Spelling suggestions: "subject:"nationella pro"" "subject:"nationella prof""
81 |
Lärarna och de nationella proven i årskurs 6 : Lärarnas uppfattningar om provens påverkan på deras arbeteMellberg, Linn January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6. Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige. I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat. I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka.
|
82 |
Nationella prov i NO -ett sätt att bidra till en mer likvärdig bedömning?Rossbäck Holst, Petra January 2013 (has links)
Sammanfattning I föreliggande studie undersöks hur lärare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolår 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO är att stödja en rättvis- och likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket 2013) är det av intresse att klargöra om, och på vilket sätt, proven kan fungera som ett redskap för likvärdig bedömning. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper på tre olika skolor. Utifrån en intervjuguide och exempel på provfrågor och bedömningsanvisningar diskuterade lärarna bland annat hur bedömningen går till, eventuella svårigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna används. De teoretiska utgångspunkterna för studien finns i pragmatismen och läroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehåll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende på att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lärarnas diskussioner om provens innehåll och bedömningen av dessa. Inspiration till analysen hämtades från det Öhman & Öhman (2012) benämner inläsning respektive utläsning vilket kortfattat innebär att meningsinnehållet i empirin analyseras. Totalt deltog 12 lärare i studien och resultaten visar på en komplexitet när det gäller att uppnå likvärdig och rättvis bedömning. Vidare visar resultaten i studien en variation i hur lärare arbetar med proven och bedömningen av dessa. Slutsatsen är att bedömningsarbetet med de nationella proven i NO är komplext. Att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning är avhängt en rad faktorer som till exempel tydlighet i implementeringsarbetet, möjligheter till sambedömning och lärarens personliga medverkan i arbetsprocessen. Lärarnas olika kunskapssyn inom ämnet NO medför att de gör olika didaktiska urval av t.ex. ämnesinnehåll vilket får konsekvenser för vad som privilegieras och vad som utgör grunden för bedömningspraktiken. Föreliggande studie visar att möjligheterna för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning begränsas även av ett antal ramfaktorer såsom ökad arbetsbörda och begränsade möjligheter för sambedömning. En central rättning av proven skulle kunna bidra till en mer likvärdig och rättvis bedömning enligt de lärare som medverkat i den här studien. Nyckelord: likvärdig och rättvis bedömning, nationella prov i NO, bedömningspraktik, fokusintervju.
|
83 |
Lära nytt eller lära om igen? : En läromedelsstudie i geometri på grundskola och gymnasium.Östemar, Kajsa January 2008 (has links)
Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats. Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren. Däremot sker en tydlig repetition av den matematik som eleven tidigare mött i det gymnasieläromedel som studerats jämfört med grundskoleläromedlet. Inget av läromedlen uppmanar eleverna till att kommunicera matematik i någon större omfattning, men grundskoleläromedlet är något bättre på detta än vad gymnasieläromedlet är. Liksom i jämförelsen med läromedlen skiljer sig inte innehållet eller uppgiftsformuleringarna åt mellan de nationella proven för grundskolans år 9 och för gymnasiekursen matematik A.
|
84 |
Matematikundervisningen : Påverkas elevernas intresse för och kunskap i matematik om undervisningen sker med eller utan lärobok?Trofast, Jenny January 2006 (has links)
Abstrakt Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5. Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld. I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.
|
85 |
Tillgängligt bibliotek eller låst bokrum? : Om bibliotekstillgänglighet och biblioteksintegration i Uppsalas grundskolorDanell Karlberg, Ann-Sofie January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5. Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt. För att gradera Uppsalas skolor efter hur integrerat samarbete man har utvecklat mellan pedagoger och bibliotekarier har jag som teoretisk utgångspunkt använt mig av den nordamerikanske biblioteksforskaren David Loertschers bibliotestaxonomi. Min undersökning visar att 32 % av Uppsalas elever har tillgång till adekvat skolbibliotek och att biblioteksintegrationen inte har hunnit särskilt långt i Uppsala, med några få skolor som undantag. Inget samband har jag kunnat påvisa mellan väl utvecklad biblioteksintegration och goda resultat i de nationella ämnesproven.
|
86 |
Lära nytt eller lära om igen? : En läromedelsstudie i geometri på grundskola och gymnasium.Östemar, Kajsa January 2008 (has links)
<p>Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats.</p><p>Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren. Däremot sker en tydlig repetition av den matematik som eleven tidigare mött i det gymnasieläromedel som studerats jämfört med grundskoleläromedlet. Inget av läromedlen uppmanar eleverna till att kommunicera matematik i någon större omfattning, men grundskoleläromedlet är något bättre på detta än vad gymnasieläromedlet är. Liksom i jämförelsen med läromedlen skiljer sig inte innehållet eller uppgiftsformuleringarna åt mellan de nationella proven för grundskolans år 9 och för gymnasiekursen matematik A.</p>
|
87 |
Hur bedömer du dina elever? : En studie av hur kallkökslärare bedömer sina elever utifrån kursmålen och egna erfarenheterPersson,, Marina Elisabeth, Johansson, Kajsa January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats bygger på hur lärare på hotell- och restaurangprogrammet bedömer sina elever utefter kursmålen i kursen kallkök. Vi har undersökt hur de bedömer och betygsätter eleverna efter målen och kriterierna så som de är skrivna i dag. Lärare på hr-programmet anser att målen och kriterierna har stor betydelse då de gör sin bedömning av eleverna, och de tittar på dem minst två gånger per läsår. Men de menar att målen och kriterierna är luddigt formulerade, och de ser en viss risk med att bedömningen blir ojämn mellan lärare och skolor. Det är orättvist eftersom betygen är ett mätinstrument för intagningar till vidare studier. Lärarna efterlyste tydligare riktlinjer från skolverket eller ett nationellt styrt prov för karaktärsämnena.</p>
|
88 |
Matematikundervisningen : Påverkas elevernas intresse för och kunskap i matematik om undervisningen sker med eller utan lärobok?Trofast, Jenny January 2006 (has links)
<p>Abstrakt</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.</p><p>Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.</p><p>I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.</p>
|
89 |
Ämnesprovet i engelska: applicering och inverkan. : En studie av lärares uppfattningar om det nationella provet i engelska i årskurs 9 och dess inverkan på lärares yrkesutövande.Elverstig, Björn January 2013 (has links)
Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av. Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna. Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning. Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg.
|
90 |
Läsförståelse : En jämförelse mellan flickors och pojkars resultat i de Nationella proven, 2014 i läsförståelse i årskurs 3Karlsson, Birgit, Emanuelsson, Carina January 2014 (has links)
För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.
|
Page generated in 0.114 seconds