Funksjonshemmede foreldre er en gruppe som har blitt viet lite oppmerksomhet i den vitenskapelige verden. Den vanlige oppfatningen er at denne gruppen er mottakere av omsorg, og at de derfor ikke egner seg som omsorgsgivere. Synet på funksjonshemmede har endret seg drastisk etter funksjonshemmedes internasjonale tiår som var fra 1983 til 1992. I løpet av denne perioden har fokus på rettigheter, plikter, lover og funksjonshemmedes situasjon fått økt politisk oppmerksomhet. Både internasjonale og nasjonale politiske føringer har vært sentrale for å forbedre funksjonshemmedes liv. Det har vært fokus på brukermedvirkning, økt deltakelse og likeverd. Tidligere forskning sier at mangelfull tilrettelegging, negative holdninger og manglende informasjon er eksempler som er med på å gjøre foreldrerollen problematisk for mødre med nedsatt funksjonsevne. Denne oppgaven har sett på hvordan hverdagen utspiller seg for åtte mødre med nedsatt funksjonsevne. Jeg har benyttet meg av metodene tidsgeografisk dagbok og kvalitativt forskningsintervju. Den enkelte informant ble bedt om å skrive en tidsgeografisk dagbok. Her ble det notert ned de ulike aktivitetene som ble gjort i løpet av hverdagen. Det ble også notert ned hvem en var sammen med, hvor en gjorde aktiviteten, når på døgnet aktiviteten ble gjort og om en hadde noen kommentarer til de ulike aktivitetene. Når det gjelder det kvalitative intervjuet fulgte jeg en intervjuguide som tok opp ulike temaer som bakgrunnsopplysninger, spørsmål i forhold til dagboken, svangerskapet, boligsituasjonen, offentlige tjenester, foreldrerollen og ulike arenaer som hjemmet, arbeid, barnehage/skole, barnas fritidsarenaer, egne fritidsarenaer og transport. Gjennom den tidsgeografiske dagboken kom det frem at aktivitetene som ble gjort sammen med barna endret seg etter hvert som ungene ble eldre. Mens småbarnsmødrene tilbragte mye tid med barna i forbindelse med stell, lek, lekser og tilsyn av barna, så besto aktivitetene mødrene gjorde med tenåringene mer av oppfølging, kjøring, henting, organisering og kveldskos. Etter å ha arbeidet med dataen som dukket opp i det kvalitative forskningsintervjuet dukket morsrollen opp som det sentrale fenomenet. I dette arbeidet oppsto det også fire underkategorier fra datamaterialet som var sentrale for å besvare problemstillingen. Disse var reproduksjonsprosessen, hjelpeapparatet, mellommenneskelige forhold og arenaer. / Disabled parents are a group that has received little attention in the scientific world. The common perception is that persons in this group are recipients of care, and therefore not suitable as care givers. Our perspective on people with disabilities has changed drastically after the international Decade of Disabled Persons which lasted from the year 1983 to 1992. During this period, focus on the rights, duties, laws and situation of disabled persons gained increased political attention. Both international and domestic political guidelines have been important to improving the lives of disabled people. There has been a focus on user interaction, participation and equality. Previous research states that inadequate facilitation, negative attitudes and lack of information are examples which contribute to making parenting difficult for mothers with disabilities. This study has looked at how everyday life unfolds for eight mothers with disabilities. I have used the methods of spatial-temporal perspective and qualitative research interviews. I asked each informant to keep a spatial-temporal diary. In it, they wrote down the various activities that they did for a whole week. They also noted who they were with, where they did the activities, time of day and whether they had any comments on the various activities. Regarding the qualitative interview, I followed an interview guide that took up various issues such as background information, issues relating to the diary, pregnancy, housing situation, public services, parenting and various venues such as home, work, day-care/school, children's leisure activities, private leisure and transportation. The spatial-temporal diary revealed that the activities which the mothers did with their children changed as the children got older. While mothers with small children spent much time with the children in connection with the care, play, homework and supervision of the children, the activities mothers did with teens consisted more of follow-up, driving them or picking them up, organizing and evening leisure. After working with the data that appeared in the qualitative research interviews, motherhood appeared as the central phenomenon. There were also four sub-categories which arose from the data, which were central to addressing the research question. These were the reproductive process, support services, human relations and venues.

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment. Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen. Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur. Därför har jag satt mig in i problematiken funktionsnedsättningar och försökt skapa en miljö som har tillgänglighet med i början av processen för att integrera det i arkitekturen. Där av titeln "Tillgänglig estetik".

