Global ETD Search

1	Att tillhöra Europa : Rumsprovoceraren Turkiet och unionens självbild Westermark, Kristina January 2007 (has links) <p>Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ”rumsprovocerarande” aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav. Utifrån dessa analyserar jag diskursen hos aktörerna: Turkiet, rådgivande Europeiska kommissionen och beslutande Europaparlamentet. Efter kompletteringar med intervjuer i Turkiet framkom att medlemskap i unionen inte enbart handlar om formella krav, utan snarare om attraktion mellan nationalstater. EU:s avsaknad av en samstämmig värdegrund leder till en självbild definierad av negationer: ”vi är i alla fall inte som de”. Turkiet förhandlar därmed, paradoxalt nog, om att inkluderas i den självbild som definieras av att Turkiet inte är del av unionen.</p> Europa Turkiet EU:s utvidgning identitet nationalstat diskurs. Human geography Kulturgeografi
2	Att tillhöra Europa : Rumsprovoceraren Turkiet och unionens självbild Westermark, Kristina January 2007 (has links) Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ”rumsprovocerarande” aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav. Utifrån dessa analyserar jag diskursen hos aktörerna: Turkiet, rådgivande Europeiska kommissionen och beslutande Europaparlamentet. Efter kompletteringar med intervjuer i Turkiet framkom att medlemskap i unionen inte enbart handlar om formella krav, utan snarare om attraktion mellan nationalstater. EU:s avsaknad av en samstämmig värdegrund leder till en självbild definierad av negationer: ”vi är i alla fall inte som de”. Turkiet förhandlar därmed, paradoxalt nog, om att inkluderas i den självbild som definieras av att Turkiet inte är del av unionen. Europa Turkiet EU:s utvidgning identitet nationalstat diskurs. Human geography Kulturgeografi
3	”GLOBALISERINGENS INVERKAN PÅ NATIONALSTATEN” : En kvalitativ studie om nationalstatens ställning under globaliseringens era Holmström, Ulrika January 2011 (has links) Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet. Men efter krav från EU-kommissionen, så har alltså den svenska regeringen tänkt om och skärper därför reglerna i LAS.Globaliseringen har påverkat nationalstaten, som nu mer har en annan funktion och form än vad den hade tidigare. Vad som har hänt rent konkret är att vissa delar av den politiska beslutandemakten har flyttat till andra styrningsnivåer, vilket påverkar nationalstatens suveränitet. Mellanstatliga organisationer, transnationella samarbetsorgan, övernationella sammanslutningar samt internationella toppmöten är nu för tiden vardagsmat för åtskilliga stater världen över. Att ställa sig utanför detta är hart när omöjligt. Överlevnaden kräver därför att stater samarbetar, även om det innebär inskränkningar i nationell självbestämmanderätt. Undersökningen landar i slutsatsen att nationalstaten inte längre är ensam om att kunna påverka händelseutvecklingen inom världspolitiken. Den har med andra ord fått konkurrens. En situation som är gemensam för de flesta stater världen över.Globaliseringen leder till att nationalstaten får en annan ställning än vad den har haft tidigare. Den finns fortfarande kvar, men verkar inom ett politiskt landskap som inte har så mycket gemensamt med gångna tider. Centrala statsorgan demokrati direktiv globalisering inrikespolitisk auktoritet ledningsfunktion maktspridning nationalstat styrningsnivåer suveränitet samt territorium.
4	Nationalising Culture : The Reorganisation of National Culture in Swedish Cultural Policy 1970–2002 / Kulturens nationalisering : Reorganiseringen av nationell kultur i svensk kulturpolitik 1970-2002 Harding, Tobias January 2007 (has links) By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen. cultural policy Sweden nation-state imagined communities neo-institutionalism path dependency separation of church and state universal values particular values ethnic nations state-framed nations kulturpolitik Sverige nationalstat föreställd gemenskap nyinstitutionalism stigberoende kyrka-stat-frågan universella värden partikulära värden etnisk nationsuppfattning statsinramad nationsuppfattning Kulturarv och kulturproduktion
