Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. / Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.

Sammanfattning   Bakgrund: För nyexaminerade sjuksköterskor innebär inträdet in i yrkesrollen en transition från en fas till en annan. Steget mellan den akademiska världen och den kliniska verkligheten kan ses som en transition där formation av en profession och en ny identitet tar vid. Sjuksköterskans kompetensområde är omvårdnad. Sjuksköterskan ska kunna bemöta varje enskilds patients behov samt kunna leda och utveckla omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till arbetande sjuksköterska.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts där 13 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs femstegs-modell.  Resultat: Resultatet redovisade tre kategorier samt tio underkategorier. Kategorierna var; upplevelsen av transition från teori till praktik, upplevelsen av transition i organisationen, upplevelsen av transition som en emotionell berg- och dalbana.    Slutsats: En god transition in i det nya yrket har visat sig ha betydelse för vilken riktning den fortsatta utvecklingen ska ta. Som nyexaminerad sjuksköterska förväntas man klara av att snabbt integreras i en komplex miljö där högkvalitativ vård och patientsäkerhet förväntas stå i fokus.    Nyckelord: Nyexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, patientsäkerhet, transition

Bakgrund: Det råder stor brist på sjuksköterskor. Nyutexaminerade sjuksköterskor är en grupp som löper hög risk att drabbas av utbrändhet och upp till var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket inom sina första fem år. Många av de nyutexaminerade sjuksköterskorna känner sig oförberedda inför sjuksköterskeyrket och flera studier påvisar glappet mellan teori och praktik. Syfte: Att beskriva utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under det första yrkesverksamma året. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Med hjälp av sökdatabaserna CINAHL och PubMed ligger totalt 20 artiklar till grund för resultatet. Resultat: Ett flertal faktorer beskrivs av nyutexaminerade sjuksköterskor som utmaningar. Däribland glappet mellan teori och praktik, bristen på stöd och handledarskap, kunskapsbrist, dålig arbetsmiljö, bemanningsbrist samt en allt mer komplex vård med multisjuka patienter som kräver en expertis som den nyutexaminerade sjuksköterskan omöjligt kan besitta. Slutsats: Utmaningarna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är välkända och globala problem men också påverkbara. Fokus bör ligga i både att tillsätta nya sjuksköterskor men framförallt i att värdera och ta vara på de som redan finns. Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver bättre stöd när de äntrar arbetslivet samt att utbildningen ses över för att motsvara verkligheten och förbereda inför arbetslivet så bra som möjligt. / Background: There is a great shortage of nurses. Newly graduated nurses are a group at high risk of being burned out and up to every fifth nurse is considering leaving the profession within its first five years. Many of the newly graduated nurses feel unprepared for the nursing profession and several studies show the gap between theory and practice. Aim: Describing challenges the newly graduated nurse experiences during the first year of working. Method: The study has been conducted as a literature review. With the help of the search databases CINAHL and PubMed, a total of 20 articles form the base for the result. Result: Several factors are described by newly graduated nurses as challenges. This includes a theory-practice gap, the lack of support and mentoring, a lack of knowledge, poor work environment, staff shortages and an increasingly complex care with patients have multiple ilnesses who require an expertise that the newly graduated nurse cannot possibly possess. Conclusion: The challenges presented in the literature review's results are well-known and global problems, but also influential. The focus should be on both appointing new nurses but more importantly valuing the ones already employed/working. Newly graduated nurses need better support when they enter the workplace, much also indicates that the education should be looked over in order to match the reality and prepare the students for work life as well as possible.

