Ämnet teknik för gymnasiet som det är utformat idag är en relativt ny företeelse. Kursplanen innehåller många och väldigt olika moment i det centrala innehållet och det är långt ifrån självklart på vilken nivå bedömningen av elevernas prestationer ska ligga. Till detta kommer den stora lärarbristen inom teknik, vilket betyder att många tekniklärare har svårt att till fullo ta till sig och behärska alla moment som står angivna i kursplanen. Syftet med denna studie är att, utifrån ett jämförande perspektiv, bidra med kunskap om tekniklärares uppfattningar om undervisning och bedömning på gymnasietStudien baserades på tre semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor runtom i södra Skåne. De hade alla arbetat olika länge och arbetade på gymnasieskolor av olika storlekar. Intervjuerna analyserades med metoden Grounded Theory och resultatet blev att en hel del viktiga synpunkter på undervisning, bedömning och nationella prov delades av lärarna, även om de givetvis inte var ense om allt. Dessa åsikter koncentrerades till fem kategorier som tillsammans bildade en kontenta, en kärnteori, som sedan sattes samman till en modell.Samarbete mellan lärare och skolor samt högre lärarkompetens inom ämnet teknik för gymnasiet är viktigt, sannolikt viktigare än nationellt prov i dagsläget1.Dagens undervisning i ämnet teknik verkar skilja sig åt väldigt mycket mellan olika lärare och skolor2.Betygsättning/bedömning inom ämnet teknik verkar i hög grad vara subjektiv för olika lärare idag3.Ett nationellt prov på rätt sätt skulle förmodligen öka samstämmigheten i undervisning och bedömning inom ämnet teknik för gymnasiet4.Lärarkåren behöver ha hög kompetens inom ämnet och inom pedagogik, inte minst för att klara av att hantera ett nationellt prov 5.Samarbete mellan lärare och skolor för att öka samstämmigheten i undervisning och bedömning är nödvändigt

Studien syftar till att undersöka vilken betydelse det nationella provet i matematik har vid betygssättning. Detta undersöktes med en intervjustudie där fyra verksamma lärare som undervisade i matematik på gymnasiet deltog. Studien visar att det nationella provet influerar lärarens betygsättning och om provet är styrande eller stödjande för kursbetyget beror främst på om provbetyget avviker uppåt eller nedåt från lärarens preliminära kursbetyg för eleven. Denna praxis har bland annat utvecklats genom sambedömning och samarbete i kollegiet samt den egna erfarenheten inom läraryrket.

No description available.

Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

År 2009 genomfördes de första nationella proven i årskurs 3 med visionen om att höja lågstadieelevers baskunskaper. Proven var ett verktyg för att genomföra en ny skolpolitik som syftade till att upptäcka elevers möjliga behov och svagheter redan under tidiga år, genom att utvärdera elevernas uppfyllande av kunskapskraven.  Tidigare forskning har visat att liknande prov kan stärka ämnespedagogiken, men även vara ogynnsamma för vissa elever. Dock är forskningen kring provens inverkan på undervisning och bedömning i grundskolans tidigare åldrar knapp, varvid denna studie tar vid.  Frågan som ställs i föreliggande studie är hur lågstadielärares arbete påverkas av de nationella proven. För att undersöka detta har fem intervjuer med behöriga lågstadielärare genomförts, för att därefter analyseras och presenteras i relation till tidigare forskning och teoretiska utgångpunkter som berör summativa prov samt bedömnings, - och undervisningspraxis.  Studiens resultat visar på en nyanserad bild av provens inverkan på lågstadiets verksamhet, men även på den professionella yrkesrollen som sådan. Lärarna vittnar om en verklighet där proven kan ingå i en övergripande planering, men även stå för sig själva. Lärarnas yrkesroll visar sig på så vis vara en övervägning i var lärares undervisningsfilosofi som ingår i begreppet om lärarkompetens. Resultaten indikerar att lågstadielärare anpassar sin undervisning i förhållande till proven, dels genom förberedelser, dels i förebyggande syfte, då proven framställs som relativt omfattande och tidskrävande. Studien visar även att lågstadielärare använder de nationella proven snarare som funktionella än summativa underlag för kunskapsmätningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några grundskollärare upplever arbetet med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Resultatet i studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska i årskurs sex. Tidigare forskning som presenterats i studien visar bland annat att många elever har svårt att prestera på sin egentliga kunskapsnivå under de nationella proven samt att många lärare upplever en problematik kring i vilken utsträckning de får anpassa de nationella proven i förhållande till elever med särskilda behov. De teoretiska utgångspunkter som studien vilar på är ramfaktorteorin, krav-, kontroll- och stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt begreppet likvärdighet utifrån Skolverkets (2018a) och skollagens (SFS 2010:800) definition och tidigare forskning om begreppet likvärdighet i förhållande till de nationella proven.   Studien kom bland annat fram till att elevernas resultat på de nationella proven framförallt fungerar som en bekräftelse på det lärarna redan visste, att lärarna är delvis kritiska till i vilken utsträckning de nationella proven får anpassas i förhållande till elever med särskilda behov, att de flesta lärarna upplever en förhöjd stressnivå hos sina elever under de nationella proven samt att de flesta lärarna ser sambedömningen som en av de nationella provens fördelar.

