<p>Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.</p>

No description available.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet. Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation. Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer.  Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder. Bankerna lyckas inom vissa områden förmedla det de avser att förmedla till sina kunder. Samtidigt har banken ett problem inom andra områden med att få kundernas bankupplevelser att stämma överens med hur de vill att kunderna ska uppfatta deras arbete.

No description available.

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ”locka” till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade. Vad är viktig dem i valet av förskola? För att få en ökad förståelse för detta genomförde jag en enkät undersökning, bland föräldrar på en fristående och en kommunal förskola. I studien deltog 27 föräldrar med  barn  i åldrarna 1-5år.  I min studie kom jag fram till att det finns olika kategorier som t.ex. bemötande, närhet  m.fl. Det är dessa kategorier som föräldrarna utgår ifrån när de väljer förskola för sina barn.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.

<p>Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.</p>

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion. / <p>141005</p>

I takt med globaliseringens och digitaliseringens framfart har e-handel och dylikt konsumtionsmönster på senare blivit en trend, vilket utmynnar till en strukturomvandling beträffande konsumtion till en mer digital konsumtion. Strukturomvandlingen har haft en inverkan på den lokala handeln, mer specifikt centrumhandeln. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur lokala handlare i Motala kommun arbetar med affärsutveckling för att påverka centrumhandeln lokalt. För att uppfylla studiens syfte har en tolkningsinriktad kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där tyngden ligger på att skapa sig en förståelse av det studerade fenomenet via tolkningar, erfarenheter och upplevelser av handlare. Det empiriska materialet samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med lokala handlare som bedriver butiksverksamheter. Det empiriska materialet bidrog med handlarnas perspektiv, erfarenheter och uppfattningarkring lokal handel och affärsutveckling. Slutsatsen visade att handlarna i Motala upplever att det är tufft och svårt att bedriva en butiksverksamhet i Motala centrum. Detta grundar sig i att handlarna upplever att strukturomvandlingen beträffande konsumtionsmönstret har genererat ett mindre kundunderlag, lönsamhetsproblem och att kundernas beteendemönster har förändrats. Handlarna står inför tuffa utmaningar för utvecklandet av centrumhandeln i Motala, men anser att det deras försök och vilja att utvecklas är en viktig faktor för främjandet av centrumhandeln. Undersökningen visade att det finns utrymme för förbättring av handlarnas tillvägagångssätt för främjandet av centrumhandeln i Motala.