No description available.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman – relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal. Temat kunskap innehåller två underteman och beskriver sjuksköterskans kunskapsutveckling och behov av kunskap. Slutsatserna från studien är att nyexaminerade sjuksköterskor anser att möta närstående i sorg är en av deras svåraste uppgifter på grund svårigheterna i att tillgodose närståendes individuella behov. Det visade sig även att sjuksköterskorna ansåg att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt för detta. Att lära sig att möta närstående är något som sker i praktiken. Sjuksköterskorna ansåg att det viktigaste i mötet med närstående är att vara närvarande och visa att de är tillängliga snarare än att säga eller göra rätt saker. Vidare forskning inom området skulle kunna fokusera på skillnader mellan erfarna och nyexaminerades erfarenheter. En vidare forskning skulle också kunna inbegripa patientens perspektiv. / The aim of this study was to shed light on different aspects of newly graduated nurses’ experiences from interacting with relatives to patients who were dead or dying. The study has a qualitative approach and data was collected from six tape recorded interviews conducted at three medicine wards in a medium sized hospital in the middle of Sweden. The data was analyzed by a manifest content method and two main themes – relationships and knowledge, were derived from it. The largest main theme is relationships, which also contains three sub themes describing the nurse’s relationship to relatives, self and other members of staff. The main theme knowledge contains two sub themes which describes the nurse’s need for and development in knowledge. The study concludes that interacting with grieving relatives is one of the most complicated tasks for the newly graduated nurse. The difficulties were grounded in satisfying the complex needs of the relatives. The nurses stated that the nursing education program didn’t sufficiently prepare them for this, it was something they learnt from real life experience. The findings of this study could be beneficial for the nurse education program as well as hospitals to increase their awareness of the difficulties newly graduated nurses experiences when interacting with grieving relatives. Further research could involve describing differences between experienced and newly graduated nurses and including the patient’s perspective.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna upplever sin första tid i yrket som stressig men mycket givande. De delar som upplevs vara svårast är administration, lokala rutiner samt att skapa en helhetsbild av patientens medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Slutsats: De nyutbildade sjuksköterskorna upplevde en positiv spänd förväntan, men även stress och oro inför det nya yrket och ansvaret. Utbildningen ansågs ge en grundläggande kunskap för yrket. Dock ansågs en omstrukturering av sjuksköterskeprogrammet vara fördelaktigt för att i större utsträckning uppnå de kravs som ställs på den nyutbildade sjuksköterskan. / Aim: The aim of this study was to explore newly graduated nurses experiences of their first year in practice and whether the education prepares them for their profession. Method: The study is performed with qualitative interviews containing seven interviews. The interviews have been analyzed by manifest content analysis. Result: The main result shows that the education has given the nurses a solid foundation, still it acquires a more thorough education in medical areas to achieve the standards that are required in the ward. It is also told that the scientific method and general care is given too much focus. There is also stated that the course in pedagogy should be reconstructed. The nurses is experiencing difficulties with lack of knowledge in medical areas as well as administrative tasks. They think that the best way to prepare for the nursing profession is to obtain as much clinical practice as possible why they are requesting more time on the ward during the education. The nurses are experiencing a very stressful first time in the profession, but they also think that the employment is very rewarding. Administrative tasks, local routines and to obtain a general picture of the patient´s medical and caring needs is perceived to be the most difficult parts of the profession. Conclusion: The newly graduated nurses experienced a positive anticipation, but also stress and worry about the new profession and responsibility. The education was considered to provide a basic knowledge of the profession. However, it was considered to be beneficial with a reconstruction of the nursing program to further achieve the requirements set for the newly graduated nurses.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning ställer stora krav på de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskornas kompetens. Den första tiden i yrket innebär att i socialiseringsprocessen förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs i yrket. Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors kompetens anses inte motsvara vårdens kompetenskrav. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdsjuksköterskors uppfattningar om sin yrkeskompetens. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Tio deltagare medverkade i studien. Intervjuerna analyserades efter en modifierad variant av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. I den första huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdsjuksköterskorna kontinuerligt utvecklade sin yrkeskompetens. Utvecklingen främjades av positiva attityder till yrket, användning av tidigare erfarenheter och kollegialt stöd. I den andra huvudkategorin framkom att de nyutbildade intensivvårdssjuksköterskorna uppfattade att de hade bristande kliniska erfarenheter, det var svårt att införliva sig med den nya yrkesrollen och det var svårt att prioritera. Slutsats: Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor är inte helt förberedda för det kommande yrket. De har goda teoretiska kunskaper men saknar färdigheter i de praktiska momenten. Resultatet bekräftas av tidigare studier och Benners beskrivning av vad som karakteriserar sjuksköterskan som novis. / Background: The work in a critical care unit is posing great demands on the newly graduated critical care nurses competence. During the first episode in the profession a process of socialization occurs, where the newly graduated acquire the knowledge and skills needed in the profession. The newly graduated critical care nurses competence is not considered to meet the caregiver’s demands. Purpose: The purpose of this study was to describe the newly graduated critical care nurses perceptions of their competence. Method: The study was conducted with a qualitative approach. Interviews were used as datacollection method. Ten participants were included in the study. Interviews were analyzed after a modified variant of Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories. The first major category revealed that the newly graduated critical care nurses continuously developed their skills. The development was promoted by positive attitudes to the work, use of past experiences and collaboration. The major second category revealed that the newly graduated critical care nurses perceived a lack of clinical experiences, difficulties to incorporate themselves with the new professional role and difficulties with priority. Conclusion: The newly graduated critical care nurses are not entirely prepared for the future profession. They have good theoretical knowledge but lack in practical skills. The result is confirmed by previous studies and Benner’s description of what characterizes the nurse as a novice.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet. Utbildningen gav grundläggande kunskaper men deltagarna ansåg att kraven och nivån var för låg i utbildningen. De upplevde att de saknade kunskap för det specifika kirurgiska verksamhetsområdet de arbetade inom samt för akutsjukvård. Vissa kurser ansågs som för omfattande medan andra kunde utökas. Slutsats: En bättre förberedelse under utbildningen samt ett bra stöd till nyutexaminerade sjuksköterskor kan underlätta övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska och därmed bidra till en högre patientsäkerhet. / Aims: The aims of this study was to investigate newly graduated nurses' experiences of their first professional year and if the nursing education provides enough preparation for the profession. Method: Eight newly graduated, registered nurses were interviewed about their experiences and the content was analyzed using a qualitative content analysis. Seven categories and 19 subcategories revealed. Results: The newly graduated, registered nurses were excited about their new profession, but also felt fear and concern about the great responsibility and demands of the nursing profession. The work was perceived as stressful and difficult but with the support and good treatment from colleagues and supervisors could simplify the work and the nurse could feel more confident. The education provided basic knowledge but the participants felt that the demands and the standards were too low. They felt that they lacked specific knowledge of the ward and for emergency care. Some courses could be considered too wide while others could be expanded. Conclusion: A better preparation and a good support for the newly graduated, registered nurses can ease the transition from student to professional nurse and thereby contribute to greater patient safety.

Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var. Eget ansvar där det, allt eftersom tiden gick, lades mer och mer ansvar på den nyutexaminerade operationssjuksköterskan att själv ansvara för det som behövde läras in. Kollegors förväntningar där nyutexaminerade operationssjuksköterskor efter en tid in i introduktionen kände en stress av att leva upp till outtalade förväntningar från både läkar- och operationssjuksköterskekolleger att kunna och förstå saker de ännu inte fått genomgång av. Kollegialt stöd där det visade sig att det var en trygghet för de nyutexaminerade operationssjuksköterskona att de kände en acceptans då de hade mycket frågor och funderingar kring den nya yrkesrollen. Resultatet från pilotstudien kan vara till hjälp på operationsavdelningar vid utveckling av rutiner så att introduktionen av nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska kunna bli så optimal som möjligt. / Background: It requires a good and deliberated introduction to the newly graduated theater nurses to begin to work in the new workplace. Aim: The aim of this pilot study was to describe newly graduated theatre nurses' experiences of the introduction to the new professional role. Method: Four theatre nurses with 9 months to 21 months of experience in the theatre nursing profession were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: Planning and structure where it turned out that there was a plan for introduction of newly graduated theatre nurses, but it differed depending on the operating theatre. Personal responsibility where it was shown that as time passed it was the nurses´ own responsibility to find out what was necessary to learn. Colleagues' expectations where the newly graduated theatre nurses experienced that after a time into the introduction they felt stressed to meet the unspoken expectations from both surgeons and theatre nursing colleagues to know and understand things they had not been shown. Collegially support where it was shown that the newly graduated theatre nurses felt acceptance from colleagues when they had lots of questions and concerns in the new professional role. The results of the pilot study can be helpful in surgical wards in the development of procedures to make the introduction of new graduate theatre nurses to be as optimal as possible.

Sigrid Wangensteen has the recent years been engaged in doctoral studies at Karlstad University in combination with teaching at the bachelor program in nursing at Gjøvik Universtity College. This doctoral thesis is focused on newly graduated nurses, their perception of competence, critical thinking dispositions, research use and their experiences of being a nurse during their first year as a nurse. Qualitative and quantitative methods were used. The very first period of time was experienced as tough but when looking back the newly graduated nurses appreciated the tough time. They described the need for a supportive environment, and gaining competence through managing challenging situations. The leadership role constituted the main difference between being a student and being a nurse. In the quantitative study the nurses perceived their competence as good, rating the Helping role competence category highest and the Ensuring quality competence category lowest. With respect to critical thinking the CCTDI total scores indicated a positive disposition. As regards the CCTDI subscale scores the nurses reported highest values for intellectual curiosity (Inquisitiveness) and lowest for intellectual honesty (Truth-seeking). The nurses reported a positive attitude towards research, but only 24% were classified as research users. Supportive environment was a significant predictor for research use. Critical thinking was a prominent predictor for attitude towards research, for research use and perception of competence. Nurse leaders in clinical practice and nurse educators in nursing education and clinical practice play an important role in nurturing student nurses and newly graduated nurses with respect to critical thinking. There is a need to assess whether teaching strategies meet the requirements of critical thinking and EBP in nursing education.