approach among the health care professionals' as well as their wished advice from the nursing staff. Discussions: The result was discussed with Joyce Travelbee’s theory of nursing and the concept of caring. Women experienced a defective treatment from the health care and expressed a desire of greater empathy, understanding and patience from the health care. There is a lack of knowledge regarding the field of violence victimization among the health care professionals´, which leads to that they do not observe the women from a holistic perspective.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews. The result of the study showing that in order to identify needs different standard methods are used and problem solving approach is practiced by social workers. When it comes to identifying needs of women seeking protective shelter with their pet whilst escaping a domestic violent home, study concludes that social workers that participated in the interview do not or rarely encounter this specific group of women in their daily practice.  However, based on the assumption that taking your pet with you is a need amongst other needs the socialworkers taking an indecisive approach. On one hand they are identifying the complex situation and are having empathy with the women, on the other hand they argue for high costs, difficult to achieve and that the decision is not in their hands.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Enligt informanterna var en av effekterna av samverkan möjligheten att hänvisa kvinnorna vidare. Informanterna såg potential till förbättringar i det framtida samarbetet, exempelvis med förskola och skola. Resultatet visade även att informanterna är medvetna om betydelsen av sitt bemötande mot våldsutsatta kvinnor, vissa mer än andra. Slutsats: En kommun kan inte ensam ge en kvinna tillräcklig hjälp, varför samverkan är viktig för de femton kommuner som deltar. Samverkan i Skaraborgsregionen fungerar bra, dock finns det delar som kan förbättras. Informanterna hade olika egna förslag till förbättring, exempelvis en utökad myndighetssamverkan. / Background: The violence against women is a public health problem. It is difficult to determine the actual prevalence of the violence against women because unreported cases are high. Aim: The aim of the study was to investigate the interaction in organizations and agencies with abused women in intimate relationships in the region of Skaraborg. Method: Three semistructured interviews were conducted with officials from X, Y and Z, who work with abused women in intimate relationships. Results: The results showed that there are fifteen councils in the region of Skaraborg who interact with abused women. One of the effects of the interaction is to be able to refer further according to the informants. The informants saw potential for improvement in the future, for example by collaborating with preschool and school. The results also showed that the informants are aware of the importance of their treatment against abused women, some more than others. Conclusion: The interaction is important to the fifteen councils in the region of Skaraborg, because one council can not alone give the women adequate help. The interaction in the region of Skaraborg works fine, however there are things that can improve in order to get better. The informants had their own different suggestions on how to make changes to the better, an example is a wider interaction with other agencies.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes. To sum up, the study showed that the social workers found it easier to identify and define physical violence as domestic violence and they tended to more frequently suggest the couples in the vignettes to separate as well as to protect the victim of violence. In comparison to physical violence, the social workers found it more difficult to identify and interpret psychological and economical violence, and tended to suggest the couple to stay together and try family counselling.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd. Kvinnorna upplevde ett dåligt bemötande, brist på tid och kontinuitet, vilket också försvårade för kvinnorna att avslöja sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om våld i nära relationer samt handlingsplaner och riktlinjer för att bättre förstå och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Mer forskning ur ett patientperspektiv för både manliga och kvinnliga våldsutsatta vore önskvärt. / Women who are exposed to domestic violence is a global public health problem as the consequences of violence means a life of guilt, shame and suffering of women. Healthcare professionals have a unique and important role in identifying these women. The aim of the study was to describe how women facing domestic violence experience the encounter with healthcare. A literature study with twelve scientific articles have been reviewed and analyzed and is the basis of the results. Results are based on three categories: Not to be seen and heard, To feel fear, shame and guilt and To not feel support. Women experienced a bad attitude, lack of time and continuity, which makes it harder for the women to reveal their exposure to violence. Healthcare professionals need knowledge about domestic violence and action plans and guidelines to better understand and help the abused woman. More research from a patient perspective for both male and female victims would be desirable.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande. Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation. Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar. En essentiell resurs inom omvårdnaden av utsatta kvinnor som framkom var skapandet av en trygg och bekväm atmosfär. Som utmaning återfanns känslomässiga reaktioner vilka ibland ledde till ett avståndstagande gentemot kvinnorna. Utbildning och kunskap inom området beskrevs därför som nyckelfaktorer på ett strukturellt respektive personligt plan för att god omvårdnad skulle kunna ges. Slutsats: Majoriteten av kategorierna återfanns som både resurser och utmaningar. Det är troligt att en variation finns mellan olika kontexter i omvårdnaden av utsatta kvinnor varför det är viktigt att inom en specifik kontext ta reda på vilka de aktuella resurserna och utmaningarna är. Klinisk betydelse: Litteraturstudien bidrar med en överblick rörande befintliga resurser och utmaningar som finns globalt inomomvårdnaden av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.De resurser som framkommit kan sjuksköterskan lyfta fram för att styrka omvårdnadsarbetet medan utmaningarna visar vilka områden som det finns ett behov att arbeta omkring. / Background: Nursing care is the main responsibility in the nursing profession and is given to individuals during the lifespan. An individual's needs in regards to nursing care should be dealt with regardless of them consisting of physical, psychological, social, cultural or spiritual aspects. About one third of women around the world are subjected to intimate partner violence. Nurses have a significant role in caring for these women. Aim: To illuminate resources and challenges in nursing care of women subjected to intimate partner violence. Method: Literature study consisting of ten scientific articles. A data analysis was made in regards of similarities and differences in the results of the articles. Results: Work environment and education were found as structural aspects of importance and could be seen as both resources and challenges in the nursing care of women subjected to intimate partner violence. Considering the personal aspects most of the subcategories could also be seen as both resources and challenges. In nursing care the creation of a safe and comfortable environment was discovered as an essential resource. Emotional reactions were seen as challenges which could lead to avoidance towards the women. Education and knowledge in the field were described as key factors within the structural and personal aspects respectively. Conclusion: The majority of the categories were found as both resources and challenges. A variation may therefore be seen across different contexts in relation to what is seen as a resource and a challenge. Thus it is important to find out which are the resources and challenges in a specific context .Clinical significance:The literature study contribute with an overview considering the existing global resources and challenges in nursing care of women exposed to intimate partner violence. The resources found can be highlighted in the nursing care while the challenges need further development

