Background: In clinical practice, the responsibilities of frontline registered nurses (RNs) include providing patient care as well as precepting students and new staff nurses. The role has been acknowledged as demanding and challenging in acute healthcare settings and the importance of the preceptor role for the ease of the new nurses’ transition to clinical settings has been discussed in the literature. However, less is known about the nurses’ experiences as preceptors in the pediatric acute clinical setting. The purpose of this research was to explore and describe the experiences of RNs as preceptors when they precept newly hired registered nurses in pediatrics settings. Method: An interpretive descriptive design was used to guide the research process. Semi-structured one-on-one interviews, both in-person and virtual, were carried out with five preceptors who are registered nurses in an Ontario hospital. The real-life experiences of these participants are reported using their rich descriptions of events. Data collection and analysis were conducted concurrently and informed by the Braun and Clark (2006) framework. Results: Findings were grouped under the following three themes: the duality role of pediatric nurses; experiences of preceptor pediatrics nurses; and pediatric nurse preceptors’ needs. Implications: This study demonstrates that the role of the registered nurse as a preceptor is diverse and demanding, and that preceptors need to be supported by various stakeholders to ensure that they can carry out their role effectively. Recommendations are made for future practice, education, and research. Keywords: Preceptor, preceptorship, precepting, registered nurses, newly hired registered nurses, newly graduated nurses, acute healthcare, pediatrics / Thesis / Master of Science (MSc) / In clinical practice, registered nurses play not only the bedside healthcare provider role but also, they play the preceptor role. This role can be both difficult and challenging. Therefore, it is important to understand registered nurses’ experiences as preceptors in clinical settings. The goal of this study was to gain an understanding of the registered nurses’ experiences as preceptors for newly hired registered nurses in pediatric healthcare settings. This study showed that preceptors were aware of their dual role, shared experiences of feeling awarded, and discussed challenges they encountered when precepting. Finally, they identified some of their needs that they believed may assist them when being involved in the preceptor-preceptee relationship. It is important to acknowledge the challenges that preceptors encounter when precepting new nurses into the clinical area. Furthermore, it is imperative to prepare nurses for the preceptor role to ensure effective preceptor-preceptee relationships and improve preceptees retention and competence in their role.

Sammanfattning Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet Bakgrund: Att vara ny på arbetsplatsen kan vara en utmaning för många yrkesgrupper inom vården bland annat nyexaminerade röntgensjuksköterskor.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av övergången till arbetslivet på deras första arbetsplats. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktivt ansats. Metod: Semi-strukturerade individuella intervjuer genomfördes med fyra nyexaminerade röntgensjuksköterskor på tre olika sjukhus. Dataanalysen gjordes med manifestinnehållsanalys. Resultat: Som resultat av dataanalysen formulerades fyra huvudkategorier: (I) Mötet med patienter; (II) Arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter; (III) Samarbete med olika yrkesgrupper; (IV) En bra start i arbetslivet.  Slutsats: Respondenternas svar varierade gällande övergången till arbetslivet men något som alla respondenter var eniga om var att de inte hade individuellt anpassat schema och att det inte fanns tid för egen utveckling.  Nyckelord: Introduktion, nyexaminerad, röntgensjuksköterska, upplevelse, övergång. / Abstract Newly graduated radiographers` experience of the transition to working life. Background: Being new to the workplace can be a challenge for many professional groups in healthcare, including newly graduated radiographers.  Purpose: The purpose of this study was to illustrate newly graduated radiographers’ experience of the transition at their first workplace. Design: A qualitative interview study with a inductive approach. Methods: Semi-structured individual interviews were conducted with four newly graduated radiographers at three different hospitals. The data analysis was done with manifest content analysis. Results: Four main categories were formulated, as a result of the data analysis. (I) The meeting with patients, (II) work environment and developing opportunities, (III) teamwork with various professional groups (IV) A good start in working life. Conclusion: The respondents' answers varied regarding the transition to working life, but something that all respondents agreed on was that they did not have an individually adapted schedule and that there was no time for professional development. Keywords: Experience, introduction, newly graduated, radiographer, transition.

