Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor kan uppleva en omfattande och påfrestande förändring när de äntrar arbetslivet. Övergångsprocessen från student till yrkesverksam kan vara nästintill chockartad på grund av psykosociala faktorer, och påverka hälsan negativt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv bör problemet undersökas med anledningen att bidra till mer kunskap inom området. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av övergången från student till yrkesverksam i relation till den psykosociala hälsan.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målinriktat- snöbollsurval. Sex informanter inkluderades, samtliga hade genomgått övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska. Individuella semistrukturerade intervjuer valdes som intervjuform, och en manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Uppsatsens resultat består av två huvudkategorier. Den första är tidens betydelse på den psykosociala hälsan. Brist på arbetslivserfarenhet kan upplevas som en osäkerhet i yrkesrollen vilket kan påverka den psykosociala hälsan negativt. Däremot med mer arbetslivserfarenhet utvecklades ett självförtroende i yrkesrollen, som i sin tur främjade den psykosociala hälsan. Den andra huvudkategorin är resursers betydelse på den psykosociala hälsan. Interna och externa resurser underlättade övergången, och bidrog till ett positivt psykosocialt mående. Medan brist på resurser försvårade övergången och välmåendet. Slutsats: Faktorerna tid och resurser påverkade övergången och den psykosociala hälsan. Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor inte är tillräckligt yrkesförberedda och att förbättringar bör ske inom utbildningen och på arbetsplatsen för att underlätta övergången. Utöver det hade även Antonovskys teori om känsla av sammanhang, betydelse. Teorins tre komponenter, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet var centrala vid övergången. / Background: Newly graduated nurses can experience a challenging time when they enter work life. The transition process from student to professional can almost be shocking due to psychosocial factors, which in addition can affect the health negatively. From a public health science perspective, the problem should be investigated with the aim of contributing to more knowledge in the field. Aim: The aim of this study is to examine newly graduated nurse’s experiences of the transition from student to registered nurse in relation to the psychosocial health. Method: A qualitative method was applied with a purposive-snowball sampling. Six informants were included, all of whom had undergone the transition from nursing student to professional nurse. Individual semi-structured interviews were chosen as the interview form, and a manifest content analysis was used as the analysis method. Result: The study’s results consist of two categories. The first category is the importance of time on the psychosocial health. Lack of work experience can be felt as an initial insecurity in the professional role as a registered nurse, which can negatively affect the psychosocial health. However, with more work experience a self-confidence in the professional role as a nurse developed which in turn promoted the psychosocial health. The second category is the importance of resources on the psychosocial health. Internal abilities and external support facilitated the transition, and contributed to a positive psychosocial well-being, while a lack of resources made the transition more difficult. Conclusions: The factors time and resources had an impact on the transition and on the psychosocial health. It also emerged that newly graduated nurses are not sufficiently prepared and that improvements should be implied in the education and in the workplace to facilitate the transition. In addition to that had also Antonovsky’s theory sense of coherences an impact on the transition. The theory’s three components, manageability, comprehensibility, and meaningfulness where central for the transition.

I en sjöfartsindustri som ständigt utvecklas gäller det att styrmännen som arbetar ombord har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Syftet med denna studie är att ta reda på hur kompetenta nyutexaminerade styrmän är under sin första törn samt hur utbildningen och arbetsgivarna kan underlätta. Detta har undersökts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex nyutexaminerade styrmän som gjort sin första törn som styrman ombord på ett gas-, råolje- eller produkttankfartyg. Resultatet från intervjuerna visar att styrmännen var positivt överraskade över sina förkunskaper från utbildningen. De upplevde en kompetens i bryggrutiner och navigering medan lasthantering var ett område som de kände viss osäkerhet och nervositet inför. Vikten av arbetsgivarens roll i en nyutexaminerad styrmans första tid i yrket visades också vara viktig för utveckling av kompetens genom överlapp. / In a constantly evolving maritime industry, it is crucial that the nautical officers working onboard possess the necessary competence to carry out their duties. The purpose of this study is to investigate the level of competence among newly graduated nautical officers during their first contract, and how education and employers can facilitate this process. This was investigated through qualitative semi-structured interviews with six newly graduated nautical officers who had completed their first contract as a nautical officer onboard a gas-, crude oil-, or product tanker. The results of the interviews shows that the nautical officers were positively surprised by their prior knowledge obtained during their education. They felt competent in bridge routines and navigation, while cargo handling was an area where they experienced some uncertainty and nervousness. The importance of the employer's role during a newly graduated nautical officer's first period in the profession was also shown to be crucial for the development of competence through overlap.