Background: Domestic violence is a globally widespread problem. One in three women will at some point during their lifetime suffer from domestic violence. These women, who come from all groups of society, often seek contact with health care and therefore the nurse plays a vital role in caring for these women. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for women subjected to domestic violence. Method: Literature review based on twelve original articles. Result: The result is presented in four main themes: Lack of knowledge and education, The nurse’s approach and attitude in the encounter with women who suffered domestic violence, The nurse’s emotional challenges in the encounter with women who suffered domestic violence and The nurse’s experience of identification of domestic violence victims. Discussion: Education is important on several levels for the nurse's work with domestic violence victims. Education is required in order to efficiently identify the women, manage emotional impact and to respond to women in a professional manner. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt utbrett problem. Var tredje kvinna kommer någon gång under sin livstid att drabbas av någon form av våld i en nära relation. Dessa kvinnor, som kommer från alla samhällets grupper, söker ofta kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskan har därmed en viktig roll i vårdandet av dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda kvinnor som har utsatts för våld i en nära relation. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman: Bristande kunskap och utbildning, Sjuksköterskans förhållningssätt och attityder i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, Känslomässiga utmaningar för sjuksköterskan i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation och Sjuksköterskans erfarenhet av att kartlägga våld. Diskussion: Utbildning är viktigt på flera plan för sjuksköterskans arbete med kvinnor som utsatts för våld. Utbildning krävs för att effektivt kunna identifiera kvinnorna, hantera känslomässig påverkan och för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

Titel: Barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening                                                                                               Författare: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde                                                                                                Kurs: Examensarbete i Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, RP720A, 15 högskolepoäng                                                                                                    Handledare: Elisabeth Hertfelt Wahn och Stina Thorstensson                                                                                                  Sidor: 19                                                                                                  Månad och år: augusti, 2015                                                                                                Nyckelord: barnmorskor, upplevelser, stöd, våldsscreening, våld i nära relationer. Bakgrund: Våld i nära relation drabbar kvinnor i alla världens länder och alla samhällsklasser. Cirka 30 procent av de kvinnor som levt i en parrelation har utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner. Mörkertalet antas vara stort. I Sverige finns det idag inga nationella våldsscreeningsinstrument endast rekommendationer. Forskning visar att barnmorskor upplever tidsbrist, bristande kunskap och avsaknad av stöd i våldsscreeningsarbetet. Syfte: Att undersöka barnmorskors upplevelser av erhållet stöd vid våldsscreening på barnmorskemottagning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sju barnmorskor intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett bra stöd från kollegor stärker barnmorskors tillit till sin egen förmåga att ge stöttning till en våldsutsatt kvinna. Barnmorskorna beskrev ett väl fungerande samarbete mellan andra professioner och instanser men frustration över att den hjälp som erbjöds i teorin inte alltid var tillgänglig. De önskar mer utbildning och kontinuerligt för vidareutveckling och bibehållande av sin kompetens. Rekommendationer och riktlinjer från verksamheten samt våldsscreeningsintrument upplevdes underlätta våldsscreeningsarbetet. Tidsbrist beskrevs som en försvårande faktor. Konklusion: Våldsscreeningsarbetet är komplext och kräver rätt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan kollegor, olika instanser och professioner. Verksamheter behöver ge barnmorskor rätt förutsättningar för att de ska kunna arbeta hälsofrämjande. / Title: Midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence                                                                                                       Department: School of Health and Education, University of Skövde                                                                                                    Course: Master Degree Project in Midwifery, 15 ECTS                                                                                                    Author: Emma Johansson och Michelle Kiwalabye Parma                                                                                                   Supervisor: Elisabeth Hertfelt Wahn and Stina Thorstensson                                                                                                     Pages: 19                                                                                                     Month and year: August 2015                                                                                                   Keywords: midwives, experiences, support, screening for violence, domestic violence. Background: Domestic violence affects women in all countries and all social classes. Approximately 30 percent of women who have lived in a relationship have been exposed to physical and/or sexual violence by their partner. Unreported cases are presumably many. In Sweden no national violence-screening instrument exists, only recommendations. Research shows that midwives experience lack of time, knowledge and support when screening for domestic violence.                                                     Aim: To examine midwives experiences of obtained support when screening for domestic violence at an antenatal care unit. Method: This study had a qualitative approach. Seven midwives where interviewed. The interviews where analyzed based on a qualitative content analysis. Result: Support from colleagues strengthen midwives’ confidence in their ability to provide support to abused women. They described a well-functioning cooperation between other professions and agencies, but frustration that the help offered in theory, was not always available. The midwives requested more education and that it should be given continuously to improve and maintain competence. Recommendations and guidelines from the workplace and screening instruments were perceived as facilitating, lack of time was described as an aggravating factor. Conclusion: Screening for domestic violence is complex and requires the right competence and a well-functioning cooperation between colleagues, other agencies and professions. Antenatal care units need to give midwives the right conditions in order to promote health