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem. / Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Bakgrund: Övergången från student till sjuksköterska har visat sig vara problematisk. Detta beror delvis på att det finns ett glapp mellan teori och praktik, dels att det finns skillnader i den sociala kulturen mellan högskola och yrkeslivet. En studie från socialstyrelsen visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisar brister i behandling av svårt sjuka patienter, handha teknisk utrustning, undervisning och stöd för patienter samt rollen som arbetsledare. 30-65 procent av nyutexaminerade sjuksköterskor byter arbetsplats under det första året och detta påverkar hälso- och sjukvården. Därför finns introduktionsprogram. Ofta sker en socialiseringsprocess som gör att nyutexaminerade sjuksköterskor blir en del av en kultur inom yrket. Syfte: Att belysa övergången från student till (legitimerad) sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie som innefattar tio kvalitativa artiklar. Artiklarna har lästs, granskats och analyserats för att sedan sammanställas. Databassökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att övergången från studier till yrkeslivet var svår. De uppgav att de saknade kunskap inom viktiga områden och att de inte kunde leva upp till det som förväntades av dem. Introduktion sågs som en viktig del och påverkade förmågan att utvecklas. Socialisering sker genom olika faser. Konklusion: Support och stöd visade sig vara en stor del i att känna sig välkommen på arbetsplatsen. Det fanns dock förväntningar som nyutexaminerade sjuksköterskor inte kunde leva upp till och detta kunde leda till osäkerhet. Upplevelsen av yrket kan även påverkas av samhällets bild. / Background: The transition from student to nurse has proven to be problematic. This is partly because there is a gap between theory and practice, and that there are differences in the social culture between university and professional life. A study by the National Board of Health has shown that newly qualified nurses have shortcomings in the care of critically ill patients, operate technical equipment, education and support for patients and the role of supervisor. The first three months of work is the most stressful and 30-65 percent of newly graduated nurses change jobs during the first year and this affect the health service. Therefore, there is introductory programs. There is often a socialization process that allows graduated nurses to become a part of a culture within the profession. Aim: To enlighten the transition from student to (registered) nurse. Method: A literature review that includes ten qualitative studies. The articles have been read, reviewed and analyzed to then be compiled. Database searches were made in PubMed and Cinahl. Result: Newly graduated nurses felt that the transition from study to the professional life was diffucult. They said that they lacked knowledge in key areas and that they could not live up to what was expected of them. Introduction was seen as an important part and affected the ability to evolve. Socialization occurs through different phases. Conclusion: Support and assistance proved to be a big part to feel welcome at the workplace. However, there were expectations that newly qualified nurses could not live up to and this could lead to uncertainty. The experience of the profession can also be influenced by society’s image.

Bakgrund: Efter examen från sjuksköterskans akademiska utbildning följer ett yrkesliv med höga krav och ansvar, där patientsäker vård och omvårdnad är grundläggande. De första inledande åren av yrkeslivet har betydelse för sjuksköterskans identitet och yrkesutveckling inom professionen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sina första två år inom yrkesprofessionen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som analyserades med en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sina första två år inom yrkesprofessionen: Förväntningar på yrkeslivet motsvarar inte verkligheten, Brist på stöd samt Kollegial vägledning och gemenskap är värdefullt. Upplevelser som förekom den första tiden i yrkeslivet är otrygghet, stress och rädsla. Slutsats: Förväntningarna på yrkesrollen i början av yrkeslivet motsvarar inte den verklighet de nyutexaminerade sjuksköterskorna möts av. Behovet av stöd och handledning under den första tiden i yrkeslivet är stort för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Arbetsmiljön samt kollegor har betydelse för den tidiga yrkes och kompetensutvecklingen. De nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser lyfts för att det kan ge en insikt och förståelse för insatser som främjar en god utveckling inom de första åren i yrkesprofessionen. / Background: After graduating from the nurses´ academic education, a professional life with high demands and responsibilities follows, where patient-safe care and nursing are fundamental. The first years of professional life affects the nurse's identity and development within the profession. Purpose: To describe newly graduated nurses´ experiences of their first two years in the profession. Method: A literature review containing 10 qualitative articles, analyzed with thematic analysis. Results: Three themes were identified that describe newly graduated nurses experiences: Expectations of professional life do not correspond to reality, Lack of support and Collegial guidance and community are valuable. Experiences that occurred in professional life are insecurity, stress and fear. Conclusion: Expectations of the professional role at the beginning of work life do not correspond to the reality that the newly graduated nurses face. The need for support and guidance during the first period of professional life is extensive for the newly graduated nurse. The work environment and colleagues are important for early career and skill development. Newly graduated nurses' experiences are highlighted because it can provide an insight and understanding of interventions that promote good development within the first years of the professional profession.