Denna studie hämtar inspiration från en studie av Jenny Wiksten Folkeryd (2014) vars huvudsyfte var att bidra med ny kunskap om hur man kan studera och diskutera innehållsliga aspekter i elevers skrivande i lågstadiet. I studien uttrycks att det finns mycket lite forskning kring hur elever organiserar innehållet i sakprosatexter. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 6 organiserar innehållet i sakprosatexter från nationella proven, samt om det finns skillnader mellan texter som fått betyget E och betyget F samt mellan texter i ämnena svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. I den kvalitativa innehållsanalysen har vi undersökt hur elever organiserar innehållet i texten utifrån mikro- och makroteman, om texterna har en röd tråd samt om texterna utvidgas genom en komplex eller enkel fördjupning av innehållet. I den kvantitativa analysen fördjupas analysen av hur satser utvidgas i elevtexterna genom att antal bindeord räknas. Studiens resultat visar att majoriteten av texterna har många teman, en röd tråd samt en komplex utvidgning. Den tydligaste skillnaden mellan texter som har fått betyget E (E-texter) och betyget F (F-texter) är att det bland F-texterna finns fler texter som har få teman. Mellan de texter som bedöms efter kursplanen i svenska (S-texter) och de som bedöms efter kursplanen i svenska som andraspråk (SVA-texter) finns inga större skillnader. Vad gäller utvidgning av text är specificering den vanligaste typen av utvidgning i både E-texterna och F-texterna. I E-texterna förekommer det dock några fler bindeord per text än i F-texterna. I S-texterna är specificering den vanligaste typen av utvidgning, men i SVA-texterna är fördelningen mer jämn mellan typerna specificering och tillägg. Antalet bindeord per text är däremot mycket jämn mellan S-texterna och SVA-texterna.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur relevant matematiken är för eleverna på yrkesprogrammen. Detta med anledning av att den här kategorin elever har högst andel elever med låg motivation och med låga meritvärden från grundskolan. Hur kan undervisningen bedrivas för bästa resultat och förståelse så den går att applicera på det kommande yrket men samtidigt också vara allmänbildande. Matematiken som yrkeseleverna lär sig idag ska vara både allmänbildande och yrkesrelaterad. Den allmänbildande matematiken är lika för alla yrkeselever medan den karaktärsrelaterade matematiken varierar. Med anledning av detta så är de nationella proven konstruerade på så sätt att de tar upp enbart den allmänna kunskapen i matematik. Därför finns också funderingar om varför yrkeselever behöver göra de nationella proven. För att försöka få svar på frågorna har intervjuer genomförts med ämneslärare, yrkeslärare på båda programmen och elever från vartdera programmet. Även elev som gått i skolan men är yrkesverksam nu har intervjuats.  Även Studier har gjorts mot tidigare forskning inom områden som berör yrkeselevernas matematikundervisning, deras svårigheter med matematik och hur de kan bli motiverade. Resultaten från intervjuerna jämfördes sedan mot den litteratur som studerats. Valet av yrkesinriktningar föll på Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet då det är inom dessa inriktningar jag varit i kontakt med tidigare. Resultatet visar att matematiken är relevant då det är ämneslärarens uppgift att förhålla sig till den matematik som är nödvändig men att kursböckerna är allom rådande i de flesta fall. Matematikundervisningen ger bäst resultat för yrkesrelaterade kunskaper om matematikläraren samarbetar med yrkeslärarna vilket både intervjuerna och forskning visar. De nationella proven ansågs av de flesta som något bra då syftet med de nationella proven är att mäta den allmänna matematikkunskapen hos eleverna.

BAKGRUND: Det finns flera olika perspektiv på vad begreppet läsförståelse innebärberoende på vilken författare eller forskare som man väljer. Vissa författare menar t.ex. attavkodningen ingår i läsförståelseprocessen, medan andra menar att så inte är fallet. Under1900-talets gång har det pendlat mellan olika uppfattningar. Ett tag var det synen påläsförståelse som en aktiv process som var starkast för att sedan skifta fokus till ordförrådetsbetydelse. Enligt PIRLS-undersökningen har svenska elevers läsförmåga försämrats genomåren, trots detta ligger Sverige fortfarande bra till i jämförelse med andra länder. PIRLS visardock på en negativ trend hos de svenska eleverna. Syftet med de nationella proven är attkontrollera så att eleverna når upp till den kravnivå som ställs i skolan och att alla eleverbedöms utifrån samma förutsättningar, inte minst vad gäller just läsförståelse.SYFTE: Undersökningens syfte har varit att ta reda på hur sju pedagoger förklararbegreppet läsförståelse, hur de jobbar inför de nationella proven i svenska i femte klass samtbedömer elevernas läsförståelse på dessa prov.METOD: Datainsamlingen har gjorts genom self reports och genom kvalitativa intervjuer.RESULTAT: Många av pedagogerna var väldigt överens om vad begreppet läsförståelseinnebär, enligt denna undersökning. Pedagogerna menar att läsförståelsen är en process däreleverna först och främst måste klara avkodningen och dra enkla slutsatser. Därefter kan deutvecklas till att kunna tolka texter och läsa mellan raderna. I jobbet inför de nationella provenframträder två arbetssätt, dels att jobba med förberedelser för proven och dels att jobbamycket och ofta med läsförståelse. Även när det gäller rutinerna vid bedömningen är mångaav pedagogerna eniga. Pedagogerna utgår från det bedömningsunderlag som de har att tillgåoch det är först om det uppstår några problem som de tar hjälp av andra. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på. Fyra typer av fel förekom inom det området: eleverna använder fel formel, en formel med felaktigheter i, rätt formel felaktigt pga bristande algebra-kunskaper samt rätt formel men de stoppar in eller plockar ut något annat än vad formeln avser.</p>