Spelling suggestions: "subject:"nationella pro."" "subject:"nationella prof.""
151 |
Hur kan elever visa på resonemang i ett provformat? : En undersökning om hur elever ges träning i att resonera om hållbar utveckling.Söderberg, Theodor January 2018 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om hållbar utveckling. Fyra lärare i geografi i årskurserna 6-9 har intervjuats för att få reda på hur de utformar undervisningen så att eleverna kan visa på resonemang för hållbar utveckling, en textanalys av läroböcker har gjorts för att undersöka om de är utformade så att eleven tränas i att resonera om hållbar utveckling samt så har provfrågorna i nationella provet i geografi för årskurs 9 analyserats för att hitta samband mellan konstruktionen av provfrågor och lärarnas sätt att undervisa i hållbar utveckling. Undersökningen har visat på att elever får träning i att resonera om hållbar utveckling genom väl utvecklade metoder och övningar, att nationella proven fungerar som måttstock för geografiundervisningen och provfrågorna ger lärare förslag på uppslag till hur hållbar utveckling kan arbetas med i undervisningen samt att läroböcker skiljer sig åt i hur mycket de uppmanar eleverna att resonera och analysera beroende på om de är skrivna innan eller efter införandet av den nya läroplanen. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av två teorier om lärande, behavorism och konstruktivism, vilka handlar om vad lärande är och hur lärande sker.
|
152 |
"En gång skulle två katter tälta" : En analys av intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de nationella provens stödstrukturer för ämnesprov i svenska i årskurs 3, 2014 och 2015Forsberg, Linnéa, Niklasson, Maria January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.
|
153 |
Skriv en artikel : - Om elevers genreuppfattningar i gymnasieskolans nationella prov i svenskaBorgström, Eric January 2008 (has links)
<p>Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas.</p><p>Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar.</p><p>Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner.</p><p>Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.</p>
|
154 |
Läs- och skrivsvårigheter kan vara så mycket! : En intervjustudie om åtta lärares arbete med stödinsatser i Svenska, i årskurs 4Gandskog, Maria, Wiklund, Denise January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte var att få en insikt om och visa hur ett antal lärare tänkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nått mål för ämnet i år 3. Syftet kom ur tankar kring dagens målinriktade undervisning, då de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhället. Studien är av kvalitativ karaktär och gjordes genom åtta intervjuer hos 4:e klass lärare, i ett län, i sydöstra Sverige. Resultaten från intervjuerna sammanställdes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och ställdes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lärarna diskuterade kring begreppet läs- och skrivsvårigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp. Vidare visades det på, att stödinsatser som ges till eleverna i svenska ofta innefattade tekniska hjälpmedel samt egentid hos specialpedagog, men även individuell uppläggning av skolarbetet i klassrummet. Uppsatsen hoppas vi kommer kunna ge tips till verksamma lärare i form av nya arbetssätt samt att få se hur andra lärare tagit sig an samma problem som man själv kanske står inför samt ge ökad förståelse för de som har svårigheter med läs- och skrivinlärningen.
|
155 |
Matematiska arbetsmetoder : En kvalitativ undersökning om undervisningsmetoder i förhållande till nationella matematikprovPektas, Sinem January 2012 (has links)
The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests. Educators believe that national tests cannot determine everything that the student can in mathematics. Educators also believe that the reason for the students is refused, inter alia, the students with special needs and those pupils who do not have the motivation and interest in the subject. The teachers explain that learning materials are when the students do something with the bodies, that is when they are feeling and doing. In the laboratory teaching gives teachers an introduction to the material to be used. The laboratory materials make students understand better and create interest in the subject.
|
156 |
Hur barn i årkurs 3 uppfattar syftet med Nationella provetAras, Helen January 2012 (has links)
This is a study of the national test in 3rd grade. The national test is obligatory and is conducted in 5th and 9th grade, but since the spring of 2009 the tests also become mandatory in 3rd grade. The case study of this research is to find out how children in 3rd grade perceive the purpose of the national test. The survey should also clarify how students think and feel about the national test, and how they feel before the national test and after they have finished writing the test. Has the test positive or negative influence on children? The survey will also show how much teachers clarify what the significance of the national test is for the students. The study was conducted as a qualitative survey. The testing was performed at two different schools. In each school the survey was conducted in two classes in which questionnaires were adapted to students from 3rd and 4th grade. Why I use two different questionnaires adapted to these two grades is to find out different aspects of the time before and after the national test. What appears to be obvious is in this study is that these particular students who have completed the survey have no knowledge of the purpose of the national test.