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor erbjuds under första arbetsår traineeprogram där de får handledning, utbildning samt möjlighet till att hospitera på andra vårdavdelningar. Tidigare forskning visar att tonvikten i sjuksköterskeutbildningen ligger på kunskap och färdigheter istället för den djupare förståelsen där sjuksköterskestudenter bör lära sig reflektera och ha ett kritiskt tänkande. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Känsla av kunskapsbrist, Den nyutexaminerade sjuksköterskans behov, Känslor av skräckblandad förtjusning. De tre temana gav fyra underrubriker: Behovet av reflektion, Behovet av stöd och trygghet, Glädje och stolthet, Rädsla. Konklusion: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever utmaningar på grund av otillräcklig klinisk kunskap samt svårigheten i att omsätta teoretisk kunskap till praktiska omvårdnadshandlingar, vilket ger upphov till känslor av otillräcklighet, otrygghet, oro, ångest samt stress. Behovet av stöd och reflektion är av betydelse när dessa känslor uppstår. Stöd i form av handledning och reflektion som de nyutexaminerade får i traineeprogrammet kan vara den bidragande faktorn att de nyutexaminerade känner att de kan hantera sin arbetssituation och stannar i vårdyrket. / Background: Newly graduated nurses, NGN, are offered a trainee program during their first year of work where they receive supervision and training. Previous research shows that the emphasis in nursing education is focused on knowledge and skills instead of the deeper understanding where nursing students should learn to reflect and have critical thinking. Aim: Investigate newly graduated nurses' experiences of being new in the profession. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative design. Findings: The analysis resulted in three themes: Feeling lack of knowledge, Newly graduated nurse's needs, Feelings of horror mixed with delight. The three themes yielded four subheadings: Need for reflection, Need for support and security, Joy and pride, Fear. Conclusion: NGN experience challenges due to insufficient clinical knowledge as well as the difficulty in translating theoretical knowledge into practical nursing actions. Which gives rise to feelings of inadequacy, insecurity, worry, anxiety and stress. Need of support and reflection is important when these feelings arise. Support in forms of supervision and reflection that NGN receive in the trainee program can be a contributing factor that NGNsfeel they can handle their work situation and stay in the care profession.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor möter en krävande verklighet med påfrestande arbetsmiljö där de förväntas ta stort ansvar och självständigt arbeta utifrån lagar och etiska principer. Detta leder till känslomässiga utmaningar som kan påverka både välbefinnandet och hälsan. Tidigare studier visar att en yrkesintroduktion med kollegialt stöd, social gemenskap och utrymme för att få vara ny ger nyutexaminerade sjuksköterskor möjlighet till en trygg och positiv start. Syfte: Att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid som legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tolv nyutexaminerade sjuksköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet sammanställdes och tolkades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: En utmanande övergång, Organisatoriskt kaos och En verklighetschock. Konklusion: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att övergången från handledd student till självständig sjuksköterska är utmanande på flera sätt. Det blir en chock för många att möta en klinisk verksamhet med högre tempo och tyngre arbetsbörda än de tidigare ställts inför. Mer ansvar och utmaningar under utbildningstiden kan hjälpa studenter med mental förberedelse och en positiv inställning samt stöd från kollegor främjar en bra första tid i arbetslivet. / Background: Many newly graduated nurses face a demanding reality with a challenging work environment where they are expected ta take on great responsibility and work independently based on laws and ethical principles. This leads to emotional challenges that can affect both well-being and health. Previous studies show that a professional introduction with collegial support, social community and space to be new gives newly graduated nurses the opportunity for a secure and positive start. Aim: To investigate how newly graduated nurses experience their first time as a registered nurse. Method: A qualitative interview study was conducted with twelve newly graduated nurses. Data was collected through semi-structured interviews. The material was compiled and interpreted using a qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in three categories: A challenging transition, Organizational chaos and A reality shock. Conclusion: Newly graduated nurses experience that the transition from being a supervised student to an independent nurse as challenging in multiple ways. It´s a shock for many to face a clinical reality with a higher pace and heavier workload than they have previously encountered. More responsibility and challenges during the education period can help students with mental preparation and a positive attitude, also support from colleagues promotes a good start into their professional career.

