Bakgrund: Idag är alkohol- och drogmissbruk ett av våra största samhällsproblem. Ett missbruk är en sjukdom med överväldigande konsekvenser för missbrukaren men även dess närstående. Socialt stöd från närstående kan minska risken för återfall och gynna behandlingskontinuitet hos personer med missbruk eller beroendeproblem. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan involverar närstående i omvårdnaden av missbrukare. Design: Fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom beroendevården utfördes för att belysa deras upplevelser av hur närstående involveras i vården av missbrukare. Resultat: Tre teman kunde utläsas varav ett av dessa fick tre underteman. Dessa var Hinder för involvering (underteman: Besöksförbud, Sekretess och Brist på resurser), Relationer och närstående och Fungerande involvering. Resultatet visade att involvering av närstående fungerade till viss del men att de flesta fynden fanns under temat Hinder för involvering. Samtidigt som viljan att involvera närstående fanns så begränsades sjuksköterskorna av olika hinder. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor ansåg att närstående kan ha en viktig del i vården av missbrukare men fann det svårt att involvera dem så ofta som de önskade. De främsta anledningarna till detta var besöksförbudet på avdelningarna, sekretess och brist på resurser. Med bättre förutsättningar och tydligare rutiner på avdelningarna borde sjuksköterskorna på ett bättre sätt kunna involvera närstående i omvårdnaden av missbrukare. / Background: Today, alcohol and drug abuse is one of our biggest social problems. An addiction is a disease with overwhelming consequences for the addict but also its significant others. Social support from people important to the addict can reduce the risk of relapse and promote continuity of treatment in people with substance abuse and dependence problems. Purpose: To illustrate how the nurse involves significant others in the care of addicts. Design: Four semi-structured interviews with nurses working in addiction treatment was performed to illuminate their experience of how significant others are involved in the care of addicts. Results: Three themes could be seen and one of those had three sub-themes. These were Barriers to involvement (sub-themes: Restraining order, Secrecy and Lack of resources), Relationships and significant others and Functional involvement. The results showed that the involvement of significant others was functioning to a certain level but most of the findings could be found under the theme Barriers for involvement. While the desire to involve significant others were there the nurses where limited by various obstacles. Conclusion: All the nurses believed that significant others may have an important part in the care of addicts but found it difficult to involve them as often as they wished. The main reasons for this was the restraining orders of the department, secrecy and lack of resources. With better conditions and clearer routines of the department nurses should be better able to involve significant others in the care of addicts.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med närstående i psykisk kris. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes. Insamlad data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever mötet med närstående i psykisk kris på olika sätt. Mötet påverkas av olika komponenter som kan bidra till både förbättring eller försämring. Slutsats: Sjuksköterskor anser att yrkeserfarenhet är det som kan förbättra mötet med den närstående. Litteraturen påvisar ett behov av utbildning. En slutsats som dras är att det finns ett behov av en handbok för dessa möten för sjuksköterskestudenter och nyexaminerade sjuksköterskor som saknar yrkeserfarenhet. / Background: The nurse will frequently meet individuals who have received bad news. A stressful situation can lead to a powerful psychological reaction that might result in a mental crisis if the individuals coping mechanisms are insufficient. Those around the individual in a mental crisis, such as relatives or the nurse, become secondarily affected by the situation and may have similar, more or less powerful stress-reactions and might even develop a mental crisis themselves. Aim: To describe nurses perception of the encounter with relatives in a mental crisis. Method: Semi-structured interviews with open questions were conducted. Collected data were processed using qualitative content analysis. Results: Nurses perceive the meeting with relatives in a mental crisis in different ways. The encounter is affected by various components that can contribute to either the improvement or worsening of the interaction. Conclusion: Nurses believe that experience is one thing that can improve the encounter with the relatives. Literature point out a need for education. A conclusion that can be drawn from the result is that there is a need for a manual in how to interact with individuals in a mental crisis for nursing students and recently graduated nurses that lack clinical experience.