|
157 |
Det blir mer svart på vitt : En studie om lärares inställning till kursplanoch nationella matematikprov i årskurs 3Sandquist, Sebastian January 2011 (has links)
No description available.
|
158 |
Gymnasieelevers skrivkompetens : En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande programJohansson, Annelie January 2006 (has links)
<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>
|
159 |
Genomförande och bedömning av Nationella prov med grundskoleelever som har autism : Studie om vilket stöd pedagogerna får vid genomförande och bedömningar av nationella prov med elever som har autismHaraldsson Andersson, Inga-Lill January 2015 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att genomföra och bedöma de nationella proven för elever med autism, samt om och i så fall hur de ges stöd i detta arbete. Autism är förkortningen av autistiskt syndrom. Diagnoser med liknande symtom har slagits ihop till ett namn – Autismspektrumtillstånd. Det som utmärker autism är svårigheterna med socialt samspel. Metoden som använts är webbenkäter. De är skickade till pedagoger över hela Sverige. Det var svårt att få tag på pedagoger som har grundskoleelever med autism. 156 enkäter skickades ut och 21 svar kom tillbaka. Resultatet visade att det behövs handledning från olika instanser till pedagogerna för att genomföra och bedöma de nationella proven med elever som har autism. Pedagogerna får inte göra de anpassningar som behövs för att ge eleverna chansen att lyckas. Det är meningen att dessa elever ska vara inkluderade i den vanliga grundskolan. Lärare förväntas möta varje elev utifrån deras förutsättningar. Eleverna skulle behöva få använda sig av samma redskap och stöd som de har vanligtvis. Bedömningen skulle därefter behöva göras tillsammans med specialpedagog eller speciallärare och Skolverket. / The purpose of this study is to contribute knowledge about teachers' experiences in implementing and assessing the national tests for pupils with autism, as well as whether and, if so, how they are supported in this work. Autism is the abbreviation of autistic syndromes. Diagnoses with similar symptoms have been merged into a name - Autism Spectrum Conditions. What distinguishes autism are difficulties with social interaction. The method used is web surveys. They are sent to teachers throughout Sweden. It was difficult to get hold of educators who have primary school students with autism. 156 questionnaires were sent out and 21 responses came back. The results showed the need for guidance from different agencies to educators to implement andevaluate the national tests with students who have autism. Teachers are not allowed to make the adjustments needed to give the students a chance to succeed. It’s intended that these students should be included in mainstream primary school education. Teachers are expected to meet each student based on their circumstances. These students should be allowed to use the same tools and support they usually have. The assessment would then need to be made along with special education professionals and The National Administration for Education.
|
160 |
Dömd eller bedömd? : en studie om bedömning av de nationella proven ur ett lärarperspektiv / condemned or judged?Brinkestål, Marie January 2010 (has links)
The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher’s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections. In order to get a good picture of how the teachers are experiencing the execution and assessment of the national tests we interviewed six teachers from the classes that are performing the test. The questions that this study is based on are: Do the interviewed teachers experience that the basis for assessing the national test is at risk for arbitrary interpretation and hence become unjust and misjudged? Is the professional role of the teacher influenced by the results the students are getting on the national tests? Do the interviewed teachers experience pressure from the head of the school that the students are expected to grade high at the national tests? Lev S Vygotskij, John Dewey, and Howard Gardner have in their research influenced large parts of the daily activity in the Swedish schools. By studying children’s development they suggest several approaches for the students to develop their skills. Korp discuss in hers thesis the inequity that many times occurs in the assessment of the national test in Swedish schools. The results of this study showed that the interviewed teachers were comfortable with the instructions for execution and assessment of the national test. In addition, they also were of the opinion that independent assessment could be more just. However, one issue raised against the independent assessment is that the student the does not have the option of explaining an unclear answer to a question to the assessing teacher. This would not be of benefit for the student which has also been shown in literature and research.
|
Page generated in 0.1236 seconds