Bakgrund: Att vara nyutexaminerad kan vara en svår utmaning, allra mest inom ett mångfacetterat yrke som sjuksköterskeyrket är. En bra start kan vara av stor vikt både för trivseln och för intentionen att stanna kvar i yrket. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av första tiden som yrkesverksamma.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitetsgranskade kvalitativa studier. Databassökningar har genomförts i Cinahl, PubMed och PsycInfo och resultatet har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Ur analysen framkom det tre teman “Nyutexaminerades erfarenheter av erhållen teoretisk och praktisk kunskap, Nyutexaminerades erfarenheter av relationer i teamet och Nyutexaminerades erfarenheter av arbetsmiljön” med sammanlagt sju subteman. Konklusion: Litteraturstudien visar på att de nyutexaminerade har många motgångar framför sig som nyutexaminerade sjuksköterskor. De har behov av både inskolning och en tillåtande miljö där de kan utvecklas i sin profession. Vidare forskning behövs för att minska avståndet mellan teori och praktik som idag är en stor del av de nyutexaminerades vardag. / Background: To be newly graduated can be challenging, even more in a multifaceted profession as the nurse profession is. A god start can be important for the professional’s wellbeing and their intensions to stay in the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated registered nurses experience of their first period of time as professionals. Methods: A literature study based on 10 quality reviewed qualitative articles. Database research was made in Cinahl, PubMed and PsycInfo and the result were analyzed using Fribergs five steps model. Results: The analysis revealed three main themes “New graduate’s experiences of acquired theoretical and practical knowledge, New graduate’s experiences of relationships in the team and New graduate’s experiences of the work environment” with the total of seven subthemes. Conclusion: The literature study shows that the new graduates have many setbacks ahead of them as newly graduated nurses. They need both an introduction period and an understanding environment where they can develop in their profession. Further research is needed to reduce the distance between theory and practice, which today is a part of the new graduates' everyday life.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att arbetsrelaterad stress kan bidra till negativa konsekvenser i form av både fysisk och psykisk ohälsa för sjuksköterskor. Att sjuksköterskans välbefinnande påverkas kan i sin tur leda till att omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera strategier nyutexaminerade sjuksköterskor kan använda sig av för att hantera stress i omvårdnadsarbetet.  Metod: Studien använde en kvalitativ ansats och granskade 11 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall och analyserades med hjälp av Popenoe med fleras modell. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor som upplevde arbetsrelaterad stress använde sig av varierande copingstrategier i sitt arbete. I resultatet framkom fyra teman för stresshantering: Självmedkänsla, Stöd, Kontroll, Återhämtning. Konklusion: Studiens slutsatser pekar på att stöd, självmedkänsla och återhämtning är väsentliga komponenter för att främja välbefinnande hos nyutexaminerade sjuksköterskor och därmed öka patientsäkerheten. För att stödja dessa sjuksköterskor i deras övergång till yrket föreslås implementering av stödsystem och riktlinjer som främjar dessa strategier. Detta kan potentiellt skapa en mer positiv och stödjande arbetsmiljö för sjuksköterskor i början av sina yrkesliv. / Background: Work-related stress, according to research, can contribute to adverse consequences in the form of both physical and mental health issues for nurses. This, in turn, can negatively impact patient care and safety. Aim: The purpose of this literature review was to identify strategies that newly graduated nurses can employ to manage stress in their nursing practice. Method: The study utilized a qualitative approach, reviewing 11 scientific articles from CINAHL, PubMed, and PsycInfo. These articles were assessed for quality using the SBU's criteria and analyzed through the Popenoe et al model. Results: Newly graduated nurses experiencing work-related stress employed various coping strategies in their work. The results revealed four themes for stress management: Self-compassion, Support, Control and Recovery.  Conclusion: The study's conclusions highlight that support, self-compassion, and recovery are essential components to promote well-being and patient safety among newly graduated nurses. To support the new nurses in their transition to the profession, the implementation of support systems and guidelines that promote these strategies is recommended. This could potentially create a more positive and supportive work environment for nurses at the beginning of their careers.