Syftet med denna studie är att belysa hur nyutbildade förskollärare upplever sig rustade för mötet med barns socioemotionella utveckling mot de krav som de har mött i förskolans verksamhet. Förskolan har under de senaste 50-åren förändrats vilket ställer ökade krav på förskollärarens kapacitet. Det ställer även krav på samarbetet inom arbetslaget där samverkan och förhållningssätt blir avgörande för den pedagogiska kvaliteten i förskolan. I studien används en kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer med nyutbildade förskollärare. Genom att välja denna metod kunde vi synliggöra deltagarnas upplevelser och åsikter. Resultaten tyder på att de nyutbildade förskollärarna inte fullt ut känner sig förberedda för att möta och stödja barns socioemotionella utveckling i förskolan. Följden av bristande samverkan mellan utbildning och verksamhet kan resultera i att barnen i förskolan inte erbjuds de förutsättningar som krävs för att kunna lyckas. Resultaten synliggör en önskan och ett behov av en mer praktiknära utbildning för att stärka den pedagogiska kvaliteten och motverka pedagogiska begränsningar i förskolans verksamhet. / The purpose of this study is to highlight how newly trained preschool teachers feel they are equipped to deal with children's socio-emotional development against the demands they have encountered in preschool. The preschool has changed over the past 50 years, which increases the demands on the preschool teacher's capacity. It also places demands on the collaboration within the work team, where consensus and approach become decisive for the pedagogical quality in the preschool. The study uses a qualitative research method consisting of interviews with newly graduated preschool teachers. By choosing this method, we were able to make the participants' experiences and opinions visible. The results indicate that the newly qualified preschool teachers do not feel fully prepared to meet and support children's socio-emotional development in preschool. The consequence of a lack of cooperation between the education and the preschool practice can result in the children in preschool not being offered the conditions required to be able to succeed. The results visualize a desire and a need for a more practical education to strengthen pedagogical quality and counteract pedagogical limitations in the preschool's activities.

Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.

Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete. / Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.

The transition from studies to professional work is a critical period for newly graduated social workers. The development of new public management collides with the moral desire to do good for the clients. The following study is based on eight qualitative interviews with social workers who graduated between the years 2019-2024 and who left their employment in social services. The results show that high expectations of oneself and insufficient support constitute a vulnerability to burnout and/or sickness absence. The results also indicate, according to Hochschild's theory, that social services have many and complex feeling rules to manage, while feelings of shame and pride have been shown to play a significant role in relation to these feeling rules. The study's conclusion indicates that there is an unattainable image of how social workers in the establishment phase should handle the emotional work that the professional role requires. Reduced engagement has been found necessary to succeed in distancing oneself from work and reducing the risk of burnout, but the role of a social worker also entails high expectations of demonstrated engagement in social work to fulfill a good social work. Based on the study’s results, we also advocate that a more comprehensive study on the emotional work of social workers in the establishment phase be conducted, as it could contribute to preventing burnout in the form of intervention strategies within the professional field.