No description available.

Bakgrund: Sjukdom och ohälsa kan orsaka påfrestningar och innebära en omställning för hela familjen, detta blir tydligt då en familjemedlem genomgår återupplivningsförsök. Antalet närstående som önskar närvara vid återupplivningsförsök har ökat, det är därför av stor vikt att möta familjers behov vid återupplivningsförsöket. Samtidigt upplever sjuksköterskor att de inte har kompetens nog eller adekvat utbildning för att göra det. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök ur dels sjukvårdspersonals och dels närståendes perspektiv. Metod: En litteraturstudie gjordes på 15 vetenskapliga studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Resultat: I resultatet framkom att närstående och vårdpersonal upplevde att möjligheten att närvara gav tillfälle att ta farväl på ett värdigt sätt. Vårdpersonal kände sig ansvariga för både patient och familj, men vården av familjen var lägre prioriterat än vården av patienten i den akuta situationen. Både vårdpersonal och närstående upplevde att närstående var delaktiga i vården av patienten genom att ha rollen som informatör, att stötta och trösta patienten, eller att medverka vid beslutsfattning. Närståendes närvaro distraherar vårdpersonalen på olika sätt. I de studier som presenterade negativa upplevelser framgick dels att det saknades riktlinjer och dels att personalen var underbemannade. Slutsats: Det finns många faktorer som påverkar både vårdpersonals och närståendes upplevelser av närståendes närvaro vid återupplivningsförsök, bland annat vårdpersonalens erfarenhet och kompetens. Närstående bör få möjligheten att närvara om resurserna tillåter det. Klinisk relevans: Ökad förståelse för vilka faktorer som styr omhändertagandet av närstående i den akuta situationen, kan göra sjuksköterskan bättre förberedd inför dessa situationer. / Background: Disease and illness can cause stress and lead to a change for the whole family; this becomes evident when a family member is undergoing resuscitation attempts. The number of relatives who wish to be present during resuscitation has increased; it is therefore important to meet the needs of families during resuscitation. At the same time nurses experience that they are not competent enough or have adequate training to do so. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of family presence during resuscitation from both health professionals and also relatives’ perspective. Method: A literature review was done on 15 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed approach. Results: The results revealed that relatives and healthcare professionals felt that the opportunity to attend provided the opportunity to say goodbye in a dignified manner. Healthcare professionals felt responsible for both patient and family, but the care of the family had lower priority than the care of the patient in the acute situation. Both healthcare professionals and relatives’ experiences showed that relatives were involved in the care of the patient by having the role as an informant, to support and comfort the patient, or to participate in decision making. Family presence distracts medical staff in various ways. In the studies that presented negative experiences it appeared partly because of lack of guidelines and the fact that the healthcare professionals were understaffed. Conclusion: There are many variables that influence both health professionals and relatives experiences of family presence during resuscitation, including health professionals' experience and expertise. Relatives should have the opportunity to attend if resources allow. Clinical relevance: Increased understanding of the variables that determine the care of relatives in the acute situation, can prepare the nurse for these situations.

Abstract The aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme “Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care”. The district nurses experienced that they had an important role since they had to notice and understand the needs of the intimates as well as to refute and confirm them. To act like ‘a guest’ in the patient's home was important and regarded a respectful behavior towards the family, according to the district nurses. To give intimates ‘time’ was stated urgent and described possible during the nightshifts. According to the district nurses well informed intimates felt more secure in their situation. The district nurses experienced that it is important to observe and understand the intimate’s body language and empathized that both verbal and non verbal communication must be paid attention. They stated that encountering intimates included answering their questions as well as they could. The district nurses felt that it was not always easy to refute the questions asked and they could feel deficiencies in their own capability and competence. Sometimes, encountering intimates, the districts nurses experienced difficulties being professional since they felt lack of ‘tools’.         Keywords: Intimates, cancer, district nurses, nightshift, homecare, encounter