Introduction: Contemporary hospital settings are a challenging learning and working environment for healthcare professionals. The challenges are largely related to the increasing need for healthcare caused by an ageing population, a lack of personnel resources, and demands for time efficiency. Therefore, it is of interest to study how individuals and teams learn during these working conditions. Nurses are especially exposed when entering working life, why this profession has been of interest to explore further in this thesis. Furthermore, the interprofessional team is significant in providing qualitative care at the hospital wards, which could be affected by the lack of nurses and demands for efficiency. Aim: To explore work integrated learning from an individual nurse and interprofessional team learning perspective in a contemporary hospital ward setting. Methodology: Two qualitative approaches were used in this thesis. Study I was a qualitative content analysis based on individual interviews with 10 nurses within hospital ward care. Study II was an insider action research project (IAR) within a specific hospital ward. Data from the project in Study II were analyzed using the cycle of expansive learning. Results: Study I showed that, during their early working life, newly graduated nurses learned their profession by developing and using different learning strategies. Their initial strategy was to learn how to perform daily tasks as safely and effectively as possible. However, in learning how to provide qualitative care, the nurses realized the importance of participating in bedside care to gain clinical experience. Opportunities to learn from clinical experiences and reflection were essential for developing as a new nurse. Study II explored work integrated learning in an interprofessional ward team. The learning process resulted in the establishment of a digital planning board to illustrate the patients’ recovery process during their stay at the ward. This board opened an opportunity to learn about core values and goals for discharge, but also contributed to boundary awareness between the professionals, which was important for collaboration to improve patient safety in daily work. Discussion: The results reveal that work-integrated learning was manifested in an interdependency between the professionals and the health-care organization. The interdependency was multifaceted as the professionals were dependent on each other to learn as individuals in relation to each other, and to develop their joint work processes. The professionals were also dependent on the organizational prerequisites to learn. This result shows the need for the professionals to develop their own learning strategies to manage daily work, which was associated with the professional’s motivation in leading their own professional development towards qualitative and safe care. Conclusion: The results of this thesis reveal that the professions within a hospital ward setting are largely dependent on each other to create conditions for work integrated learning. The individuals and the team both had strong determination, will, and desire to learn to provide patients with care that was as qualitative and safe as possible. The quality of work-integrated learning was found to be related to the professions’ awareness of boundaries, knowledge, and responsibilities related to each other within the interprofessional team. / Denna studie har utforskat det arbetsintegrerade lärandet hos nyutbildade sjuksköterskor och hos ett interprofessionellt team, i en sjukhusavdelningsmiljö. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar såsom brist på personal, högt vårdflöde samt uppgiftsväxling, tvingar de nyutbildade sjuksköterskornas att anta strategier som gör att det måste förlita sig på andrahandsinformation för bedömning av patienters status. Även om det patientnära arbete uttrycks som väsentligt för att lär sig yrket, tvingas de nyutbildade ofta att prioritera administrativa uppgifter och därmed missas väsentligt information viktig för lärande och för att kunna hantera arbetet säkert och kvalitativt. Organisatoriska förutsättningar riskerar därmed också att ”förlänga” lärandet mot ett expert-kunnande. Resultat visa dock att det finns en styrka i att hitta sina egna vägar att ta sig fram i en svår lärandemiljö, där den professionelles ”jävlar anamma”, engagemang och motivation för att lära, påverkar både riktning och innehåll i lärandet. Resultatet visar att hos både den enskilda sjuksköterskan och hos teamarbetets medlemmar fanns ett driv, vilja och önskan att lära för att kunna ge patienterna en så god och säker vård som möjligt. Det arbetsintegrerade lärandet visade sig också vara relaterat till professionernas medvetenhet om hur deras egna professionella gränser, kunskap och ansvar förhöll sig till övriga medarbetare i teamet. Att skapa ett medvetande om professionella gränser inom teamet innebar att utveckla kunskap om varandras professionella ansvar och bidrag till vårdteamet som helhet samt vilka värderingar och målsättningar som kunde leda teamets arbete framåt. Undersköterskans roll för sjuksköterskans och vårdteamets arbetsintegrerade lärande var central. Att tydliggöra gränser mellan professionerna kräver ett gediget arbete som tar tid, motivation och uthållighet hos både individer och ledning. Ett arbete som kan vara svårt att åstadkomma i vardagsarbetet och därför kräver särskilda insatser men kan ha avgörande beredelse för vårdkvalitén och patientsäkerheten. Sammanfattningsvis kan denna uppsats bidra med fördjupad kunskap om arbetsintegrerat lärande i dagens sjukhusvård. Inom sjukhusvården, där effektivitetskrav dagligen måste balanseras gentemot bristande resurser, kan sjukhusavdelningar lärandemiljö ifrågasättas. Strategiska lärandestrategier krävs för att kunna säkerställa ett kvalitativt arbetsintegrerat lärande för nyutbildade sjuksköterskor och för teamet. / <p>Paper  B is not included in the electronic version. </p>