The purpose of this study is to examine the challenges and support for newly graduated social workers during their first two years of professional practice and how this relates to work introduction and professional organization. Previous research indicates that the transition from social work education to becoming a social worker within social services is challenging. Newly graduated social workers require careful introduction and support from experienced colleagues to feel confident in their role. Improved introduction and more tailored support can facilitate the transition to the work. This study focuses on the experiences of newly graduated social workers during the initial professional period. In this study, the theories of symbolic interactionism "I" and "Me", dynamic development process, and reflective practice are used to understand the interaction and socialization within the professional role as social worker. The method used in this study is a qualitative approach to understand the experiences of newly graduated social workers in their professional life. The results of this study indicate a significant change and an overwhelming sense of responsibility compared to the time spent in education. Furthermore, shortcomings in educational preparation for practical work, especially in authority exercises, are highlighted. Practical experience, including internships within social services, facilitates the transition and boosts the confidence of newly graduated social workers. Challenges identified in this study include high workload, uncertainty in client work, and managing prejudices and expectations from clients. The results also show that support from colleagues, supervisors, and training is crucial for professional development. Requests for longer, more structured introductions and reduced workload are emphasized to improve the transition to professional life and promote well-being.

Plusieurs facteurs sociétaux, comme le vieillissement de la population et la pandémie de COVID 19, amènent les infirmières et infirmiers à débuter leur pratique sur des unités de soins intensifs, directement après leur diplomation. Sans expérience clinique préalable, les infirmières et infirmiers nouvellement diplômés doivent prendre des décisions auprès de patients dans des états critiques, ce qui peut leur causer de l’incertitude. L’incertitude est caractérisée comme une incapacité à prédire la finalité d’une situation. Bien qu’étudiée dans d’autres disciplines, l’incertitude n’a pas été explorée auprès d’infirmières et infirmiers nouvellement diplômés dans le contexte spécifique des soins intensifs. Cette étude descriptive interprétative visait à explorer l’incertitude d’infirmières et infirmiers nouvellement diplômés en soins intensifs. Utilisant une théorie sur l’incertitude d’infirmières et d’infirmiers ayant plusieurs années d’expérience en soins intensifs (Cranley et al., 2012) comme cadre de référence, six entrevues ont été réalisées auprès d’infirmières et infirmiers nouvellement diplômés ayant moins de deux ans d’expérience en soins intensifs. À la suite d’une analyse par comparaison constante, trois thèmes ont émergé d’une analyse descriptive interprétative. « La situation du patient et le regard de l’équipe infirmière », « le questionnement comme indice d’incertitude », et « l’apport des connaissances » forment une boucle d’apprentissage expérientielle où les infirmières et infirmiers nouvellement diplômés acquièrent de nouvelles connaissances leur permettant de faire à l’incertitude lors de futures situations. Ce mémoire se termine par une discussion sur l’ambiguïté des interactions de l’équipe infirmière à l’égard des infirmières et infirmiers nouvellement diplômés. Nous abordons aussi l’utilisation inégale des connaissances et les effets du manque de stratégies dans la remédiation de l’incertitude. / Several factors, such as the aging population and the COVID-19 pandemic, have led nurses to begin their practice in intensive care units immediately after their graduation. Without prior clinical experience, these newly graduated nurses must make decisions for critically ill patients, which can cause them uncertainty. Uncertainty is characterized as the inability to predict the outcome of a situation. Although studied in other disciplines, uncertainty has not been explored among newly graduated nurses in the specific context of intensive care. This descriptive interpretive study aimed to explore the uncertainty of newly graduated nurses in intensive care. Using a grounded theory of uncertainty among experienced intensive care nurses (Cranley et al., 2012) as a framework, six interviews were conducted with newly graduated nurses with less than two years of experience in intensive care. Through a constant comparison analysis, three themes emerged from a descriptive interpretive analysis: ‘’the patient’s situation and the team’s perspective’’, ‘’questioning as a clue of uncertainty’’ and ‘’the contribution of knowledge.’’ These form an experiential learning loop where newly graduated nurses acquire new knowledge that enables them to manage uncertainty in future situations. This master’s degree dissertation concludes with a discussion on the ambiguity of the nursing team interactions towards newly graduated nurses. It also addresses the unequal use of knowledge and the effects of the lack of strategies to mitigate uncertainty.

No description available.