<p>Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.</p><p>För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.</p><p>Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate if students with CLIL-education (Content and Language Integrated Learning) in Sweden receive an extended knowledge of English compared to students with traditional education. I have conducted this study by comparing the results from national tests in the English A-course and the English B-course performed by both students with CLIL-education and those with traditional education. The result of my study shows that the students with CLIL-education manage to reach a higher score on the tests than the pupils with traditional education both in the A-course and in the B-course. However, both groups reduced their result equally from the test in the A-course to the test in the B-course. There are several potential reasons for this development, but on the basis of my analysis of other research carried out in the field, I suggest the following three reasons: the students with CLIL-education talk less during the lessons, they have a greater amount of teacher supervised lessons and work a lot on their own.</p><p> </p>

<p>Vi började med att ställa oss frågan varför man valt att utesluta miniräknaren i det obligatoriska Nationella ämnesprovet i matematik för år 9. Enligt PRIM-gruppen, de som konstruerat Nationella prov i matematik, var avsikten att följa målen i styrdokumenten vad gäller huvudräkning och även synpunkter från arbetslivet har bidragit till detta beslut. Vi undrade då vidare hur lärare definierar begreppet huvudräkning och om det finns en generell uppfattning kring miniräknaren som orsak till försämrad huvudräkning. I styrdokumenten står det uttryckligen att eleven skall bruka miniräknaren och använda den som hjälpmedel. Vi har valt en kvalitativ metod i vår studie med intervjuer av lärare och PRIM-gruppen. Alla lärare vi intervjuade hänvisade till styrdokumenten vad gäller den miniräknarfria delen. Vi fann att lärare uppfattar att elever använder miniräknaren ofta även vid enklare beräkningar. Några av de intervjuade lärarna hade speciella lektioner för att träna huvudräkning utan hjälpmedel medans andra ansåg det falla sig naturligt i undervisningen.</p>

<p>Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner.</p>

<p><strong></strong><strong> </strong></p><p>Akademin för utbildning, kultur</p><p>och kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE</p><p>                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp</p><p>                                                                                                                  Vårtermin 2010</p><p>SAMMANDRAG                                                                                   </p><p>­­Bild här) kationldning, kultur</p><p>ch ko__________________________________________________________</p><p>Ann-Charlotte Fernkvist</p><p> </p><p>Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs tre</p><p>Teachers’ work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade</p><p> </p><p>År 2010                                                             Antal sidor: 47</p><p>_______________________________________________________</p><p>Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.</p><p>Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning. Dock finns viss skillnad i hur de utgår från läro­plan, kursplan, mål för skrivning samt påverkan av att provet för tillfället pågår. De följer instruktionerna som medföljer provet och inser vikten av en helhetsbedömning av elevernas kunskaper. I forskningsbakgrund framkommer att lärares arbetssätt påverkats mindre för de lärarna med erfarenhet medan det i resultatet är tvärtom, att ar­b­ets­sättet påverkats mer för dem med erfarenhet av provet. </p><p>__________________________________________________________</p><p>Nyckelord: nationella prov, årskurs tre, förberedelse, planering, genomförande, bedömning, erfarenhet, lärare, svenska</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag.</p><p>Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen.</p><p>Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet.</p><p>När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter.</p><p>För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.</p>

<p>Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet <em>Språkdax 2 </em>och närmare bestämt beståndsdelarna <em>Läsdax 2, Skrivdax 2 </em>och dess lärarhandledning, <em>Lärardax 2</em>. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.</p><p> </p><p>Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.</p><p> </p><p>Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.</p>

<p>The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only <em>part </em>of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades. </p>

<p>Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län. Resultatet visar att eleverna inte är speciellt vana vid att lösa problem i grupp i matematik, vilket inte är svårt att förstå eftersom lärarna påpekar att detta arbetssätt inte är ett vanligt inslag i undervisningen. Bristen på tid är en av orsakerna till att grupparbete i matematik inte genomförs. Lärarna i undersökningen hävdar att en nivågruppering bör göras för att få en fungerande grupp. Detta kan vi också konstatera eftersom observationerna visade att de kunskapshomogena grupperna hade ett bättre samarbete än de unskapsheterogena. På de skolor vi besökt är inte gruppuppgiften i nationella provet obligatorisk, vilket vi tycker är märkligt eftersom styrdokumenten starkt betonar gemensamt arbete.</p>

Under vår lärarutbildning har vi fått kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lärande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hävdar att trots styrdokumentens betoning på problemlösning, kommunikation och argumentation så är matematikämnet grundskolans tystaste ämne. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lärare arbetar med det nationella provet med fokus på gruppuppgiften i matematik. Vi har använt intervjuer, observationer och enkäter för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningen genomfördes med lärare och elever i år 5 på två olika skolor i en kommun i Västerbottens län. Resultatet visar att eleverna inte är speciellt vana vid att lösa problem i grupp i matematik, vilket inte är svårt att förstå eftersom lärarna påpekar att detta arbetssätt inte är ett vanligt inslag i undervisningen. Bristen på tid är en av orsakerna till att grupparbete i matematik inte genomförs. Lärarna i undersökningen hävdar att en nivågruppering bör göras för att få en fungerande grupp. Detta kan vi också konstatera eftersom observationerna visade att de kunskapshomogena grupperna hade ett bättre samarbete än de unskapsheterogena. På de skolor vi besökt är inte gruppuppgiften i nationella provet obligatorisk, vilket vi tycker är märkligt eftersom styrdokumenten starkt betonar gemensamt arbete.