Bakgrund: Inom den palliativa vården har möjligheten att få vårdas i hemmet ökat genom åren. Idag vet man att närstående utför betydande insatser inom vården och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmässigt mycket större än från den offentliga vården. Att vara närstående till någon som är sjuk är en upplevelse som är unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna känslor och kämpa för sin egen överlevnad kan uppstå hos de närstående som vårdar en sjuk i hemmet. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som använts vid artikelsökningen är Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden. Efter analysen av texterna i artiklarna framkom fyra teman, vilka var önskan att bli sedd av det palliativa vårdteamet, upplevelsen av maktlöshet, vikten av kommunikation och av att få information samt stöd och stödgruppens betydelse för de närstående. Resultat: Resultatet visar att många närstående känner sig förbisedda då en stor del av det palliativa vårdteamets fokus hamnar på den sjuke. Detta leder även till att de närstående upplever maktlöshet. Det palliativa vårdteamet kan genom god kommunikation och information få de närstående att känna sig uppmärksammande som individer samt att få bli inbjudna till delaktighet i vården av den sjuke. Något som också visat sig vara ovärderligt och bidrog till att skapa mening i det vardagliga livet för de närstående var stödet från omgivningen samt stöd i form av stödgruppsträffar tillsammans med andra närstående i liknande situationer. Diskussion: Diskussionen har baserats på de fyra teman som framkommit i resultatet och sedan relaterats till omvårdnadsteorin, Peaceful end-of-life theory samt konsensusbegreppen människa och vårdande. Betydelsen av kommunikation och information från det palliativa vårdteamet diskuteras, samt vikten av att göra de närstående delaktiga och uppmärksammade i vården av den sjuke. / Background: Within palliative care the opportunity to receive care in the home has increased over the years. Today we know that next of kin’s perform considerable efforts in health and social care and that their efforts, based on time, are considered to be larger than the public services efforts. To be next of kin to someone who is ill is an experience that is unique to each individual. The experience of isolation, having to ignore their own feelings and fight for their own survival may occur in the next of kin who care for an ill person at home. Aim: To highlight next of kin’s experiences of palliative home care. Methods: A literature review has been conducted based on eleven scientific articles, which have been reviewed and analyzed. The databases used in the article search are Cinahl Plus with Full Text, PubMed and MEDLINE with full text using the keywords Family, Palliative home care, Experiences and Sweden. The analysis of the articles revealed four themes which were, a desire to be seen by the palliative care team, the experience of powerlessness, the importance of communication and receiving information and also support and the support group significance for the next of kin’s. Results: The results show that many next of kin’s feel neglected as a large part of the palliative care team's focus is on the sick person. This also leads to the next of kin experiencing powerlessness. The palliative care team can through good communication and information make the next of kin feel noticed as individuals and be invited to participate in the care of the sick person. What also proved invaluable and helped to create meaning in the everyday life of the next of kin was support from the surroundings and support in terms of support group meetings together with other next of kin’s in similar situations. Discussions: The discussion was based on the four themes that emerged from the results and has then been related to the middle-range theory, Peaceful end-of-life and also the central concepts of nursing, person and nursing. The importance of communication and information from the palliative care team are discussed, and also the importance of making next of kin’s participate in the care of the sick person and to be noticed.

Bakgrund: Allt fler människor väljer att vårdas hemma i livets slutskede. Denna utveckling ställer stora krav på de närstående att bära ansvaret för den döende anhöriges vård. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede i hemmet i Norden. Metod: Studien som baseras på 12 kvalitativa artiklar analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier som belyser hur de närstående upplever den palliativa vården i livets slutskede i hemmet. Dessa kategorier är: Förändrad vardag, Sjukvårdspersonalens betydelse och Närståendes behov och känslor. Resultatet visade att de närstående var i behov av stöd från sjukvårdspersonal för att kunna hantera situationen. Det framkom även att de närstående strävade efter att bibehålla sin vardag och att de ville vara involverade i vården. Slutsats: Studien påvisar hur betydelsefullt stöd från sjukvårdspersonal är för att ge de närstående tillräckligt med resurser att ansvara för den palliativa vården. Behovet av kunskap, att veta vad som ska göras och hur, är centralt för att känna delaktighet.

BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier. Studiens resultat visar att sjuksköterskans bemötande var viktigt inom området av akut omhändertagande. Behovet av att tillgodose de närstående, med att delta i omvårdnaden, få information och bli sedda var en övergripande och viktig punkt i relation till bemötandets helhet. SLUTSATS: Genom att vara öppen som sjuksköterska, kommunicera och se hela familjen med närstående som en enhet kan man utveckla sin profession. Närstående behöver lika mycket vård som patienten och sjuksköterskan får aldrig glömma bort närståendes betydelse i omvårdnadsarbetet. / BACKGROUND: It is easy to forget the relatives when a situation requiring emergency treatment, when it is the patient who suffered that is in focus. Allowing related parties be involved in the care and the nurse to take the time to create a participatory and involve the relatives in care. AIM: The objective was to describe the experiences related parties of the nurse's response in an acute care. METHOD: The study was conducted as a general literature review of ten scientific articles with relevant content was selected. They were analyzed and created a profit. FINDINGS: The results are based on nine articles where four main categories presented with six subcategories. Our results demonstrate that the nurse's attitude was important in the field of emergency care. The need to meet the relatives, to participate in the care, get information and be seen was a comprehensive and important point in relation to responding's entirety. CONCLUSION: By being open as a nurse, communicate and see all the family with related parties as a unit can develop their profession. Related needs as much care as the patient and the nurse must never forget related while nursing.

Bakgrund: Den palliativa vården tar sin början då det inte längre finns ett kurativt mål med vårdandet, utan fokus skiftas till att främja patientens livskvalitet och välbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vård står det beskrivet att även den närstående ska erhålla stöd från sjuksköterskan, både under och efter vårdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av stöd från sjuksköterskan under patientens palliativa vårdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhämtades genom sex stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats palliativt. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) anvisningar. Resultat: Resultatet beskrevs i två kategorier. Den ena kategorin belyste kommunikationens betydelse, där underkategorierna var kommunikation mellan sjuksköterska och närstående, kommunikation mellan sjuksköterska och andra vårdprofessioner samt kommunikation mellan närstående och närstående. Den andra kategorin tog upp sjuksköterskans roll som trygghetsgivare till närstående under den palliativa vården. Underkategorier blev tillgänglighet, omtänksamhet och engagemang, skapande av en vårdande miljö, samt symptomlindring. Slutsats: Studien slår fast att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa trygghet och god kommunikation under palliativ vård. Vidare syns även ett behov av att informera närstående om möjligheter till ekonomiskt stöd. / Background: Palliative care begins when there’s no longer a curative treatment. Instead focus is shifted to encourage the life quality and well-being of the patient, by decreasing his or her suffering. In one of Sweden’s National Board of Health and Welfare’s publications regarding palliative care, one of the cornerstones is that relatives should be supported by the nurse, both during and after the time of care. Aim: The aim of the study was to describe relatives experiences’ of support from the nurse during the patients’ palliative care. Method: Interview study with a qualitative approach. Information was gathered through six interviews with relatives to patients that had received palliative care. The interviews underwent a qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheims’ (2012) instructions. Results: The result was described in two categories. One of the categories illustrates the importance of communication, where the sub-categories were communication between nurses and relatives, communication between nurses and other medical professions, and communication between relatives’ and relatives’. The other category brought up the nurses’ role as a caregiver to relatives during palliative care. Sub-categories were availability, thoughtfulness and engagement, the creation of a caring environment, and symptom relief. Conclusions: The study states that nurses have an important role in creating security and good communication during palliative care. Furthermore, a need to inform relatives regarding possibilities to receive economic support is observed.

Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.