<p>Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt<em>.</em></p><p>Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder.</p><p>Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.</p>

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde. Det är otryggt, ojämlikt och i grunden odemokratiskt. Samhället i dagens Sverige är inte tillräckligt tillgängligt för personer med funktionshinder. Dessa människor räknas inte in i olika samhälleliga planeringar utan de kommer i andra hand. När det gäller turism är det ännu värre då dagens turismbransch inte ser funktionshindrade som en målgrupp, vilket leder till att de ansvariga inte tillgängliggör sina turistiska besöksmål tillräckligt mycket. Idag har drygt en miljon av Sveriges befolkning något funktionshinder. Bättre tillgänglighet gynnar resmålets eller besöksmålets ekonomi. Därför borde fler aktörer inom turismbranschen tänka på att tillgängliggöra sina anläggningar ännu bättre än vad de redan är. Det gynnar både besökaren och aktören.

Syfte: Utvärdera Se Mer-projektet som genomfördes vid Certec i Lund, från september 2003 till augusti 2005 och undersöka effekterna av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn, samt om Se Mer-projektet hjälpt till att inspirera andra syncentraler att börja kikarträna små barn. Metod: En enkätundersökning med 12 deltagande Se Mer-barn och 13 deltagande föräldrar gjordes. De besvarade ett antal frågor om sitt deltagande i Se Mer-projektet och om hur deras situation ser ut idag. Enkätundersökningen publicerades med web-enkätprogrammet Google Doc. Vidare gjordes djupintervjuer med tre av barnen. Frågor skickades även ut via e-post till landets syncentraler. Totalt svarade 24 av 33 syncentraler på frågorna. Resultat: Enkätundersökningen visade att hälften av de 12 barnen som deltog i undersökningen använde samma kikare som de fick under Se Mer-projektet. Totalt använder 9 av 12 en kikare som synhjälpmedel idag, men flertalet anger att det är svårt att använda kikaren i skolan. På föräldrarnas enkät svarade 77% att de upplevt Se Mer-projektet mycket positivt. 38% svarade att Se Mer-projektet påverkat användningen av synhjälpmedel för deras barn. 21 av 24 syncentraler uppgav att Se Mer-projektet påverkat deras tillpassningen av en tidigare introduktion av optik för små barn med nedsatt syn. Slutsats: Effekten av tidig introduktion av optik för barn med nedsatt syn är positiv. Hälften av barnen använder fortfarande kikaren som provades ut i Se Mer-projektet och syncentralerna har inspirerats att startat träning tidigare. För att uppnå en optimal effekt av ett hjälpmedel måste man ta hänsyn till barnets mognad och utveckling.

Investigate how a loss of appetite in the elderly population can be prevented och cocounteracted, based on factors that cause reduced appetite in elderly. Litterature study and a minor review of Hudiksvalls municipalities activities regarding diet for the elderly. Interview with the nutritionist in charge. Physiological changes in combination with patological causes, cause a decrease in appetite. Adaptions according to the elderly persons prerequsitites are required to stimulate appetite and reduce the risk of weight loss.

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänker vart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt? Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att vi skiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag som kvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning. Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen med yrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av de frågor jag ville ge mig själv svar på. Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta. Jag vill göra bra saker som gör skillnad, för samhället och/eller individen - inte bara rundare former på produkter som redan finns. Det kan tyckas vara stora ord men det har varit min utgångspunkt till bakgrunden i mitt examensarbete. Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod. Arbetsgivaren bestämmer emellertid på arbetsmarknaden och avgör omden vill anställa eller inte. Vi har teoretiskt adresserat frågan utifrån Foucaults maktperspektiv för att belysa hur disciplin och övervakning verkar i samhället för att skapa en ordning och en hierarki som medför att Arbetsförmedlingens arbete till vissa delar begränsas. Arbetsförmedlingen fungerar som en mellanhand mellan statens maktutövning, arbetsgivarens vilja att anställa och den arbetssökande. Vårt resultat visar att funktionshinderkoden kanfungera dels stärkande men dels också göra individen mer funktionshindrad. Vi finner häräven stöd hos Goffmans stigmatiseringsteori som innefattar att människor i olika socialasituationer kategoriserar in andra i grupper som inte hör till normen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p><p>Examensarbetets mål har varit att formge en glasserie åt Skrufs Glasbruk där huvudanvändarna är personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjälpmedelsföretaget GreppEtt.</p><p>Intervjuer, observationer och enkätundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har även research gjorts på olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research även gjorts inom ergonomi.</p><p>Designprocessen har gått ut på att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.</p><p>Två förslag på glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes användartester på personer med nedsatt handfunktion. Efter analys av testerna utvecklades formerna ytterligare. Resultatet blev en serie bestående av vinglas, vattenglas och ölglas. Ölglaset kan även användas som vattenglas för personer som kräver ett större grepp.</p></p>