5	Relationen mellan WHO:s globala aidsprogram och ickestatliga organisationer : Kan bristen på samarbete förklaras utifrån new interdependence approach eller medlemsstaternas agerande? / Relations Between WHO Global Programme on AIDS and NGOs : Can the lack of cooperation be explained by new interdependence approach or the actions of member states? Tengdelius, Daniel January 2023 (has links) This thesis aims to understand why the World health organization’s Global programme on aids (WHO GPA) does not appear to be able to collaborate with non-governmental actors (NGO), even though booth WHO GPA and NGO`s appears to value and seek cooperation. The purpose of this thesis is to examine whether the lack of cooperation between WHO GPA and NGO: s can be explained using new interdependence approach or if the actions of WHO´s member states v. The selected case in this thesis is WHO GPA which existed from 1987 to 1995 and represents the first anti-aids program supported by UN and its member states. WHO GPA is therefore active in a policy area where a lot of interactions with NGO: s could be expected. To analyse the apparent lack of cooperation between WHO GPA and relevant NGO: s, this article will apply the theories new interdependence approach and neorealism. To explain the research questions, how does the interaction between WHO GPA and NGO: s appear within the global effort against the aids pandemic, what role did member states have in limiting or enable formal cooperation between WHO GPA and NGO:s and finally how the theory new interdependence approach can explain the interactions between the WHO GPA and NGO: s. To answer the research questions this thesis will apply a qualitative text analysis on material from WHO GPA, for example annual reviews, as well as previous research articles and books that concerns the WHO GPA. The analysis concludes that the interaction between WHO GPA and NGO: s, can be explained with the fact that informal cooperation does appear but not formal cooperation. This appears to be because while booth WHO GPA and NGO: s seeks support and cooperation, the interactions between them is still affected by mistrust. The member state’s role in limiting or enabling cooperation can be answered two levels, globally where powerful states have strong informal powers to control WHO GPA. When NGO: s are granted formal representation, the selection of NGO: s is not representative of the larger NGO community and not in response to cooperation between WHO GPA and NGO:s. Recipient states does also appear to hinder cooperation between NGO:s, WHO GPA and national aids programmes, because of rivalry between the state and NGO over limited aid. Finally, new interdependence approach appears to explain to lack of formal cooperation, because of a lack of distinct resources. However, it cannot explain the cases where NGO: s achieved official representation as the result of cross-national layering. WHO WHO GPA Policy Co-optation cooperation conflict competition NGO International organisation World Health Organisation Donors Tana Johnson new interdependence approach interdependence approach AID Neorealism Realism Interdependent AIDS HIV Values Resources e cross-national layering Policy nternational Bureaucracy international bureaucrats Intergovermental organisations UN United Nations Transnational organisations Non-govermental organisations Representation national aids programmes Rivalty International cooperation AIDS service organization Food and agriculture organization ASO FAO National aids programme NAP National aids control programme NCAP Formal cooperation Informal cooperation official representation informal power WHO Icke-statliga organisationer AIDS HIV Internationella organisationer Världshälsoorganisationen FN Förenta Nationerna Globalisering Samarbete Internationella relationer Offentlig förvaltning Internationella byråkrater Internationell byråkrati icke-statliga organisationer globala aidsprogram WHO:s globala aidsprogram informell makt Bistånd new interdependence approach Interdependence approach Realism Neorealism internationel organisation offentlig förvaltning Statsvetenskap Regelöverlappning möjlighetsstrukturer asymmetrisk makt Givarestater Mottagarestater mottagareländer politiskt samarbete Internationella regler Nationalstat Internationella aktörer transnationella organ Policy Sekretariat Tana Johnson Cross-national layering Sammarbete Konflikt ömsesidigt beroende värld Värderingar Resurser Klassisk Realism Rivalitet Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning Globalisation Studies Globaliseringsstudier

1

Page generated in 0.0744 seconds