Studiens syfte är att undersöka barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt till fysisk närhet mellan pedagog och barn på förskolan. Studien utgår från forskningsfrågorna: Var går gränsen mellan professionell och privat fysisk närhet?, Hur beskriver barnskötare och förskollärare att de förhåller sig till barns behov av fysisk närhet? och Skiljer sig barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt åt och vad kan man dra för slutsatser utifrån det?. Studien är kvalitativ och har genom semistrukturerade intervjuer med fem barnskötare och sex förskollärare ämnat besvara forskningsfrågorna. Omsorgsetiken är den teoretiska utgångspunkten i studien och resultaten har analyserats utifrån begreppen omsorgsgivare, omsorgstagare, omsorgsrelation och lyhördhet. Resultaten visar att professionell fysisk närhet ansågs hos samtliga barnskötare och förskollärare vara något som sker på barns villkor. Barnskötare uttryckte att de utgick från barns individuella behov av fysisk närhet medan förskollärare utgick från barngruppens behov. Barnskötare och förskollärare anser att det främst är pedagogen som behöver sättagränser för när den fysiska närheten går över en gräns och blir för privat. Barnskötare beskrev att en gräns går vid att lyfta barn och förskollärare beskrev att en gräns går vid att pussa barn.Barnskötarna tolkar att barn har ett stort behov av fysisk närhet. Förskollärarna tolkar att barn har ett behov när barnen initierar kontakt med dem. Både barnskötare och förskolläraretolkar att barn har ett behov av fysisk närhet när de söker tröst. Resultatet visar därmed att barnskötarna och förskollärarna i studien uttrycker både liknande och skilda förhållningssätt. Vår slutsats utifrån resultatet blev att barnskötarnas och förskollärarnas olika förhållningssätt till fysisk närhet kunde kopplas till deras skilda utbildningar och eventuellt även till att de tolkade begreppet fysisk närhet olika.

AbstractStudien har utgått ifrån syftet som handlar om pedagogers uppfattning om ålderns betydelse för inskolning. Vi gjorde en kvalitativ studie av fem pedagoger som besvarade intervjufrågor som baserades på våra frågeställningar: Vilka förhållningssätt och strategier har pedagoger vid inskolning av olika åldrar? Vilka erfarenheter har pedagoger av inskolning av barn i olika åldrar? Vilken uppfattning har pedagoger om vårdnadshavarens roll när det gäller inskolning och ålder? För att sedan kunna analysera empirin med hjälp av att koppla den till de olika teoretiska begreppen ur anknytningsteorin. Resultatet i studien från de fem pedagogerna som deltog i undersökningen hittar vi mycket gemensamt i forskningen. Där bland annat pedagogerna anser att skapa trygghet och en trygg anknytningsrelation kommer på första plats oavsett barnens ålder vid inskolning, samt närhet är det främsta arbetssättet som alla pedagoger föredrar. Det finns olika typer av svårigheter som uppkommer under inskolningen, det skiljer sig en del mellan barnen som är under två år och de barnen som är äldre än två år. Men barnens ålder påverkar inte hur inskolningen kommer bli, utan det handlar mer om vilka metoder pedagogerna kan använda beroende på barnens ålder, detta för att skapa förståelse hos barnen i pedagogiken. Däremot har föräldrars uppförande stor påverkan om hur inskolningen ser ut för barnen, där föräldraaktivinskolning b.la har en positiv påverkan i det pedagogiska arbetet enligt pedagogerna, vilket också har benämnts i delar av forskningen.Sammanfattningsvis av arbetets resultat är att pedagoger ska kunna vara lyhörda och fylla barnens behov genom att hela tiden försöka vara engagerade och kontinuerligt närvarande för barnen oavsett åldrar. Detta möjliggör att barnen kan känna sig trygga av pedagogernas närhet och mottaglighet, som de sedan kan knyta an till. Nyckelord: Anknytning, Behov, Inskolning, Närhet, Trygghet.

Earlier research have portrayed Afro-Swedes’ situation in mostly negative terms and have often concentrated on just one or a few spheres of society. Success stories are overridden by examples of discrimination. This research aim to contribute to a broader picture and asks how the situation of Afro-Swedes as a minority group in the Swedish society could be understood. This qualitative desk study uses the framework from Hans-Ingvar Roth’s book Mångkulturalismens utmaningar (2005) [Challenges of Multiculturalism], to answer this questions. This research shows that Afro-Swedes experience positive and/or negative distance and/or inclusion within twelve identified spheres of society. Sometimes both positive and negative inclusion/distance is present even in the same sphere. The analysis of this research suggests that Afro-Swedes as a minority is rather distanced than included in the Swedish society, no matter if it is voluntary or not. This research do not neglect the discrimination or racism that many Afro-Swedes witness about, however, it supplements the more often negative picture presented. It does so by showing a more complex image where positive – as well as negative – elements of Afro-Swedes’ situation can be found in the Swedish society.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen. Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus. Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra. Anledningarna till detta är många. Planerna är relativt nya och beskriver ett paradigmskifte, från att bilismen har varit en självklar del av stadsbilden till att hanteras med restriktioner, i framförallt stadskärnan.  Informanterna beskriver hur detta måste implementeras hos invånarna, men även hos tjänstemän på kommunen.

<p>Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.</p><p>Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.</p>

Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet. / Program: Barnmorskeutbildning

No description available.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: </p><p>- Vad är god kommunikation? </p><p>- Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? </p><p>- Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? </p><p>Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring. </p><p>Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många företag det finns som utövar naturturism i ett avgränsat geografiskt område i Sverige. Detta för att bidra till kartläggningen av hur denna marknad ser ut och hur den kan utvecklas.</p> / <p> </p><p>The aim with this paper is to examine how many companies there is that practise nature tourism in a defined geographic area in Sweden. The purpose is to contribute to the identification of how this market is and how it can be developed.   <strong></strong></p>

No description available.