Ljusförorening är ett miljöproblem vilket inbegripes som ett nytt och globalt framväxande fenomen i samband med himlaglim. Miljöproblemet i Sverige erkänns i viss mån med det nuvarande kunskapsläge. Dock saknas det en del kunskap för att komplettera ontologin för att bidra till ökad legitimitet för miljöproblemet bland allmänheten och Sveriges instanser. Studiens teoretiska analysramverket bestod av allmänningens tragedi, biogeoastronomiska natten och legitimitet, som användes till att analysera empirin härlett från studiens intervjumetod. Metoden hade en kvalitativ fenomenografisk ansats som innefattade ett strategiskt urval som var Sveriges instanser. Där uppdagades bristen på opinionsbildning i Riksdagen och Regeringen, trots att det finns motioner som har framlagts som vill att ljusförorening ska uppmärksammas, men att problemet hanteras snarare som en trafikfråga istället för miljöfråga. En del av förklaringen till varför det påverkar samverkan mellan Sveriges instanser för att motverka miljöproblemet. Ljusföroreningar påverkar ekologin och alla dess arter, varav krävs det tydligare riktlinjer för kommuner i deras belysningsplaner gällande att minska deras miljöpåverkan (särskilt för de nattaktiva arter som drabbas) för att nå målet till en mer hållbar belysning; varav ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter vävs samman. Varav satsningar att bevara och etablera mörkerreservat är en pusselbit, vilket kan genomföras i samklang med Miljöbalkens författningar. / Light pollution is an environmental problem which is part of a new and globally emerging phenomenon in connection with skyglow. The environmental problem in Sweden is recognized to some extent with the current state of knowledge. However, there is also a lack of knowledge to complete the ontology in order to contribute to increased legitimacy for the environmental problem among the public and within its instances. The study's theoretical analytical framework consisted of the tragedy of the commons, biogeoastronomical night and legitimacy, which were used to analyze the empirical data derived from the study's interview method. The method had a qualitative phenomenographic approach that included a strategic selection of Sweden's instances. Where the lack of opinion formation was discovered in the Parliament and the Government, despite the fact that there is a proposition that has been presented that wants to light pollution to be noticed, but the problem is handled rather as a traffic issue instead of an environmental issue. Part of the explanation for why it affects the collaboration between Sweden's instances to counteract the environmental problem. Light pollution affects the ecology and all its species, which requires clearer guidelines for municipalities in their lighting plans regarding reducing their environmental impact (especially for the nocturnal species affected) in order to achieve the goal of more sustainable lighting; whereof which ecological, economic, and social aspects are woven together. In which investments to preserve and establish the dark sanctuary is a piece of the puzzle, which can be carried out in accordance with the Swedish Environmental Code constitutions.

<p>The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.</p>

The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.

En este trabajo se investigará, dentro del contexto de la postmodernidad, las estrategias discursivas presentes en la novela Nocturno de Chile (2000) del autor chileno Roberto Bolaño (1953-2003) y que giran en torno a la ironía o distancia irónica y cómo estas se plasman en sátira y parodia. Esta última, por su importancia como forma ampliamente adoptada por la postmodernidad, reviste un interés especial en nuestro estudio ya que supone una suerte de subversión de las convenciones del arte desde sus adentros, asegurando continuidad y cambio. En la introducción se procurará un acercamiento a una poética de la postmodernidad y al género novelesco de la metaficción historiográfica según los lineamientos de Linda Hutcheon. El análisis parte de esta poética y se complementa con una teoría específica de la parodia, sin desvincularla de la ironía y la sátira. Hemos procurado esquematizar los multifacéticos aspectos del protagonista y la enmarañada red de temas que no pretende, con mucho, ser rígida. Además de la teoría, la postmodernidad exige una aproximación a la praxis del lenguaje en uso, lo que supone una ampliación del marco teórico formalista. Por eso, en nuestro análisis también ponderaremos los comentarios del autor y de los críticos o la academia en orden de contextualizar la producción del texto y facilitar la decodificación. En lo posible, no rehuimos de la discusión que despierta la postmodernidad y presentamos abiertamente algunos de sus aspectos problemáticos, paradojales o contradictorios.

<p>Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet.</p>

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. Undersökningen utförs genom komparativ metod samt närläsning och knyter an till bland andra Anne E. Fernalds och Sue Roes forskning om Woolfs ”Professions for Women”, samt bidrar till ny forskning om Karolina Ramqvists författarskap som är relativt outforskat inom litteraturvetenskap. Virginia Woolf anser att författaryrket utgör ett friare alternativ för kvinnor än andra yrken, och ser sin väg till detta arbete som enkel. Hon uttrycker också att hennes val att skriva inte inneburit några problem för omgivningen och att hon inte hindrats av ekonomiska omständighet­er. Ramqvist berättar att hon inte trodde att hon det var möjligt för henne att bli författare i egenskap av kvinna och att skrivandet utgör ett problem för hennes relationer. Hade hon haft högre ekonomisk status menar Ramqvist att hon inte nödvändigtvis hade arbetat som författare. Hon kommenterar Woolfs ”Professions for Women” och menar att Virginia Woolf kunde bli författare just för att hon hade ekonomiskt kapital. Woolf lyfter inre omständigheter och genusrelaterade attityder som centrala problem­ för kvinnliga författare medan Ramqvist redogör för yttre omständigheter, som främst är samman- kopplade med omgivningens och offentlighetens förväntningar och krav. Woolf kan sägas göra större anspråk på att hennes erfarenheter ska anses vara en kollektiv erfaren­het hos kvinnliga författare, medan Ramqvist främst diskuterar utifrån ett eget perspektiv. Ramqvist uttrycker exempelvis också en distans mellan sin egen uppfattning om moderskapets påverkan på för­fattarskap jämfört med sina kvinnliga författarkollegor. Woolf diskuterar inte moderskap i sin text men tar sin utgångspunkt i ”ängeln i huset”, som ska förstås som ett ideal och en attityd där kvinnan är insmickrande och uppoffrande mot sin om­givning, samt framstående inom hem och familjeliv. Ramqvist kommenterar Woolfs begrepp och anser det vara Woolfs egen upp­fattning om kvinnoideal. Hon diskuterar inte sina egna omständigheter utifrån ”ängeln i huset”, men det är möjligt att tolka exempelvis hennes yttrande om att göra sig otillgänglig för mäns behov som en del av vad Woolf kallar att döda ängeln i huset: enligt Woolf alla kvinnliga författares uppgift.